Vi simmar med de stora fiskarna nu.

Det var lite annorlunda att komma till jobbet imorse, jag hittade nämligen inte dit. Inte på grund av att jag drabbats av tillfällig sinnesförvirring, utan för att vi har flyttat till nya lokaler under helgen. Förut höll vi till i en före detta förskola. Vi satt som packade sillar i ett kontorslandskap och det var trångt, högljutt, stressframkallande och riktigt dålig luft.

Nu har vi flyttat till Kyrkans hus, ja det heter så, och det är Gud och hans polare som bott in sig där fram till nu. Och hur är det där då? Ja, man skulle kunna säga att Gud måste ha en jävligt stor röv. Det är ett jättestort hus med hur många rum som helst och vi fyller knappt ut hälften av dem, jag ser inte fram emot att jobba ensam där i helgen med alla tomma rum och knarrande golv. Jag var bara dit på morgonmöte, sen cyklade jag till kontoret inne i stan där jag trivs bäst. En riktigt mysig grej är att nya sammanträdesrummet har en eldstad, så kan vi sitta runt den på kalla mornar och grilla mashmallows och sjunga We shall overcome.

Jag försöker dra ut på de sista sköna minuterna av min halverade lunchrast innan telefonen börjar ringa igen. Jag somnade till slut inatt och kom upp i tid också, och jag bad en tyst bön om att få en lugn och lätt måndag. Men eftersom vi jagat bort Gud ur hans eget hus så blev min bön inte besvarad, det har varit konstant stress och bara trillat in mer eller mindre akuta saker hela förmiddagen. Det är alla jävla magsjukor och höstförkylningar som sprids överallt, sluta spotta varann i ögonen folket!