Stockholm here we come!

Idag har jag packat hela jävla dagen. Inte utan avbrott, men ändå. Från halv elva till nu har jag hållit på och gå igenom kläder, packa ner, packa upp, slå in presenter, sy och tråckla och pyssla och fixa. Känner mig helt slut och jag har inte ens kommit iväg än. Men det ska bli så jävla roligt!

Tänk att jag ska få träffa Hanna imorgon, det har inte riktigt sjunkit in än. Det har inte heller sjunkit in att vi inte träffat varann på två och en halv jävla månad och ändå överlevt! Jag är evigt tacksam för jobbet, it's kept me busy. Men nu ska vi ha det helt fantastiskt på alla sätt i fyra dagar!

Jag har inte varit i Stockholm på sisådär hundra år. Hittar ingenstans, har noll koll. Känns bra. Har gått omkring och myst för mig själv och lyssnat på "Stockholms kyss" när jag har packat.

Ska försöka sussa nu så jag orkar upp halv sju imorgon bitti. Undrar hur många queera människor som sitter på planet med oss imorgon? Det ska bli kul att gissa. Puss och kram på er om jag inte får möjlighet att blogga av mig innan jag kommer hem. Om du har så tur så att du också ska till/är i El Stockolmo så vinka åt oss om du ser oss. Vi har superkorta latexkjolar i neonfärger och jag har nyfärgat lila hår. Bara så ni har koll.

Ingen glittrar som dig Stockholm,
ingen har lockat mig som du
Du var sval när jag kom hit och du är svalare nu
Men jag har känt hur mina steg har fått en gata här att gå
I ditt regn fick jag den kraft jag skulle få

Dina sånger har jag sjungit, dina drömmar har jag drömt
Min sans har jag förnekat och min hemstad har jag glömt
Jag har låtit dig förstöra mig, jag har stampat i din takt
men nu möter jag alla ord som jag har sagt

Jag har seglat på ett stormande hav
och tro mig, jag har velat stävja vinden
Det är kyligt här i natt,
när Stockholm kysser mig på kinden

2 days to go!

Bara två dar kvar tills vi sätter oss på planet mot Stockholm! Frågan är bara hur vi ska ta oss till flygplatsen. Mamma kanske inte har tid att sljutsa oss och Ellifiores päron lär knappast göra det...kanske om de får distribuera Vakna och Vakttornet till oss tills vi dör. But that is not a sacrifice I am willing to make! Men det löser sig säkert.

Så här ser mitt schema ut:

Måndag(idag alltså): Been there done that. Been at work med andra ord.
Tisdag: Jobba 8-13. Springa till bussen och åka till Luleå med Jojo och Ellifiore och göra lite sista minuten-Pride-shopping.
Onsdag: Tvätta, packa och städa. Fantastiskt kul.
Torsdag - Söndag: Priiiide!
Måndag: Upp å hoppa! Jobb 7-13 om jag minns rätt.

Hittade en skitsnygg kjol och en skitsnygg skjorta på Lindex, och en jättesöt top på Åhléns, men jag känner att jag måste hålla i pengarna lite. Men jag vill inte! Önskar jag kunde snabbspola till nästa månad när jag får en hyfsat stor lön.

Mest av allt längtar jag tills jag får träffa min sötnos, hon är fantastisk! Det ska bli så overkligt och underbart! Det har gått sjukt långa många dagar. Hon är redan i Stockholm och kollar läget. Så om du ser en riktigt sexig, kinda asian-looking och inte så lång brud med underbart fint hår och snygg rumpa så kan du vinka för då är det min tjej!

Mitt nya fynd!

Här ser ni en bunt kuvertväskor som jag råkade passera förbi när jag var på Åhléns häromdagen. Jag gick hem och sög på karamellen ett tag och sen gick jag tillbaka och köpte den gröna. Inte den färg jag vanligtvis väljer (utom till mitt badrum) men den passar helt perfekt till min Pride-dräkt! Om du ska till El Stockolmo i helgen och ser fyra coola Sailorhjältinnor så vinka vetja! För det är jag och min crew, om ingen annan snott vår idé förstås! Bara tre dar kvar innan vi åker! Tre dar kvar tills jag får pussa ner min älskling!

Barn på nytt - Gimme Emo Barbie!

Idag har jag varit på Barnens hus.

"Victoria talar ut - Min fru födde vår dotter!" stod det på löpsedlarna idag. Hur jävla löjligt som helst. Om det varit Charlotte Perelli eller Pernilla Wahlgren eller nån annan straight person skulle rubriken ha varit "Charlottes babylycka!" men när det är en fotbollsflata det handlar om så måste man krångla till det så att det låter som värsta konstiga grejen. Fast det tycker väl folk att det är.

Hur som helst, idag upplevde jag min egen babylycka på barnens hus. Jag kände mig sprillans glad som en nyrapad baby nämligen. Det finns ingenting som får mig att sakna kids så mycket som leksaksaffärer. Av den enkla anledningen att jag vill köpa en miljard saker men om jag gjorde det utan att vidarebefordra dem till nån toddlare skulle folk snart plasta in mig i en alldeles egen tröja med ärmarna på ryggen. Det är trist att vara vuxen.

Tänk vilka grejer det finns! Barbie har fått tusen nya kompisar, och alla har inte klänning och långt blont hår! Det hade typ alla mina barbiesar. Men sen hade jag en lite speciell barbie, Anorexia-Barbie, som var mycket spinkigare än de andra (hur är det ens möjligt??) så ingen av de andra kunde låna hennes kläder för de fick inte upp dem över sina fläskiga barbie-höfter. Hon hade hur som helst brunt hår.

Jag: Ååh vad jag skulle ha vilja haft en Barbie-husvagn men jag fick ju aldrig nån!
Mamma: Näe vad skulle du med en sån till? Du klädde ju ändå bara av dem nakna och la dem i en hög under skrivbordet.
Jag: Men mamma de hade inte råd med kläder, de var faktiskt fattiga! Och de bodde i en grotta!

Nån mer som märker vissa tendenser redan i min tidiga barndom? Min favvo-lek var att barbiesarna var fattiga och bodde i en grotta, de hade inte ens råd med kläder. Men sen fick nån av dem ett jobb (där man fick jobba naken, hmm vad kan det ha varit tro...) och när de jobbat ett tag hade de till slut råd med...en halsduk! Som jag hade stickat själv. Men tänk om jag hade haft en husvagn till dem! Då hade jag kunnat leka Trailor Trash-Barbie!

Vilka fina minnen. Min finaste barbie hette Juliette och var egentligen Lucia-barbie, och min näst finaste var hennes syster Maria som var sjöjungfru-Barbie. Jag hade två fula mobbade barbiesar också, Mimmi och Fia hette de. Och en enda kille hade jag, han hette egentligen Paul och hade gula skjorts, men jag döpte om honom till Erik efter killen jag var kär i på den tiden. Men det blev inte så mycket action mellan honom och Juliette eller Maria, men ibland fick de förstås vara nakna och ligga ovanpå varann. Men det fick faktiskt de andra barbiesarna också göra medjämna mellanrum. Det kändes väldigt snuskigt och förbjudet, och samtidigt lite "jahapp, now what??" jag hade ingen större koll på den tiden.

Jag och Minna lekte med barbiesar ganska länge, lite för länge, så vi satt alltid i hennes fönster och lekte i smyg, och så fort nån gick förbi på vägen nedanför kastade vi barbiesarna åt helvete av skräck för att det skulle vara nån i klassen som kom på oss med att leka med barbiesar! Det fick bara inte hända!

Jag hade nog en ganska fin barndom trots allt. Man ska inte klaga. Inte jag, i alla fall. Jag var en gnällig, egoistisk, bortskämd, uppkäftig, lillgammal, avundssjuk lögnaktig liten jävelunge som gled fram på en räkmacka mesta delen av tiden. När inte pappa kastade smörknivar på mig och så, men det är en annan historia.

Här ser ni mina absoluta önske-barbies! Emo Barbie, Goth Barbie, Punk Barbie, Bondage Barbie, Jealous Ex-Barbie, Trailor Trash Barbie, Dyke Barbie and her butchy friends, och självklart Lesbo Barbies dream wedding!

Vilken Barbie vill DU helst ha?

A day well spent + en släktsaga

Idag har jag satt sprätt på mina surt förtjänade lönepengar. Tyvärr mest på tråkiga grejor. Toarengöring, tvättmedel, disktrasor, moppgarn, och andra vettiga och nödvändiga saker. Det slank även ner onödigheter såklart, men inte var det många.

Mamma är helt uppslukad av sitt nya favvo-program på tv, "Mamma jag är homosexuell". Undrar varför jag aldrig hört talas om det när mamma följer det slaviskt? Jag känner mig lite generad och samtidigt oerhört stolt när mamma slänger omkring uttryck som "hbt-personer" och "heteronormen". Hon är allt bra go.

Såg ett kusinbarn på Korvgubben vilket ledde till att mamma berättade ännu en av våra släktsagor. En dag kanske jag fyller en bok med våra släktsagor, för de är faktiskt lika spännande som en film ibland.

