Valborgsmässoafton

Idag är det valborgsmässoafton. För er som inte vet vad det innebär ska jag härmed förklara detta fenomen. Valborgs är en högtid då man firar att vintern har rasat ut bland våra fjällar och att sommaren snart är här i purpurvågor. Då ska alla slösa äckligt mycket pengar på fyrverkerier som man inte ser eftersom det är så ljust ute när man skjuter upp dem. Man ska även titta länge och koncentrerat på en stor hög med brinnande skräp, a.k.a. majbrasa, och hoppas att ingen slängt i regummerade bildäck eller nåt annat som orsakar giftig rök för då blir det en tråkig start på våren. Denna högtid är obligatorisk så till vida att du MÅSTE titta på det brinnande skräpet och helst grilla en och annan korv, för annars tycker ingen om dig och du är patetisk. För vidare förklaring se begreppen julafton samt påsk.

Personligen gör jag uppror i år genom att skita i fyrverkerier och majbrasor. Jag har packat, tittat på Emil i Lönnerberga och ÄNTLIGEN fixat presenter till min älskling. Har även upptäckt att jag återigen endast har en symbolisk summa på mitt konto. Och i vilka hål har jag stoppat dessa pengar? Räkningarna, förstås. De gick på ca4000 den här månaden. Halleluja. Min Hannaresa gick ju på 1500. Jag har slösat också, jag ska inte påstå nåt annat. På tradera har jag nämligen köpt en bok för 115 kronor, en film för 150 kronor och en handfree för 150 kronor. Sen har jag även köpt mat till både mig och hunden, och som sagt presenter till Hanna, som dessutom var för billiga enligt mig. Jag får det verkligen inte att gå ihop. Så om nån vill hitta på nåt med mig som inte är gratis, var vänlig återkom i augusti.

Jag har ju hört att ingen ensamboende utan extrajobb i en icke-studentlägenhet klarar att leva ett värdigt liv på studiestöd. Hade hoppats att överlista statistiken men det går inte så bra för mig hittils. Det ska bli så skönt att komma härifrån. Det är värt varenda krona. Och Hanna är verkligen snäll, hon säger att jag inte alls behöver ha med mig några kläder så då behöver jag ju inte bekymra mig om att mina byxor är trasiga. Sen misstänker jag att hon har köpt alldeles för många/dyra presenter till mig. Fast jag har ju sagt precis vad jag vill ha: "dig" eller "sex" men hon verkar ha klurat ut egna idéer, hon är ju en väldigt klurig flickvän.

För övrigt är jag överygad om att Emil i Lönneberga är bög. "När jag får hundra trägubbar ska jag fira det, och jag ska baaaara bjuda DIG Alfred! Det är du å ja, Alfred! Kom så går vi och badar!" He also seems to be into older men. It's all fine.

Känn pulsen slå

"Trots en stor familj hade jag känslan av att inte få plats, känslan av att inte vara välkommen och en påtaglig upplevelse av att ständigt vara utanför syskonskaran. Jag kände mig alltid som en dålig dotter, en dålig syster, en dålig människa tillsammans med min familj. Till sist tystande jag helt och blev vad jag kallade skuggan, en förkrympt, tyst och nervös flicka som inte alls påminde om den flickan jag var utanför hemmet."

Så trött

Jag är så trött. Skulle gärna vilja sova. Ibland känns det som att kugghjul snurrar runt i huvudet hela tiden, även när jag är jättetrött. Klockor stannar ju inte på natten bara för att de har tickat en hel dag.