Detta är sagan om en av mina kusiner, den första av tre systrar:

Den första systern var en typisk badass-lover, hon ville ha de farliga mystiska killarna. Så hon träffade en man som var alldeles lagom mystisk men samtidigt tät, påstod han själv i alla fall. Så varje morgon tog han matlådan för att åka till sitt fancy jobb i storstan. I själva verket gick han upp på motorvägen, liftade in till byn och hängde där i åtta timmar fem dar i veckan, och kom sen hem och skröt om sitt spännande jobb. Sen påstod han att han hittat några böcker på deras vind som var värda 200 000 per styck om de sålde dessa på ett särskilt antikvariat, så de båda åkte till Boden och letade efter sagda antikvariat en hel dag utan att hitta det. Inga pengar blev det heller, såklart. Sen blev mannen eld och lågor eftersom han hittat en enormt fin lägenhet som de båda skulle flytta till. Systern satt med deras lille son på flyttkartongerna en hel dag och väntade men mannen kom aldrig tillbaka efter det, han stack till Kiruna, började ett nytt liv och avslutade det sedan genom att begå självmord. Sonen ärvde 400 000 vilket han brände upp på rekordtid, bland annat på en bil som han kraschade inom en vecka eftersom han körde rattfull.

Därefter träffade systern en 25 år äldre man som försörjde henne eftersom hon i hela sitt liv aldrig haft ett jobb. Han söp ner sig totalt, gjorde henne på smällen och övergav henne. Dottern har sagt bort det mesta av kontakten med mamman, pappan ville aldrig ha henne över huvud taget.

Systern fick sen ett till barn med en tredje karl som var en bra och redig karl. Men det tog slut relativt fort, och sorligt nog är han döende i cancer idag. Dottern bor kvar och hjälper honom med hans företag så länge han lever, sen ska hon också flytta så långt bort hon bara kan.

Därefter träffade hon en man från Turkiet, som krävde att hon skulle konvertera till islam och byta namn och säga bort allt från sin tidigare kultur. Vilket hon gjorde. De fick två barn tillsammans, den äldsta dottern fick hoppa av gymnasiet för att ta hand om sina halvsyskon. Sen stack mannen tillbaka till Turkiet och lämnade henne och barnen utan försörjning och hem. Men inte för gott. Han hade nämligen en fru och ett antal barn i Turkiet som han hämtade till Sverige för att de allihopa skulle bli "en familj". Vilket nog inte gick så bra eftersom systern idag bor i ett ruckel med de två yngsta barnen, den äldsta sonen och hans son i sin tur, som har ett antal bokstavskombinationer, och snipp snapp slut vi får väl se var den sagan tar slut.

Fatta vilken liten bit av min sicka sicka släkt det här är! De allra flesta är tamigfan helt skogstokiga, resten är bara knäppa, försupna eller underliga. Jag borde verkligen skriva en släktsaga.

(Först skrev jag inte släktsaga utan sexsaga. Det vore också ganska spännande, hehe.)

Trött trött åsså lite trött

Jag är så trött så jag kommer inte på nåt att skriva. Förutom att jag är så tråkig att jag inte ska på Piteå dansar och ler i helgen. Jag ska sova. Så jävla mycket och länge jag bara kan. Skuttade upp ur sängen kvart i fem imorse, fick för mig att klockan var kvart i sex. Hann inte så långt innan jag kom på det, som tur var. Men har varit lite allmänt klumpig och klantig på jobbet idag.

Men jag har fått pengar! För första gången på typ tre månader har jag lite att röra mig med! Visst, jag är skyldig Ellifiore en massa och jag kommer bränna en hel del i Stockholm, men ändå! Pengar! Fantastiskt. Jag firade det med att köpa en badrumsmatta (hunden spydde ihjäl min förra) och små handdukar, i härligt illgrön färg.

På tal om det funderar jag på att skippa allt lila (inte mycket alltså) i längenheten och köpa en massa kornblå/petrol blue grejor. Älskar den färgen. Intresseflaggan hänger på halv stång känner jag, men som sagt. So freakin' tired. Ska skala av kläderna och krypa i säng nu med mitt lilla pälsdjur. Mindre än en vecka till Pride! Ellifiore och Jojo har uttryckt viss oro för det här med rumsdelandet eftersom de har fått för sig att jag och Hanna kommer att stänga in oss och göka hela halva dan och natten och att de kommer att bli temporarily blind. Tyvärr har jag inga lugnande besked i den frågan. It's been two and a half months people!

Dagens jag-citat (speglar min nuvarande hjärnaktivitet mycket bra):
Hanna: Älskling du är ju både het och sexig!
Jag: Åh men det är ju du som är hexig! Öhh...nää.

Dags att sussa? Japp, definitivt.

Sammanfattning

Jobbet: Lugna gatan. Ett par utbrott av ilska men inget utöver det vanliga. Jag blev även erbjuden en chokladask i utbyte mot mina tjänster(hmm) men vi får inte ta emot mutor, så aja baja.

Väder: Strålande sol. Jag fast på jobbet till tjugo över fem.

Hitta-på: Filmkväll med Ellifiore och Jojo. The Nanny Diaries = inte så bra + att den hackade som fan. The Reaping = Bra + Hilary Swank var ganska snygg för att vara hon.

Status: Bäbisvakt till de två håriga. Sju timmar kvar tills jag börjar jobba igen. Inom kort klädeslös i sängen förhoppningsvis sussande.

Helgplaner: Non what so fucking ever. Hoppas alla som åker på Piteå Super och Spyr får det skojigt!

Hångelsug: Mycket mycket svårt.

Ligga-sked-sug: Enormt.

Puff the magic penis?

Man måste i alla fall beundra killens ihärdighet! Ouch.

Nu tycker jag att du är lite vrång

Mamma och jag såg Sunes sommar igår, den är ju så jävla bra. Ovanstående rubrik hade passat bra att använda på pensionärerna idag. Jag har väl suttit sammanlagt tio minuter på fem timmar, antingen ville de allting eller ingenting, för att sammanfatta läget. Så nu ska jag skala av mig fulkläderna, krypa ner i soffan med min nya craving (knäckemacka med gravad lax) och avnjuta ett par avsnitt av L Word innan jag sussar så jag orkar en omgång pensionärs-brottning imorgon också. Men inga bett eller klösmärken idag, det är ju ett plus!

Dagens pensionärs-citat:
Arg tant om min jobbarkompis: Varför hänger du efter den där jävla människan? Jag ska säga dig, hon är full i skam! Hon leker sjuk och skrattar bakom din rygg när du hjälper henne! Och du släpper inte in henne här!

I kissed a girl and I liked it!

Jag dedicerar det här inlägget och videon till mina kära polare Jojo och Ellifiore. Se det som en uppvärmning inför Pride flickor! Bara en vecka kvar tills vi sätter oss på flyget! And then we'll hook you up! Vare sig ni vill eller inte.

Fint under

Är ganska sugen på att köpa en korsett nån gång när jag har råd. Jag behöver nåt som knuffar upp tuttarna, men inte alltför mycket. Jag måste ju kunna se nånting också utan att de ska studsa upp och ner framför ögonen.

Helst vill jag ha en helsvart, en svartröd och en rosa.

Den som inte har pengar får nöja sig med bra fantasi. Som tur är har jag massor av bra fantasier.

Ryck ryck...

Vet inte om det beror på att jag jobbat rätt mycket och inte sovit så bra, men nu har jag i alla fall fått en nervryckning under vänster öga som hållit i sig i några dagar nu. Det är fruktansvärt irriterande. Vad ska man göra för att få bort det? Det enda jag har läst är att man ska vila och stressa ner och ta det lugnt. Men jag försöker faktiskt! Jag törs inte ens dricka nåt med koffein eftersom jag är så rädd att inte få sova på natten. Ryck, ryck. Ryck ryck. I'm going mental.

När Minna hade dött så fick jag jättemånga nervryckningar. Ögonbrynet, under ögat, kinden, armen, pekfingret...jag höll på att förvandlas till en enda stor spasm, som att det inte fanns nog mycket att deala med liksom. Men de gick över en efter en, fast det tog en jävla tid.

Har försökt vara lite duktig och diskat och vikt tvätt. Alltså har jag inte varit särskilt duktig alls. Det är ju liksom grejer man måste göra. Men jag har minus noll motivation till såna grejer.

Den klassiska kommentaren om äldrevården är väl "nää jag vill inte torka gamla tanter i häcken!" Men tro mig, jag önskar att det var det mitt jobb gick ut på! Men det kanske upptar fem-tio procent av ens tid. Resten av tiden går åt till att tvätta, vika tvätt, stryka, diska, plocka i och ur diskmaskinen, duka, duka bort, torka bord, servera mat, lägga upp mat, koka gröt, kaffe, välling, ägg, blanda blåbärssoppa, vispa grädde, tvätta ännu mer, skura, dammsuga, dammtorka, gå ut med soporna, städa toaletter, diska lite till och så vidare i all oändlighet.

Om man sen har lite tid över efter alla hushållsnära tjänster måste man hämta ut alla till matsalen, försöka övertala Agda att inte komma ut med trosorna på huvudet, leta rätt på Bertil som rymt och inte hittar hem igen, hålla fast Bedas arm så hon inte klöser ögonen ur Cathrin samtidigt som man själv håller sig undan för karate-sparkarna, övertyga Sture om att varken människorna på tv eller jag är ute efter att mörda honom, få Ingvar att kliva upp ur Gunnels säng och lämna tillbaka hennes löständer samt skjutsa och leda tillbaka alla till matsalen för andra gången eftersom de när man varit borta glömt att det är matdags och gått tillbaka till sina rum igen.

Så tro mig, jag önskar att jobbet var så himla enkelt att det räckte med att torka en och annan rumpa på glada, hjälpsamma, tacksamma pensionärer.

Kvalifikationer för vårdbiträden borde egentligen vara: utbildad kock, servitris, medlare, lokalvårdare, elitkampsportare, psykolog, hushållerska, pedagog, erfarenhet av vårdarbete är meriterande men absolut inte nödvändigt.

Ryck ryck, ryck ryck...

Å ena sidan

Å sidan sidan

Vad smakar Brasilien?

Jo det ska jag tala om för dig. Ganska äckligt. Blev lite nyfiken på Fantas nya läsk med Brasilien-smak, men den var inte god alls. Kanske ska testa Island-smak? Eller Saudiarabien-smak? Undrar vad Fanta med Sverige-smak skulle smaka. Inlagd sill kanske, eller dopp i grytan. Usch då.

Idag har jag avnjutit min lediga dag så gott man bara kan göra när man ser efter två hundar varav en lider av depression och den andra av damp och det ösregnar ute.

Har sett lite av L Word säsong ett på min nya tv. Åh guuud så fantastiskt! Det är pinsamt att bli så uppspelt över en tv men vilken jävla bra bild! Jag satt med blicken insugen i tv och kom ihåg precis hur det kändes första gången jag såg det. Första säsongen av L word är den allra bästa. Very wow.

Har också sett Grey Matters idag, en film med Heather Graham som jag egentligen inte tycker om, men hon var väldigt gullig i den här filmen. Se den! Om du gillar söta romantiska komedier alltså, annars kommer du nog inte tycka om den.

Blev jätteglad idag när posten trillade in genom inkastet. Min älskling hade skickat ett fint kort och ett foto på sig själv! Precis vad man behöver en regning dag!

Annars har jag inte gjort mer spännande idag än att gå på pulsspinning och köpa WC-anka med äppelsmak. Nej, doft menar jag. Det är nog inte bra att dricka WC-anka, det är nog till och med värre än Fanta med smak av Brasilien.

Är inte Shane och Alice för himla gulliga på den här bilden? So darn cute!

Does that make me craaazyyy....

The answer is: abso-fucking-lutely.

Vill aldrig mer jobba en sjudagarsvecka. Vill vid närmare eftertanke aldrig jobba alls. Vill bosätta mig i min säng med min älskling för resten av mitt liv.

Jag är otroligt glad över att få vara ledig imorgon, jag känner att annars uppväger inte lönen mina framtida psykologkostnader. Allt hade varit hyfsat om det inte vore för den nya tanten. Herre jävla gud och fan, säger jag bara. Hon har ringt på larmet oavbrutet från klockan sju imorse till klockan nio nu ikväll. Hon slutade inte klockan nio men det gjorde jag så nu får nattpersonalen dras med henne.

Hon har larmat om allt och inget, vi har inte mer än hunnit ut ur hennes rum så har hon larmat. Och larmsignalen är inte diskret heller. Det är PIP PIP PIP BRR BRR BRR PIP PIP PIP, och detta har jag alltså lyssnat på i sammanlagt ca 35 timmars tid under tre dagar. Inget man säger eller gör hjälper det minsta lilla, till slut vet man inte om man ska slänga larmet eller sig själv över balkongen.

Men nu är jag alltså ledig i TVÅ DAGAR. Vilket himmelrike, jag vet inte vart jag ska göra av mig själv. Var ner en sväng till min gamla avdelning. "Ååh ska du jobba ikväll?" frågade två av mina favvosar. "Jo men jag är på andra avdelningen" svarade jag fast jag egentligen ville svara "ja, oh ja, får jag vara här med er, snälla!". "Men du måste komma och jobba här nånting, säg att vi vill att du kommer!" sa de då. Vilka raringar! Det är sånt som gör att man orkar gå upp för trappan och tampas med en vilt klösande, bitande och fäktande tant som absolut inte vill varken ligga, sitta eller stå, och upprepat och ilsket kallar en för "din envisa nagelkatta!" Är inte ens säker på vad en sådan är för nåt, men hur som helst.

Freedom here I come!

Bara en dag kvar...

Det är inte mycket man hinner när man åker till jobbet halv sju och kommer hem halv tio. Känner mig ganska färdig. Men det är en dag kvar så det är bara att bita ihop.

Jag har två stycken favvoplatser på jobbet. Den ena är vilrummet. Där spenderade jag hela rasten med att sova hur gott som helst. Den andra är ett undanskymt hörn precis bakom sista dörren i korridoren där en trevlig tant bor. Där bakom hörnet finns en nödutgång som aldrig används, och någon smartis har ställt dit en gungstol och ett litet bord. Där brukar jag sitta ett par minuter när jag behöver en mini-rast utan att kunna gå ifrån avdelningen. Man hör alla husets ljud på behagligt avstånd och så kan man gunga lite innan man tar sats och börjar jobba igen.

Idag har jag minsann fått höra att jag är både snäll och fin. Ha! Jag tror de är riktigt hårda mot newbies på den här avdelningen, men imorgon har jag ju jobbat där 7 dar i sträck och nånting har man förhoppningsvis lärt sig.

Men nu orkar jag inte mer för tillfället. Ska kräla i säng och längta till imorgon. Jag kanske är människa igen framåt tisdag eftermiddag, vem vet.

Dagens flickväns-citat:
Jag: Ni har inte Frasses i Falun va?
Hanna: Näe och inte Max heller.
Jag: Men ni har Sibylla?
Hanna: Ja, och McDonalds. Och intersport.

I just love her so damn much!!

Je ne sais pas

Ikväll har jag jobbat extra. Ungefär tio över sju meddelade Cathrin att en tant hade gått bort. Hennes anhöriga kom för att besöka henne och då hade hon somnat in. Hon har varit väldigt dålig väldigt länge. Bara suttit och stirrat och rosslat utan att ha styrka nog att hosta upp slemmet. Vi har trugat i henne saft och soppa och välling så gott vi har kunnat men det har bara gått åt ett håll så det var ingen överraskning på nåt sätt.

Det känns väldigt konstigt. "Oj!" sa jag bara när jag fick veta det, jag visste inte vad jag skulle säga annars. "Du får säga till om det här känns obehagligt," sa Cathrin. Vi ska göra henne i ordning och sätta på henne fina kläder, men om det känns obehagligt för dig så ber jag nån på fyran hjälpa mig." Men jag morskade upp mig även fast jag kände mig skitnervös, för att vara ärlig. Det var första gången jag såg en död människa, och jag var rädd att jag skulle tappa greppet på nåt sätt, typ börja gråta. Så vi gick in med sköterskan och de anhöriga gick ut till dagrummet medan vi gjorde henne i ordning, och det var väldigt värdigt och enkelt på något sätt, och jag känner mig ändå lite stolt för att jag inte backade fast jag hade chansen. "Det är ju bara K!" sa jag till mig själv. Henne har jag matat och bytt på och hållit i handen så då kan jag hjälpa till att ge henne ett värdigt slut. Jag fick bita mig i läppen för att inte säga: "då ska du få luta dig lite framåt så vi får kamma håret!"

Men jag blev lite ledsen på nåt sätt, men jag började inte gråta. Okej lite litegrann, när jag var på väg hem. Det kändes så sorgligt på nåt sätt, att tyna bort sådär och inte ens orka hosta, och sonen som anklagar sig själv för att han inte hälsade på oftare, trots att han hälsat på mycket mycket oftare än vissa anhöriga. Det är så jävla sorgligt att vara människa.

Jag tror att människan har en själ, en som inte har något med kroppen att göra. Jag är egentligen väldigt anti mot själen och andlighet och allt sånt, men jag tror absolut att det måste finnas en själ. Därför att en död människa ser inte ut som en levande människa. Det går inte att ta miste, det är bara ett tomt skal utan innehåll. Det som en gång uppfyllde K och gjorde henne till människa fanns inte kvar i rummet längre, det var bara en skugga och en silhuett, inget mer. Som ett sista andetag, en suck som försvinner ut genom fönstret.

Och jag kan fortfarande inte förstå att människor kan dö. Nåt av det mest självklara och oundvikliga som händer oss alla, men jag kan ändå inte förstå det. I min enkla lilla tankevärld så existerar vissa människor, och har jag en gång fått vetskap om att de finns så kan de aldrig icke-finnas. Oavsett om det gäller min bästa vän eller en av de äldre på mitt jobb. Det är obegripligt för mig att en människa kan finnas ena dagen och inte finnas andra dagen. Je ne sais pas.

Men nu ska faktiskt sova. Jobbar 7-21 imorgon och jag längtar! Inte.

Beskåda min bebis!

Beskåda min nya bebis! Beskåda hennes fyrkantiga skönhet! Jag ska vårda henne ömt! Eller så inte, för garantin gäller ändå i två år. Men jag ska i alla fall köpa en speciell liten putsduk till henne så hon inte blir lika dammig och hundhårig som allt annat i mitt hem. Tack pappa!

Pappa själv ska köpa en 42 tum eller om den var ännu större, tv med ljusramp hela vägen runt och på baksidan som skiftar i olika färger samt ny inspelningsbar dvd, fett surroundsystem har han ju redan. Var tusan får han alla stålar från?