Har läst ut Berny Pålssons "Känn pulsen slå" på två dagar. Jag riktigt slukade orden, den var väldigt mäktig. Jag tror jag ska köpa båda hennes böcker och läsa om dem, de är riktigt bra. De får mig att vilja skriva nåt själv, det var jävligt länge sen jag skrev något utom bloggen. Det är slöseri att ha en massa ord inom sig och inte ens försöka få ner dem på ett papper. Det känns skönt att läsa boken för min egen själviska skull. Hur det än är så är jag i alla fall inte schizofren, jag knarkar inte, jag hör inga röster, mina föräldrar är varken deprimerade eller alkoholiserade. Om jag hade varit i hennes sits tror jag inte jag hade orkat ta mig ur den, hon är en starkare människa än hon själv tror. Det är som nån har sagt. Man måste vara frisk för att orka vara sjuk. Om man inte står på sig och kräver sin rätt gång på gång får man ingen hjälp, och när det kommer till kritan handlar det ändå om en själv, om att ingen kommer och räddar en bara för att man är i nöd, man får allt se till att rädda sig själv. Det är väl ungefär vad jag ser som bokens sensmoral. Det, och att kroppen kan hantera fruktansvärt mycket innan den lägger av. Jag rekommenderar den i alla fall, precis som första boken "Vingklippt Ängel".

Och nu ska jag sova. Kanske.

I made it!

Jag klarade det! Jag har suttit igenom en 6timmars-tenta i arbetsrätt och tagit mig därifrån levande! Accomplishment! Jag satt ju inte i sex timmar, men ändå. Det var lite tungt. Men nu ska jag fanimej ha godkänt. Har sovit i två timmar när jag kom hem och känner mig ändå helt slut. Ska nanna kudde inom kort.

Jag har minsann sagt till Will att jag ska hänga ut honom i min BLOGG. Just precis. Och det gör jag NU. Och även Grace ska hängas ut en smula. Tyvärr har jag glömt varför... hmm. Jag kommer nog på det.

Jag vill att det ska bli första maj NU! Jag vill till min älskling!

Håller på att läsa Berny Pålssons andra bok "Känn Pulsen Slå". Tror jag kommer läsa ut den på ett kick, den är jävligt fängslande på ett ganska obehagligt sätt. Om psykisk sjukdom och den svenska psykiatrins hjälplöshet. Bra nattinattiläsning.

Äsch, orkar inte få ihop nåt vettigt, är så jävla trött. Kan klämma in att jag äntligen kommit mig för att lyssna på Madonnas och Justin Timberlakes singel 4 minutes. I like! Och Madonna ser fan inte ut att vara 50 år. Så ska jag minsann också se ut när jag är 50. Minus gluggen möjligtvis.

Nämen vad gör jag??

Imorgon har jag omtenta i arbetsrätt. Så naturligtvis känner jag ett enormt behov av att skriva ett inlägg i min blogg. Varför inte liksom. Konstigt nog känns det som att jag kan ganska precis lika mycket eller lite som innan förra tentan. Vilket borde innebära att jag är ganska smart eller ganska korkad. Jag ska inte fördjupa mig i vilket. Ska fortsätta plugga snart. Snart snart.

Blev lite distraherad av att pappa ringde nyss och meddelade att han tänkte komma på oväntat besök. Det finns ju en anledning till att jag INTE köper Gevalia, om jag säger så. Ring i förväg, lång tid i förväg! Så jag genomförde världens snabbaste lägenhetsstädning. Som tur var stannade han bara i 0.5 sekunder så han märkte aldrig att jag knölat in en skräphög i kastrullskåpet och sopat in en dammråtta storlek XL under byrån. Ja, ja, det är min lägenhet och jag städar när jag vill och jag är vuxen. Bla bla biddibla. Det är inte poängen här. Poängen är att pappa är SÅHÄR nära att köpa mig en platt-tv med ingång för datakabel och eventuellt inspelningsbar dvd och all the important crap.

Jag vet. Var är min värdighet? Fråga min nya tv.
Vad säger tomten om det? Just det. Ho ho ho.

Nu SKA jag plugga. Och jag vill att ni håller tummarna och tårna för mig imorgon, för jag är jävligt vidskeplig av mig! Plus att jag behöver det. Lite.

Ännu en vecka för Brolle och Cans

Team Brolle hänger kvar ännu en vecka. Yay! De är tydligen enda kören från Norrbotten, har inte tänkt på det men så är det ju. Men jag tror inte det spelar så stor roll. Röstar lulebor på bodensare bara för sakens skull? Njaa, det tror jag knappast. Lokalpatrioti räcker inte så långt. Team Cans var hur som helst grymma ikväll, om inte Brolle vinner hoppas jag verkligen på dem! Åk ut nu jäkla Lotta-kör... Är less på dem, håller tummarna för att de åker nästa vecka.