Nu har jag i alla fall en superfin tv som jag aldrig skulle ha haft råd att köpa själv. Dessutom var pappa schysst och baxade alla mina gamla tv-apparater till soptippen. När jag var 14 fick jag min första tv, 14 tum och jag älskade den högt för att den var min egen och för att jag slapp träffa min familj så ofta utan kunde stänga min dörr och ändå inte missa reprisen av Vänner.

När jag sedan flyttade ärvde jag min styvbrors tv, 22 tum kanske, man fick kisa för att se texten från soffan men den funkade. Sedan ärvde jag mammas 28 tums TV som hon tappat i golvet, vilket visade sig när den slutade fungera efter typ en vecka. Dessa reliker har sen dess stått i min lägenhet och varit irriterande som fan, tills nu pappa kom med nya underverket. Under en lite surrealistisk stund stod det alltså fyra tv-apparater och trängdes i min lilla etta. But that is no more!

Eftersom jag troligvis har en skruv lös ska jag extrajobba ikväll, jag har alltså 7dagars-vecka. Har även tvättid och städdag idag. Känner mig lite som superwoman fast i schysstare kläder. Nu ska jag hänga tvätt och titta på min nya tv, ännu ett kapitel i mitt spännande och dramatiska liv.

Världens bästa bok!

Har tänkt skriva detta ett tag men det kommer alltid så många saker emellan. Hur som helst: nu har jag läst Louise Boije av Gennäs bok Stjärnor utan Svindel, och det är nog min absoluta favoritbok! Jag blir faktiskt stjärnögd av att läsa den, och också grön av avundssjuka på grund av Lussans fantastiska språk. Det spelar ingen roll om hon skriver om kärlek, sex, politik, förhållanden, klasskamp eller vad som helst, man vill bara säga: "ja men preciiis! Preciiis så där är det!" Jag skulle kunna ge hela boken till Hanna och helt enkelt stryka under och hundöra den, för jag kommer aldrig att kunna beskriva kärlek som Lussan kan, det är helt fenomenalt. Jag behöver bara kludda över "Kaja" och skriva dit "Hanna" i marginalen, klappat och klart, det perfekta kärleksbrevet. Och nu ska jag strax låna ut den till Ellifiore och om hon inte tycker den är superbra måste jag ge henne smisk, sådeså. Här kommer ett par utdrag, mina absoluta favvo-citat. Det första handlar för mig om Hanna och det andra om Minna.

"Var det detta som menades med att kärlek var blind? För mig var det tvärtom. Jag såg, och jag kunde inte förstå att inte alla andra också gjorde det. Varför stod inte Sveriges alla flator på kö för att få en skymt av henne? Att inte alla heterosexuella kvinnor i Kajas närhet ville konvertera, på samma sätt som jag hade gjort, till en lesbisk livsföring? Och jag kunde inte fatta att inte männen omkring henne tog livet av sig när de förstod att hon aldrig skulle bli deras.
Förblindad? Nej, men seende. Samtidigt som jag såg henne, hennes hud, hennes hår, hennes färger, hennes själ, hennes humor, hennes självupptagenhet, hennes bristande kunskaper, hennes medkänsla, hennes goda vilja, samtidigt som jag såg henne och hon fyllde hela mitt synfält visste jag med mitt intellekt att endast jag upplevde henne på detta vis. Hon tedde sig inte sådan i andras ögon. (...)
Men jag upplevde henne, och jag ville älska henne och få henne att känna sig älskad, med den typ av kärlek som visserligen inte var villkorslös, men så ofrivillig och uppfyllande att man inte hade någon möjlighet att stå emot.
Jag ville visa henne att hon motsvarade mina behov, att hon var mitt löfte, min framtid, mitt krav på utveckling, min lust och min längtan, och att hon därigenom var så trygg med mig som man någonsin kunde bli med en annan människa."


"Plötsligt insåg jag vidden av den klyfta som de flesta förr eller senare drabbades av. Det var klyftan mellan det besvär som en sjuk, avvikande, åldrad eller annorlunda människa utgjorde för oss när hon hade hamnat utanför normen, det normala, det sätt som de flesta av oss levde på - en missbrukare, en narkoman, en anorektiker, en psykotisk eller till och med neurotisk person - och den stora känsla av sorg som drabbade oss när samma människa plötsligt gick bort. Allt det besvär, alla de bekymmer som vi med självpåtagen rätt och till varje pris hade undvikit medan denna människa var i livet, allt detta arbetsamma som vi i det längsta försökte komma ifrån krympte plötsligt ihop och blev någonting både överkomligt och givetvis självklart att acceptera och stå ut med, när samma människa inte längre fanns. Men då var det försent. (...)
Vem kunde veta vilka små ting som hade förhindrat det tragiska och lett den utsatta människan, medmänniskan, en vän eller väninna (...)steg för steg in på nya tankebanor, nya beteenden, nya livsmönster? Nu var allting försent, nu fanns klyftan där, nu var ravinen ett faktum. Och kanske var det faktiskt så att den uteblivna kaffekoppen, det försummade brevkortet, det aldrig slagna numret och det därmed aldrig inträffade telefonsamtalet var de små, enkla ting som hade grävt ut detta bottenlösa djup. Det fick man aldrig veta. Bara ett var säkert: där var ravinen nu. Och där skulle den förbli, under resten av ens levnad."

Fattar ni? Läs den! Läs den nu dammit!

Fick nån slags flipp och lånade typ 8 böcker på biblan idag, får väl se när jag ska ha tid att läsa dem. Nu ska jag i alla fall iväg till gymmet och träna så jag blir lite fittig nån gång!

Vad göra?

Mamma har haft min busvovve nästan hela sommaren eftersom jag jobbat så mycket och hon inte kan vara ensam i en bakugns-lägenhet hur länge som helst. Men nu har hon tydligen lärt sig ett nytt trick. Hon har börjat hoppa på handtaget och rymma iväg, och hon kommer inte när man ropar (vilket hon gjort tidigare) utan man får leta rätt på henne. Hon har också börjat springa till andra hundar och skita i allt man säger.

Vad göra?? Får även hundar en trotsålder? Är det här en storm som vi måste rida ut eller har Smiski fått en flipp i skallen? Mamma är i alla fall beredd att göra en pälsmössa av henne om hon inte skärper sig.

Imorgon får jag troligtvis tv! Så nu vet ni det också, ni som vill komma hem till mig och titta på min fläskiga 37tums lcd-tv. Fattas bara surroundsystem så behöver jag aldrig lämna lägenheten. Fan vad stor den kommer se ut i min lilla lya. Och eventuellt skära sig lite mot min nötta byrå och fåtöljen där nackstödet hänger på sniskan. Men men. Man får ju byta upp sig lite eftersom!

Dagens pensionärs-citat:
Jag: Godmorgon.
Inte särskilt söt tant: Du var då en tjockis. Värre än mig till och med. Huvva.
Jag: Som sagt, godmorgon.

Varsågod och sitt!

The Cone eller Konen på svenska har gjort en dunder succé i bland annat i sitt ursprungsland Storbritannien.
Den är gjord av silikon och har steglös vibration med 16 olika hastigheter och njutningsfulla varianter. Produkten passar båda och du behöver 3 st C batterier.

Eeh jamen en vibrator, det såg jag ju på en gång att det var! Not. Måste kanske shoppa sexleksaker oftare eftersom jag tydligen har noll koll på modellerna. Har aldrig sett en konformad virre förut. Man ska tydligen, typ, sitta på den. Eller huka sig över den? Ligga? Äh, fan vet, men om du har 799 spänn över så kan du ta reda på det själv. Finns att köpa på Pistill.se.

Jag är klokare när jag sover

Inatt drömde jag att jag bråkade med pappa. Detta är alltså nåt som aldrig sker, någonsin. Vi bara stör oss på varandra i absolut tysthet, utom när han ringer till mamma och gnäller förstås. Hur som helst, i drömmen kritiserade han mig för att jag inte hade på mig en löjlig ring han köpt åt mig, och jag flippade. Jag frågade om han skulle bestämma vilken hårfärg jag skulle ha och vilka örhängen jag ville ha också. Sen stormade jag ut, men innan jag var ute genom dörren vände jag mig om och sa: "Jag vill att du ska älska mig för den jag är, inte för den du vill att jag ska vara!"

Precis som i en film! Fan vad jag är klok när jag sover, jag borde sova mycket mer. Eftersom jag jobbar kväll har jag redan påbörjat det projektet.

Cooolt!

Detta är en uv-tatuering! Den syns knappt i vanligt ljus men i uv-ljus blir den självlysande! Grymt! Och väldigt diskret, om man gillar såna tatueringar. Undrar om det är nåt som bara vissa tatuerare gör? Hade aldrig hört talas om det innan jag hittade den här och några till på en hemsida. Tycker hur som helst de är snygga. Also I like rainbows. Big surprise.

There's an itch I've got to skratch

Vet inte om jag nämnt det förut men jag har böldpest.
Nej, det har jag inte. Men typ.

Sen jag började jobba har jag blivit hemsökt av små kliande prickar som försvinner ganska snabbt bara för att dyka upp på nya ställen hela tiden. Värst är det på benen och magen. Och neeeej mamma det är inte knottbett! Är ju inte över huvud taget ute, särskilt inte med benen i vädret, inte en chans att ca20 knott skulle ha hunnit bita mig i samlad attack utan att jag ens märkt det.