Tyckte för övrigt dalahästen som Gry fick var jättefin. Min älskling har lovat att jag ska få en dalahäst nån gång, eftersom jag har ju en viss förkärlek till Dalarna kan man säga! Men de är förjävla dyra de där små trägrejorna. Men nån gång!

Ska också passa på att säga ett stort fett grattis till en viss Jojo som blev dramatiskt och sexigt upphånglad mot en vägg igår av en mystisk främling...eller nåt liknande. Hehe. Jag vill också hångla! Avundssjuk jag är så aaavundssjuuuk...som man säger. Men snart snart!

Blev ingen fest eller nåt sånt i helgen, jag har suttit uppkrupen i soffan och läst lagtext högt för mig själv. Känner mig lite orolig för omtentan, för jag vill verkligen inte misslyckas. Men vissa grejer har jag ingen koll på, och det finns ingen som hinner lära mig. Så, snälla snälla Linda, fråga ingenting om semesterlagen för den är helt jävla koko! Tack på förhand, amen.

Apropå ingenting. Är jag knäpp eller liknar Joacim Cans Lars Winnerbäck litegrann, om man tar på honom en luva så man inte tänker på hårlurvet? Det har jag tyckt hela tiden, i alla fall.

Nothing heals me like you do

I'm coming, I'm coming home to you
I'm alive, I'm a mess
I can't wait to get home to you
to get warm,
warm and undressed...

There've been changes beyond my dreams
Everybody wants me to sing
There've been changes beyond my grasp
Things I'm sinking in

So keep me, keep me
in your bed all day
Nothing heals me like you do
Nothing heals me like you do

And when somebody knows you well
Well, there's no comfort like that
And when somebody needs you
Well, there's no drug like that

So keep me, keep me
in your bed all day
Nothing heals me like you do
Nothing heals me like you do

And when I'm home, curled in your arms
And I'm safe again
I'll close my eyes and sleep, sleep
to the sound of London Rain

So keep me, keep me
in your bed all day
Nothing heals me like you do
So keep me, keep me
in your bed all day, all day
Nothing heals me like you do.

Bilden: Love is a mixed-tape. Just luv it.

Därför!

Ingen idé att döpa rubriken till "varför" när jag förstår mycket väl hur man kan göra såhär. Snyyyyyyyggt tycker jag. Om jag hade en kropp som typ America's Next Top Model skulle jag lätt fixa ett par alldeles egna änglavingar! Det var också längesen jag klappade en orm. Det skulle jag gärna göra igen.

Biljetterna är bokade! Del 2.

Nu har jag äntligen bokat flyg- och tågbiljetter till min älskling! Har inte våga se efter hur mycket pengar jag har kvar på kontot, men det fixar sig! Jag och mamma ska åka och handla trista nödvändigheter på Willys nästa vecka så jag förhoppningsvis kan överleva hela månaden. Hakuna Matata.

Som en liten majblomma anländer jag i Falun den första maj och återkommer den elfte. Vilket betyder att jag måste hinna vara duktig så jag inte sätter mig och Ellifiore på pottan med vårt ledarskapsarbete.

Men jag längtar! Jag längtar som fan! Fatta att det snöade här igår morse. Då var jag som vanligt inte vaken men mamma påstår det. SNÖ. Vissa landskap har faktiskt vår nu, med blommor och sandaler och mjukglass och annat som gör livet värt att leva. Jag vill till min Hanna nu! Och vi ska fira att vi fyller ett år! Och vi vet ju alla vad det betyder. The Special Birthday Sex! Yay! Har inte riktigt klurat ut vad det ska innebära än men nånting mumsigt helt klart! Iofs är det alltid mumsigt. Får klura...klura....hmm.

Men det ska bli så jävla mysigt och underbart på alla sätt. Det känns som att det var hundra år sen, eller hundra dar åtminstone, alldeles för länge sen är det i alla fall. Jag ska inte ha på mig kläder på en vecka, ha! WOHOO! Apropå ingenting så tycker jag det är jätteroligt att Pippa är ett vanligt namn i USA. Det låter till och med fint när man säger det med engelskt uttal. Jag ska minsann döpa min nästa katt till Pippa. Eller kanske pussy...cat. Som sagt, helt apropå ingenting. Jag älskar dig Hanna! Nedräkningen börjar nuuu!