Är du fortfarande skeptisk och tror jag lider av hypokondri så måste det vara en smittsam form eftersom minst tre andra i personalen på min förra avdelning har samma klåda, och minst en boende. Vad kan det vara? Löss, loppor, pesten? I don't know. Men sexigt är det inte. Tur på det sättet att jag inte kan sexa upp min älskling just nu, utan kläderna på ser jag fan smittsam ut. Lights out baby!

Annars har det gått riktigt bra på jobbet idag. Jag har fått höra att jag är "snäll" och "fin"! Blev nästan chockad av detta. Har fått höra lite annat smått och gott också, men absolut inte i samma skala som igår. Tror att jag eventuellt blev kallad fittjävel, men jag lyssnade inte så noga. Det kunde lika gärna ha varit en ilsken version av "ge mig filt-jäveln", gubben pratar så himla otydligt.

So far so good med andra ord. Imorgon är det kvällsjobb vilket innebär sovmorgon. Wihoo! Har nyss sovit middag och är lagom rufsig i håret och lite hungrig så jag ska göra nåt åt den saken.

All cred åt vegetarianer. Jag måste säga att alla maträtter jag över huvud taget tycker om innehåller nån form av djur. Det är ju så jävla gott även om det kan ge lite klåda även på samvetet.

Apropå det blev ägaren till mammas stall närapå ihjälstångad av en av sina tjurar här i veckan när han skulle ge den mat. Den stångade in honom i väggen och han kunde precis ta sig därifrån och in i huset innan han tuppade av. Nu ligger han på intensiven med hjärnblödning och allvarliga skador på levern, så håll tummarna för att han blir bra igen för han är en väldigt snäll farbror.
Tjurarna, som alltså inte var så snälla eller i alla fall väldigt nyckfulla och aggro (undrar om det kan ha nåt att göra med deras enorma pungar?) är hur som helst hamburgare nu. Jag vet inte riktigt vad sensmoralen i sagan är. Jävlas inte med folk som har nära kontakter på slakterier? Äh, jag är kass på sensmoraler. Now food.

Tjej? Homo? Singel? Desperat?

Eller bara allmänt uttråkad? Gör som Sissela, gillra din egen flatfälla!

1 day finished - 16 to go!

Idag har jag klarat av första dagen på nya avdelningen. Och det blev ingen mjukstart direkt. Känner mig lite som en mänsklig gödselstack, för tydligen är jag väldigt lämplig att ösa en hel massa skit på. De äldre har varit helt rabiata idag.

Några axplock:
- Din jävla hagga!
- Brinn i helvetet!
- Jag ska sparka dig i ansiktet!
- Ni är så jävla äckliga!
- Är du tokig? Försvinn härifrån!

Ett litet axplock, som sagt. Jag är ytterst tacksam för den nya tanten som är hur gullig som helst. Hon är så himla go. I övrigt har jag inte fått ett leende, inte ett tack, knappt en hälsningsfras... Himmelskt. All cred i världen till dem som jobbar så varenda dag, varenda vecka, i flera års tid. Hur orkar ni? Ni är hjältar!

Tack mamsen som väntade på mig hemma med fläskcarré och potatissallad. Mammor är bra att ha.

Dagens pensionärs-citat(från supersöt tant på min gamla avdelning):
- Åh vilken stor och go rumpa! Jag tycker den har blivit större sen du kom hit!

Jäkla pensionärer, de kan verkligen sätta huvudet på spiken ibland!

Sista för idag

Okej bara lite lite till. Sen ska jag gå och lägga mig, promise.

Veckans schema:

Måndag: Jobb 07-16.30
Tisdag: Jobb 07-14
Onsdag: Jobb 16-21
Torsdag: Jobb 08-13
Fredag: Ledig! Halleluja!
Lördag: Jobb 07-21
Söndag: Jobb 08-21

Bara så ni vet var ni har mig. Puss å gonatt.

Come play with me...

Här kommer en ytterligare en lek/lista som jag egenhändigt stulit härifrån!



1 . sätt din musik på blanda
2 . klicka på nästa knappen efter varje fråga
3 . använd sångtiteln som svar på frågan
4 . fuska inte


1 . hur mår du idag?
Overdrive - Katy Rose

2 . kommer du komma långt i livet?
Hero - Chad Krueger feat. Josey Scott

3 . hur ser dina vänner dig?
It can't be right - 2play

4 . kommer du gifta dig?
Feels so good - Atomic Kitten

5 . vad är ditt livs themesong?
Nothing compares to you - Sinead O´Connor

6 . vad e ditt livshistoria?
Beware of the dog - Jamelia

7 . hur är skolan för dig?
Bring it back - Rihanna

8 . hur kan du komma framåt i livet?
All touch - Carole Pope

9 . vad är det bästa med dina vänner?
Drop it like it's hot - Snoop Doggy Dogg

10 . vilken sång beskriver dig bäst?
Don't phunk with my heart - Black Eyed Peas

11 . vilken låt ska spelas på din begravning?
Storm of light - Neo Cortex

12 . vad tycker dina vänner om dig?
Ängeln i rummet - Eva Dahlgren

13 . har du en djup och mörk hemlighet?
Here without you - 3 doors down

14 . vilken låt beskriver den du är attraherad av?
It's in the way that you use it - Eric Clapton

15 . vilken är din danslåt?
I want to be in love - Melissa Etheridge

Så var det med den saken! Är ju särskilt nöjd med fråga 2 och 12! I vanlig ordning utmanar jag Vagabond och Libellule!

Lämna mitt brevinkast ifred!

Vad är nu detta? undrade jag ner jag såg nåt nerstucket i mitt brevinkast. Irriterande reklamblad? Kärleksbrev från min älskling? Ett hemligt och spännande paket? Inget av dem, visade det sig. Det var en fucking jävla tidning från Sverigedemokraterna! Jag blev spontant förbannad, det kändes som ett övergrepp mot mitt brevinkast. Jävla muppar till att spridda sin förbannade pest till mitt hem!

Om det var val idag skulle Sverigedemokraterna komma in i riksdagen. Vad är det för fel på Sverige? Vem är du som vill att människor med såna värderingar ska styra vårt land? Räcker det inte med regeringen vi har? Varför är svenskarna så ini helvete självdestruktiva??

Bläddrade igenom dyngan, dagen till ära var det "invandringsspecial". Man blir ju illamående av ironin. Varenda jävla dag är invandringsspecial för SD! Har de nåt annat att gaffla om än deras jävla invandrartjat? Deras ledare ser inte speciellt arisk ut men det gjorde ju inte Hitler heller och se hur långt han kom med sin propaganda. Är det inte Sd som har uniformsförbud inom sitt parti? Hmm vad i all världen kan det bero på? Vad skulle hända om förbudet hävdes? Skulle gossarna och flickorna komma marscherande till partimötena i knästrumpor och skotskrutig kjol, eller är det någon helt annan form av uniform som åsyftas? Mysterium. Absolut mysterium.

Hade jag en kisse skulle jag med glädje lägga tidningen underst i kattlådan där den hör hemma. Nu får jag väl nöja mig med att använda den som dasspapper eller nåt annat passande. Att bara knöla ner den i pappersinsamlingen känns alldeles för...snällt.

Det mest mystiska är väl partimedlemmarna som själva har invandrarbakgrund. Hur tänker de? Tycker de att de egentligen borde ha stannat i sina hemländer och blivit torterade till döds? För det alternativet finns ju säkert kvar, varsågoda och åk hem så kan ju vi infödingar spara in några goa slantar på er. Puckon.

Film-marathon

Jag har försökt göra så lite jag nånsin kan i helgen, och ändå går tiden hur fort som helst! Har sett så många filmer jag bara orkat. Förutom de jag nämnde igår har jag sett Poseidon, Little Miss Sunshine, Juno och Lost and Delirious. Snabb-recension:

Poseidon: Inte alls en Titanic-ripoff som jag hört, de var ju inte lika på ett spår, utom att båda filmer innehöll stora mängder vatten. Ingen hjärtslitande lovestory där inte, den var mer lik Deep Blue Sea och jag diggar såna filmer, so I like.
Little Miss Sunshine: Smårolig rulle, inget jag kommer se om men den var ju lite gullig. Rös i hela kroppen åt femåringarna i hor-utstyrsel som putade med sina icke-tuttar i skönhetstävlingen. Yuck!
Juno: Skönt befriad från alla moralkakor angående unga och graviditeter, den var gulligare än jag trodde. Men Jennifer Garner retade mig till vansinne genom hela filmen. Remove the damn stick from your ass woman!
- I still have your panties.
- I still have your virginity.
Lost and Delirious: Jag blev faktiskt besviken. För mig är sensmoralen att flator är galna i huvudet och om de blir heartbroken så flippar de och reciterar Shakespeare i tid och otid och kan inte lämna sina stackars ex ifred som inget hellre vill än att bli omvända till heteronormativiteten och bli uppfuckade mot träd av manliga män. Om Mischa Barton hade blivit omvänd åt andra hållet hade rullen varit värd att se om men hon var bara allmänt våpig och irriterande hela filmen igenom. "Don't you understand, she isn't a lesbian, leave her alone!" gnölar hon ängsligt och man vill bara kväva henne i kudden.

Nu ska jag ta mig i kragen och gå till gymmet.

A guide to lesbian purses

Klicka vetja, så slipper du kisa. Jag behöver för övrigt en ny Ugly Dykeling.

Mina ögon är sexkantiga

Tror den sexuella abstinensen får mina ögon att bli sex-kantiga snart tror jag. I need to feed the beast! som Izzie skulle säga. Jag behöver dessutom en puss och en kram x flera. Tur att min flickvän är jävligt kramgod och pussgod även fast hon bor så långt borta. Hon är även störtsexig i skinnjacka. Mums mums! Älskar dig snygging!

Det är ganska sjukt egentligen när man tänker på det, jag skulle kunna gå ett par månader utan att röra vid en enda människa, utom de äldre i hjälp-syfte. Det är sjukt. Det är sånt som de rumänska barnhemsbarnen dör av, att ingen tar upp dem och kramar dem. Om jag spontant gav pappa en kram skulle han nog tro att jag börjat knarka. Vore ganska roligt när jag tänker på det. Ungefär samma reaktion som han troligtvis skulle få om jag skulle kläcka: "ciao då pappsen, nu åker jag på Pride!"

Om jag skulle dra nån liknelse så skulle jag vilja säga att det känns som att jag står utanför garderoben, tar sats för att kliva iväg ut i livet och sen upptäcker att jag fastnat med ena foten i en gammal maläten tröja. Som alltså är min pappa. Jag vet, jag är inte särskilt snäll. Men ibland känns det som att jag skulle älska mina föräldrar betydligt mer om jag slapp träffa dem så ofta.

Måste köpa tråd till min och Hannas fina Pride-dräkter. Mitt sy-kit innehåller: två nålar samt en svart tråd. Vilket inte duger till att sy fast rosa och röda rosetter. Det jag gillar mest med våra halvlatex-liknande kreationer är deras mångsidighet: börjar det regna kan vi dra dem över huvudet och vara totalt skyddade! Ja, om det inte vore för att vi sytt upp dem så det inte finns nåt kvar att dra i, förstås!

Bilden: jag och min älskling som våra alias!

Vinterdepression rätt ner i brevlådan

Är det bara jag, eller kom höstkatalogen ovanligt tidigt i år? Ironiskt nog är det ju höstväder ute varenda dag, så det passar ju ovanligt bra! Men man vill ju bara grina när man förväntas beställa stickiga cardigans och smickrande långkalsonger istället för minimala bikinis och färgglada flipfloppar. Det är faktiskt juli! Inte oktober!

Blev ändå lite förtjust i Haléns nya katalog, eller egentligen bara över den här kappan som jag hittade. Inte alls stilen jag är ute efter men jag blev bara sådär "ååh, naaw!" när jag såg den, så jag kanske köper den i alla fall. När jag får pengar nån gång i september alltså. Och då är det ju faktiskt höst, så då passar det ju bra.

Har badat ute exakt EN gång i år. Min splitter nya bikini har jag inte alls använt. Sacre jäkla bleu och merde säger jag bara.

27 dresses och Itty Bitty Titty...

Nu har jag sett den, det har väl alla andra redan gjort men i alla fall. Jag tyckte den var helt okej, en ganska ordinär, lagom förutsägbar chick flick utan större överraskningar. Den lyftes för mig av Katherine Heigl, jag tycker hon är en fantastisk skådis. Men jag kan inte riktigt komma överens med hennes nya hårfärg, jag satt och störde mig på den hela tiden. Blond och brunögd ska hon vara, så det så. Annars har jag inte mycket att säga om filmen, utom att jag blev supersugen på att gå på bröllop! Har bara varit på ett enda i hela mitt liv och då var jag typ 11. Så ta och gift er nu för tusan, och bjud mig! Men jag tänker icke klä mig i vansinnesklänning, glöm din dröm.

Har också sett klart en film som var typ raka motsatsen till 27 dresses, nämligen Itty Bitty Titty Committee. Jag var lite skeptisk i början men jag tinade upp ganska fort. Tycker ändå att huvudpersonen var ganska mesig, men det får man ta. Det fanns gott om tuffa brudar annars i filmen, bland andra Carly Pope(Sam i Popular), Leslie Grossman(Mary Cherry i Popular), Daniela Sea(Max i L Word) och Deak Evgenikos(inte känd, bara snygg). Den är helt klart sevärd även om man inte är lika förtjust i The dykes in shining armour som jag är. Rebellisk kvinnokamp känns alltid som en liten kick, särskilt efter att ha sett bröllops-orgien jag såg innan.

Avnjuter min lediga helg så mycket det bara går. Nästa vecka jobbar jag nämligen 6 dagar, blää. Kommer dessutom att jobba väldigt mycket med en tjej som jag inte fick särskilt bra vibbar från, inget bra första intryck. När jag sen försökte prata med henne blev det ännu värre. Men det är bara att bita ihop och gilla läget. Mindre än 3 veckor till Pride nu! Egentligen skiter jag i hela jävla skiten just nu, vill bara mysa med min tjej precis vart som helst, jag börjar bli helt nedbruten av hångelabstinens. Distansförhållande är bara ett kodord för långdragen tortyr, men jag har hört att jag har bra tålamod.

Grattis i efterskott Ohana som nu är äldre än hon var i förrgår! "Ja må hon leva så länge hon får!" som pensionärerna sjöng för en farbror i veckan. Men vad sjutton vill du ha kvinna?? Vi SKA köpa nåt åt dig, och om du inte önskar dig nåt blir du stuck med en hemvävd duk eller en gräddsnipa eller ett vindspel! Bara så att du vet.

It is meant to be!

Miss you already!

Idag har jag gått halva dagen på en avdelning och halva på den andra. Kontrasten är ganska stor. Sista dagen på "min" avdelning och jag längtar redan tillbaka! Har inte hittat nån på den andra som jag faktiskt tycker om, helt enkelt för att det inte finns mycket att tycka om i dem. Nu låter jag ju otroligt elak och hjärtlös, men de är i mycket sämre skick både fysiskt och psykiskt, och det tär väldigt mycket på en människa. Om de inte blir arga för minsta lilla så är de helt inne i sin egen värld och apatiska, och ett par stycken är rentav väldigt beräknande, testande och kan vara ganska hånfulla mot personalen. Jag berättade för en av mina favvo-tanter att det var sista dagen, och hon började nästan gråta! Nej, jag skämtar inte. "Men vem ska då hämta mig till middagen imorgon? Jag är verkligen inte glad att du ska sluta" sa hon nedstämt, som att det inte finns hur mycket personal som helst som är redo att ställa upp. Plus att hon är klar i huvudet. Tror inte jag kommer få några såna komplimanger de närmaste fyra veckorna. Men bra sås reder sig själv, eller hur det nu var.

Jag får göra som alla säger: tänka på pengarna. Men pengar är ingen motivation i sig, jag vill bara ha så jag klarar mig. Det är inte värt att ha ett otrevligt slitjobb även om det är sköna pengar inblandade. Annars hade jag stannat kvar på vidriga callcentret, det var bra pengar.

Men nu är det helg! Hoppas alla får en trevlig och solig helg (ha ha, den var väl rolig). Jag ska med största glädje se fram emot min 6-dagarsvecka som jag jobbar nästa vecka. Oh joy!

Dagens pensionärs-citat:
jag: Varsågod, här får du en kopp kaffe!
Urgullig tant: Åh tack, älskade vän! *pussar mig på kinden*

Säga vad man vill, men nog är det en väldigt skillnad på "älskade vän" och "arma svin"!

Politiskt korrekt?

Nix, inte det minsta. Men roligt tycker jag. Men så är jag ju en smula ond också!

I'm such a newbie

Idag har jag gått på intro än en gång, börjar på ny avdelning på måndag. Tror inte jag kommer trivas lika bra, det var fruktansvärt långa timmar. Under månaden jag varit på andra avdelningen har två gått bort och en är väldigt dålig nu. Många kan bli oprovocerat aggressiva och ibland också våldsamma. Inte kul. Det gör inget om arbetet är fysiskt tungt, så länge människorna jag hjälper VILL bli hjälpta! Men det är det inte alla som vill.

Idag blev jag till exempel karate-kickad rätt i bröstkorgen. Jag är tacksam för 2 saker: 1. jag är praktiskt välvadderad och blev inte skadad. 2. Tanten är 86 år och benstyrkan är därefter. Men ändå. Saknar redan "min" avdelning där man får höra "tack så mycket lilla vän" hur många gånger som helst per dag. Det gör en jävla skillnad. Men jag ska inte bli bitter, nu jobbar jag bara 75% som sagt.

Träffade en kvinna på första avdelningen som snabbast, hon var ganska sval, inte otrevlig men inte särskilt trevlig. Jag har inte jobbat nåt med henne. Hon var minsann betydligt trevligare på fyllan kan jag säga. Jäkla 40-plussare och deras karatefyllor, de får oss 20-nåntings att se ut som tama små nykterister! Jeezez.

Nu ska jag äta mat med god dressing och sen chips och smulpaj. Detta är tyvärr bara en fantasi eftersom mamma varit här när jag jobbat och käkat upp allt. Hon lämnade dock salladen. Men det ska jävligt mycket till innan jag kryper ner i soffan smaskandes på en ruccola (ett ruccola?).

Såg första avsnittet av Scrubs idag, vilket inspirerade till rubriken. Ah, vilken nostalgi. I'm also such a newbie. Men jag gömmer mig inte i garderoben när nån behöver hjälp i alla fall! Än så länge.

Dagens pensionärs-citat:
- Du är så förbannat envis ditt arma svin! *följt av karate-kick mot mina boobs*

Superenkelt och jättegott!