Kollar på Top Model säsong 7, är helt beroende av den serien. Tyvärr har min favvo som vanligt åkt ut. Jag hejade ju på A.J. Just nu är de i Barcelona, jag längtar verkligen tillbaka dit. Proxima Estacion Urqinaona...med reservation för stavningen. Barcelona är en grymt fin stad!

Fast ärligt talat skulle vilket ställe som helst med sol och paraplydrinkar duga just nu. Faktum är att för ganska precis 4000 spänn får man en All Inclusive-resa en vecka till Turkiet. Vem är med mig?! Hey ho let's go!

Hur smart är DU?

Ja, hur smart är du egentligen? Själv var jag tydligen normalintelligent med 6 rätt av 11 enligt det här roliga testet, kanske inte så mycket att vara stolt över, hehe. Såna här test brukar Ellifiore vara riktigt bra på! Hur många rätt fick DU? Let me know, I'm curious!

Gör testet HÄR!

Borttappat: Motivation. Åtefås mot hittelön.

Jag har tappat min motivation, så om nån har sett den vore jag tacksam för att få tillbaka den. Jag behöver den för att kunna få nån ordning på mitt omtenta-plugg i första hand. Det har nu gått två dagar utan tentaplugg vilket känns ganska svettigt.

Var kan man hitta borttappad motivation? Hur ser den ut? Jag vet inte ens vad jag ska titta efter, så jag är tacksam för all hjälp.

Konstigt nog känns det personliga utlåtandet som det tyngsta fast det borde vara a piece of cake. Jävla personlighetstest! Resultaten är fejkade på nåt vis! Oseriöst svammel! Pöh! Tyvärr har inte vår kära Kjell klippt ut en hög test ur Veckorevyn och låtit oss undersöka vilken foundation som passar oss bäst eller hur bra vi är i sängen. De här testen ska tydligen vara "professionella" på nåt vis. Tss.

Jag tycker att vi skiter i dem helt och hållet, och går in på Vuxenpoäng.com och kollar lite viktigare saker istället. Själv är jag 25.6 år, vilket känns bra. Hade trott jag skulle vara typ....13.

Eller så kan du gå in på Fjortispoäng.seoch kolla om du är en fjortis. Jag är tydligen 36,2% fjortis. Det känns bra!

Jag ska minsann ta med DE testen i mitt personliga utlåtande istället för trams om min empati och ledaregenskaper och sånt där som jag ändå vet att jag har massor av!

Telefonförsäljare, vik hädan!

Efter att ha undvikit att svara 5 gånger (bara idag!) så bet jag ihop och svarade när de ringde från Comhem. Precis som jag misstänkte hade de ett "kanonerbjudande" som hade nåt att göra med nya kanaler till min TV och kanonpriser på min fasta telefoni. Kruxet är ju att jag för tillfället inte har fast telefon, och ingen fungerande tv heller. Och ändå försökte han få mig att tacka ja. Tyckte ganska synd om honom. Jag har ju själv jobbat på callcenter, det är ett jävligt slitigt jobb om man inte är duktig på det. Har framför allt två tips:

1. SLUTA säga mitt namn i var och varannan mening! Det känns inte personligt och intimt, det känns påträngande och irriterande.
2. Fatta när det är dags att ge upp! Jag vill inte ha bättre pris/nya kanaler på min ickeexisterande fasta telefon eller tv. Coacherna blir inte gladare av en miljard bearbetningar följda av noll order, tro mig.

Har du nån gång upptäckt att du har ett, eller flera, missade samtal av ett okänt nummer som varken hitta eller eniro känner till? Då har jag ett tips. Kolla in www.leffeboy.com, där finns ett stort antal nummer från olika telefonförsäljare och liknande ovälkomna samtal samlade. Så är du förberedd på att svara i telefonen och ge dem ett stort fett NEJ innan de hunnit bryta ner ditt motstånd med kluriga argument.