Mamma har bjudit på middag idag, det blevlövbiff-röra med klyftpotatis och sallad. Receptet är nästan löjligt enkelt:

Lövbiff (tror vi hade 350g ungefär men det är inte så noga)
3 dl creme fraiche
vitpeppar
salt
en halv rödlök
en buljongtärning
2 msk senap (helst Johnnys)

Stek löken och lövbiffen tills köttet är genomstekt, lägg sedan i buljongtärningen tillsammans med salt och peppar. Häll i senapen och sist av allt creme fracihen. Sen låter man det puttra tills det är alldeles geggigt och mojsigt och servera med sallad och klyftpotatis! Lätt va?

Vi har också passat på att bada våra otroligt smutsiga hundar, så nu är de alldeles fluffiga och gulliga.

R.I.P. och lite moralmaffia

Livet är hårt för vildkatter. Kattmamman har försökt skydda sina bäbisar så gott hon kan, men nu har hon flyttat dem en tredje gång och den mörka är inte med. Troligtvis har den blivit dödad av skata, räv eller nånting annat. Vila i frid lilla kissen, du fick bara ett kort och hårt liv. Fan också, fan ta människor som inte kastrerar och steriliserar sina utekatter! Det är så jävla dumt och onödigt så det finns inte ord för det. Kattmammorna får föda kull på kull som blir förvildade om de ens överlever, och sen blir ihjälslagna eller uppätna av andra djur. Jag blir så förbannad.

Min jobbarkompis hade frågat sin svärmor om hon inte skulle kastrera sin katt, som fått ytterligare en kull oönskade kattungar. "Äh, jag lägger dem bara över vedstocken!" svarade hon. Såna människor vill JAG lägga över vedstocken!

Allt faller förstås tillbaka på att katter har så extremt låg status, man får en kattunge för en hundring eller ingenting, sen är man fri att mata sin orm med den, plåga ihjäl den eller lämna den i skogen när den blivit stor och man blivit less på den. Såna människor vill jag plåga ihjäl och mata ormar med. Bara så ni vet det.

Det borde införas kattlicens, liksom hundlicens och barnlicens. Man måste ha licens för att köpa ett vapen men alla människor är fria att skaffa hur många barn de vill och förstöra dem så mycket de bara kan. Ja, utom homosexuella naturligtvis. Herregud inte kan man släppa oskyldiga barn i klorna på homosexmaffian! De kan ju BLI SÅNA! Nej, det är absolut bättre att endast tillåta barn att växa upp hos heterosexuella kärnfamiljer, helst ska de väl vara ariska också, även om just denna familj skulle råka vara en sådan som misshandlar och missbrukar. Ett barn mår ju ändå bäst om de är hos sina BIOLOGISKA FÖRÄLDRAR och har en MANLIG OCH EN KVINNLIG FÖREBILD, lite stryk ska de väl tåla. Så om en mamma råkar bli ensamstående så är det nog bäst att vi tar hand om ungarna och skickar dem i fosterhem, för herregud hur ska barnen klara sig utan sin manliga förebild som de omöjligt kan få nån annanstans?! Själv levde jag i illusionen att det bästa vore om alla barn fick ha BRA förebilder oavsett kön men jag måste ju vara ett spån som har sådana uppenbart korkade åsikter.

Jag menar, herregud, tänk en pojke med två mammor, det är ju fruktansvärt! Vem skulle lära honom spela fotboll och hantera borrmaskinen och pissa i kors! Han skulle ju växa upp till fjollbög med rosa läderbralls och slingor i håret! Sånt kan vi ju absolut inte tillåta, det förstår ju vem som helst.

Fan vad man eldar upp sig så här på morgonen. Nu ska jag käka frulle och sluta predika. Det är ju min lediga dag!

Vill ha, ska ha!

Jag vill ha och jag ska ha en industrial i mitt vänstra öra, det är bara så. Det nedre hålet är alltså redan gjort, det som aldrig vill läka alltså. Har suttit med örat nerkört i ett decilitermått med koksaltlösning tills jag nästan hade nackspärr och fastnade så. Men jag har läst på flera ställen att man inte bara ska badda utan helt enkelt DRÄNKA piercingen i koksaltlösning så att saltet hinner suga ut alla bassilusker som finns där inne. Vi får väl se hur den ser ut imorgon. Vill ju inte göra nåt nytt hål innan det här har läkt. Men jag har alldeles för dåligt tålamod för att vänta och vänta. Tur att jag inte har piercat naveln, jag skulle bli vansinnig av att den aldrig läkte. Tungan var verkligen a piece of cake jämfört med örat! Å andra sidan kan man pierca örat och ändå äta, vilket helt klart är en fördel! Efter fyra dar av kräm, yoghurt, saft och isvatten var jag redo att begå mord för en knastrande kryddig tacotallrik. Ah, ljuva minnen.

Ett bonus-pensionärs-citat:
Stefan till liten söt tant: - Vad gör du för nånting?
Tant: Jag knullar! Det är så dåligt med karlar på det här stället. Kan man inte få sig en i månaden i alla fall?!
Bea: Det är inte lite krav tanterna har. En gång i månaden, det var minsann mer än jag fick när jag var singel!

Jag kommer säkert bli en sån där riktig kåt gammal snusktant, nypa vårdbiträdena i häcken och vara riktigt jävla jobbig. Idag fick de stackarna grillkorv som liknade gråaktiga avhuggna penisar. Om det är sån kvalité på maten nu, vad ska vi få när vi blir gamla? Råttkött? Hö? Grillade mygg? Vem vet.

She works hard for the money

Ja det stämmer faktiskt. Jag tycker att jag jobbar ganska hårt. Att gå ner på 75% nästa vecka kommer att kännas som rena semestern. Tänk att få gå hem före halv fem! Vilken lyx.

Idag har alla gubbar och tanter varit tjorviga som aldrig förr. En har till och med rymt inatt, han skulle hem sa han. Kanske fick han en ålderskris, han fyller nämligen år idag. Skulle väl hem och fira sig själv kanske. Men han återhämtades oskadd.

Imorgon är jag ledig och har därför bokat fucking tvättstuga klockan sju. Mina grannar är rabiata tvättstuge-ockupanter, det är helt omöjligt att få en vettig tid. Och jag måste verkligen tvätta. Dagens skörd: jobbkläder, handdukar, sängkläder och träningskläder. Inte ett enda partylinne den här gången heller. Det är fanimej tragiskt. Mer fylla åt folket, eller rättare sagt mig!

Vi har Pride-relaterade skoproblem. Våra tänkta skor har för lång leveranstid. Vad göra?? Får panikshoppa när jag får pengar. Det är vår fantastiska framförhållning som vanligt. Man måste ju ha snygga dojjor till våra snygga dräkter, det är ju bara så.

Dagens pensionärs-citat:
- Hadderian, haddera, doppa kuken i choklad!
- Nämen vad säger du för nånting?
- Jaja, förlåt då. Hadderian haddera, doppa snoppen i choklad!

Juust precis, mycket bättre.

Den här låten är ganska bra för att vara en oldie goldie från 80-talet. Jag tänker bara på core-träning när jag hör den, är helt hjärntvättad. She works hard for the magrutor med andra ord.

I'm blue, da ba di da ba da...

What can I say, killen gillar verkligen blått. Less is not more anymore. More is more.

Märkligt mensligt

Måste bara reda ut lite saker här, ursäkta om jag blir långtråkig och/eller oversharing. Men min mens är fan inte normal! Visserligen tycker jag att det är ganska coolt och sexigt att stå utanför normen, men det gäller inte min mens, jag vill kunna ställa klockan efter den, den ska vara precis exakt lika normal som alla andras!

Jag började med p-spruta typ år 2005, jag minns inte exakt men så kan det ha varit. Och före det kom min mens med nästan exakt antal dars mellanrum, den höll på i fem dar och var sådär lagom och trygg. Men när man går på p-spruta får man inte mens alls, gudomligt skönt! Så då hade jag inte det på sisådär ett år. Men sen så slutade jag med den, varför pumpa i sig en massa onödiga hormoner liksom? Det braiga med homo-förhållanden är den nästan icke-befintliga risken för oönskade graviditeter. Tyvärr är det nästan lika obefintligt med önskade graviditeter, men det var en annan fråga. Hur som helst, nu har jag varit extra-hormon-fri i snart två år och min mens är fan rubbad! Den kommer lite när den själv vill, varannan vecka eller var sjätte vecka eller precis när som helst, och den håller på i två dar. Ganska skönt iofs, men inte så normalt och tryggt som jag vill ha den. Hur länge ska min kropp hålla på och krångla med mig?

Inte för att jag vet om det har nån betydelse, det behöver ju inte betyda att det är nåt fel på mig. Vi säger så i alla fall, eftersom jag inte direkt har nån längtan efter att lägga mig på rygg och sära i nån gyn-stol any time soon och omständligt försöka förklara för en trögtänkt gyn-tant varför jag inte stoppar i mig p-piller. Har jag otur kanske tanten är av samma kaliber som den Hanna träffade. "Ööh du har alltså en sån där, öh, tjejkompis? Nej, tjejvän? Nej, vad heter det?" Oh my gosh, hon borde gå en kurs i homokunskap alternativt svenska.

Alltså kan vi komma fram till att jag är helt normal, heeelt normal. Okej?

Ahaa!

Well I do love to play with my girl-friend. That is totally true!

Mostly I think euuuww

Ohana varnade mig för att piercingar i öronkanten kan vara besvärliga, hennes läkte aldrig så hon fick ta ut den och nu har hon en pytteliten knöl där den satt som inte vill gå bort.

"Äsch", tänkte jag, "det fixar sig!" men nu har det gått skitlång tid sen jag gjorde min, och den läker fanimej aldrig. Den blir lite bättre, sen blir den sämre, sen blir den lite bättre, och sen sämre igen. Och nu när jag kom ut ur duschen upptäckte jag att det rann vitt äckelpäckel och lite blod från den, jag har väl dragit på mig en fucking infektion i den, det är ju jättefint. Vad ska man göra åt infektioner och besvärliga piercingar? Har baddat den med Perfect Antiseptic Solution (tror jag den heter i alla fall) och jag har också gjort en koksaltlösning och baddat med den.

Största problemet är ju att jag sover på den, den får liksom aldrig vara ifred tillräckligt länge för att läka. Men vad ska jag göra åt det, jag sover ju när det händer! Jag får knyta fast mig själv i en av sängstolparna så jag helt enkelt inte kan vrida mig åt min vänstra sida. Vill man vara fin får man lida pin.

Ellifiore har en genial idé inför Priden, och jag ska göra samma sak! Eller inte exakt samma sak. Hon ska nämligen låna ett par kalsingar av sin sambo. Jag ska inte låna ett par kalsingar av hennes sambo. Däremot ska jag kanske köpa ett par egna, om jag inte hittar ett par riktigt fina tjej-boxers. Kjolarna till våra Sailor-dräkter är nämligen såpass uppsydda att vi riskerar att flasha allehanda bögar och flator om vi vill böja oss fram, och det kanske är onödigt. Eller uppskattat, vem vet!

Apropå flasha tror jag att jag råkade göra det för nån stackars oskyldig man som gick förbi nedanför min lägenhet. Jag skulle ju bara titta ut och stänga dörren när jag hade duschat, men tänkte väl inte riktigt på att min högra tutte tittade ut samtidigt, satans olydiga otyg är dom båda två. Förlåt käre okända man om du mot förmodan läser detta. Jag ska hålla in behagen när jag stänger balkongdörren i framtiden.

Mardrömmarnas mardröm!

Inatt drömde jag en mardröm av värsta sort. Jag drömde att jag satt på tåget på väg ner till Hanna, men på vägen pratade hon in på mitt mobilsvar, och meddelandet var ju inte så roligt. Hon sa att hon hade gift sig, med en kille! Jag blev helt chockad och ringde upp och grinade och grälade och alla i vagnen glodde på mig. Sen var jag tydligen framme och fick hela historien klar för mig.

Hannas mamma hade arrangerat ett äktenskap mellan henne och nån lång blond brat-boy som hette Kristian, när de båda var små. Och även fast det var helt okej att vi två var tillsammans så var det bara menat för en period eller som en fas, förklarade Hanna för mig. "Mamma säger att jag är ju bisexuell så det är ju helt okej att jag gifter mig med en kille då!" sa min älskling! Hon förklarade också att hon älskade mig men att det här var planerat sen länge, och sen fick jag syn på en ask p-piller som låg mellan oss på köksbordet, som hennes mamma följt med och fått utskrivna till henne! Oh my gosh. Sen fick jag också en vision av Hanna i lång vit brudklänning med släp och röda rosor och långa korkskruvslockar och hela köret, som gick sin långa brat-boy till mötes på en solindränkt kulle. Det kändes som att jag höll på att gå sönder i tusen bitar. Har aldrig blivit så glad över att vakna!

Men Hanna skulle minsann aldrig sneaka iväg och gifta sig med nån okänd snubbe, det har hon faktiskt lovat mig. Love her, klarar mig inte utan henne. Otäck hemsk dröm.

Nu blir det träning! Känner mig allmänt mensig och dallrig men det är bara att ta sig i kragen. Vi ska ju bli fittast för fan!

Mobil-lek!

Som ni vet så gillar jag lekar av olika slag, den här har jag tjuvlånat härifrån! Bläddra fram nummerlistan i mobben och svara på frågorna om personerna! Sno gärna listan av mig, och lämna en kommentar så jag kan spana in vad du svarat!

Har du pussat nummer 2?
Nix, pussar inte mina kusiner.
Vad har du för relation med nummer 20?
Jobbarkompis på mitt sommarjobb, trevlig brud!
När ska du träffa nummer 30?
Hehe, mitt före detta sommarjobb som jag hoppas att jag aldrig återser!
Är nummer 18 söt?
Ex-bossen är inte särskilt söt, nej. Snarare besk.
Vad var ditt första intryck av nummer 13?
Ganska tystlåten, blyg och pryd men snäll. Men det ändrade sig fort! Känner du igen dig själv?
Gillar du nummer 14?
Känner inte förra solflickan så värst bra men hon verkar ju trevlig och rolig.
Har du träffat nummer 3 den senaste månaden?
Tyvärr inte och nu är hon på Irland.
När ska du träffa nummer 26 nästa gång?
Vet inte, men hoppas det blir snart för hon är trevlig!
Är du nära vän med nummer 23?
Njaa, men det kan ändras om jag tar mig till Piteå nån jäkla gång.
Har du gått på bio med nummer 4?
Hela bemanningsenheten, nja, så poppis är jag inte!
Skulle du kunna gå ut med nummer 35?
Nej men gärna till, för det är en kinarestaurang.
Vad pratar du och nummer 5 oftast om?
Minna. Fast egentligen mest om väder och vind, träffar henne nästan aldrig numera.
Skulle du kunna ge nummer 9 en kram?
Visst men det var typ två år sen vi sågs så det skulle kännas lite konstigt.
Vad har du och nummer 54 för relation?
Det är ju mamsen!
Vad skulle du vilja göra med nummer 62?
Antyd inget nu, det är faktiskt min pappa.
Vad är det bästa med nummer 72?
Att hon är så trevlig och gullig, särskilt på fyllan!
Brukar du och nummer 61 träffas?
Inte annat än i skolan.
Vad tycker du om 130?
Jag har fan inte så många nummer!

I vanlig ordning utmanar jag Vagabond och Libellule!

Mammas nya pärla

Som ni kanske vet är mammas stora passion travhästar. Nu har hon alltså fem(!) stycken. Det här är hennes nya stjärna(hoppas jag i alla fall), ett sto som jag tyvärr glömt namnet på, ohyggligt pinsamt, tur att mamma inte läser min blogg. Jag kan inte mycket om hästar, men söt är hon i alla fall!

Flowers in the attic

Blomblad för vinden, eller Flowers in the Attic som originaltiteln lyder, är från början en roman skriven av Virginia Andrews som utkom 1979. Den blev senare även film.

Den är bannlyst i flera länder på grund av de omoraliska scenerna, dvs när brodern och systern nuppar uppe på vinden. Jag har själv läst ungefär halva men jag slutade eftersom jag tyckte den var en ganska omysig kombo av äcklig och rent dålig. Men det var inte det som var min poäng.

Bilden kallas Flowers in the Attic, den ska föreställa systern på vinden som skjuter sig i huvudet, och blodsplattret förvandlas till fjärilar. En vacker och hemsk bild på samma gång. Det jag är nyfiken på är 1. Vem har gjort den? och 2. Varför är den så otroligt populär som tautering? Jag har sett den hur många gånger som helst på olika tatueringssidor, den är grymt populär. Jag undrar varför man vill tatuera en flicka som skjuter sig i skallen, oavsett hur gulliga fjärilar är?

Men som jag nämnt i ett tidigare inlägg, det finns även folk som tatuerar in en fitta på halsen. Therefore I rest my case.

MÅNPRISMA, FÖRVANDLA OSS!

Först av allt: Tack, Chessy! Tack för all hjälp! Nu har vi varit en eftermiddag, kväll och halv natt hos Chessy medan hon har hjälpt oss med våra Pride-dräkter. Och de är i princip klara! Lite pyssel och trassel kvar som vi själva kan klara av. Kjolar har kortats, urringningar har fördjupats, toppar har tajtats. We are ready to rumble!

Om du inte redan fattat det så ska vi föreställa Sailor Moon och hennes sailorhjältinnor, med Ellifiore som huvudperson! Kanonbra idé om jag får säga det själv. Jojo är Mercury, Hannasöt är Mars och själv är jag Jupiter. Nu saknar vi bara schyssta tiaror och en liten Luna-kisse så är vi all set. 26 dagar kvar!

Är skitglad att Ellifiore och Jojo ens vill följa med på Priden. Det är ju inte riktigt deras forum om man säger så, vilket absolut inte kommer hindra mig från att hitta ett antal sexiga flator som kan hångla upp dem, hehe. Vi ska ha så jävla roligt. Och jag kommer äntnligen äntligen få träffa Hanna! Det har aldrig gått så här många dar emellan förut, och det är ren tortyr. Jag behöver mitt syre, min livslust, min drog, min älskling! Fatta att jag är avundssjuk på alla, precis alla, som bor närmare sin älskling än 85 mil. Å andra sidan har vi det fucking jävla bra ändå, mycket bättre än många andra som ser sin käresta varje dag. Vet inte om det är uppmuntrande eller tragiskt, men så är det i alla fall.

Och nu kära kottar ska jag, på mitt vanliga halvstörda vis, äta nattmacka i form av pommes frites med massa ketchup, och ett glas citronsaft till det.

And yes. I was a special child.