Jag har jobbat på callcenter, och en sak vet jag. Vi gör ALLT för att få order och slippa pisk från coacherna, så om jag säger att det här är det ultimata erbjudandet för just dig vet jag troligtvis ingenting om den saken. I'm just whipped.

Yesterday

Jag kommer ihåg när jag var liten och allt var sådär underbart och enkelt. Så kanske det inte var, men så minns jag det. Mamma betalade för en Plopp på kiosken medan jag stoppade fickorna fulla med lösgodis. Sen sa mamma: man får inte stjäla! och sen tog hon av mig godiset och åt upp det. Eller den gången när den utvecklingsstörda grannflickan snubblade framför vår gräsklippare och jag glatt uppmanade mamma att köra över henne. Eller den gången när mamma tvingade mig till dagis fast jag mådde illa och jag spydde över hela bulldegen som tyvärr aldrig blev några goa bullar.

Eller den gången jag spöade en norsk flicka med tennisracket tills hon grät. Eller när Jojo sov över och jag tog av henne både kudde och täcket och kittlade henne så hon inte fick sova. Eller när jag önskade att jag hade en pistol så jag kunde skjuta Ohana därför att hon var med Minna när JAG ville vara med Minna.

För övrigt var jag ett mycket snällt och väluppfostrat barn. Sådeså. I miss yesterday! Yesterday kanske inte är perfekt. Man kan tänka på yesterday och bli glad av det. Eller man kan känna sig lättad över att det är passerat. Men man vet i alla fall var man har den. Framtiden är stort, läskigt, besvärligt, gruvensamt, ovisst. Jag vet inte vad jag ska göra av mitt liv! Jag vet ingenting!

Tänk om nån sagt sanningen när man var liten. Du kan inte bli vad du vill. Ingen kommer att bry sig om ifall du hade MVG eller IG i högstadiet. Om du råkar illa ut kommer ingen att rädda dig. Alla sagor slutar inte lyckligt. Folk ljuger hela tiden, inte bara om tomten. Pengar och utseende är vad folk prioriterar. Det är större chans att du får cancer än att du vinner på triss. Du och alla du älskar kommer att dö förr eller senare. Du är precis som alla andra.

Och! Den värsta och hemskaste sanningen av alla.

DINA FÖRÄLDRAR HAR HAFT SEX. MED VARANDRA. SANNOLIKT FLERA GÅNGER. AND THEY LIKED IT!


Förlåt.


Here the photo i've been looking for
It's a picture of the boy next door
And i loved him more than words could say
Never knew it until he moved away

Faded pictures in my scrapbook
Just thought id take one more look
And recall when we were all
In the neighbourhood

Here's a photo of the neighborhood
There's the corner where we stood
Here's a snapshot of Dad's old car
Never got us very far

Faded pictures in my scrapbook
Just thought i'd take one more look
And recall when we were all
In the neighborhood

And all those friends
Where did they go?
Oh i dont know
And all those friends we used to know
Oh in the neighbourhood....

Det är inte lätt att spela på andra planhalvan

Café i Nordstan, Göteborg

Två killar ~17 sitter på ett café och diskuterar "Parlamentet".
Kille 1: Fatta vad härligt att vara Björn Gustafsson ändå!
Kille 2: Jaa, att vara så sjukt rolig och populär måste vara grymt. Dessutom är han jävligt söt också.
Kille 1: Vad sa du?
Kort tystnad.
Kille 2: Fatta vad mycket brudar man skulle få, sa jag…


Tunnelbanan vid Hötorget, Stockholm

Två tantklädda kvinnor kliver på tåget tillsammans med en liten pojke ~3. I handen har pojken en vit- och rödrandig tygkanin.
Pojkens mamma (om kaninen): Vad säger Pelle?
Pojken: Pelle älskar Bertil.
Mamman (en aning stammande): Men Gabriel då, inte kan Pelle tycka om en annan kaninkille. Finns det ingen kaninflicka han kan leka med istället?
Pojken (irriterat): Men han älskar Bertil sa jag ju!

Tjuvlyssnat är grymt!

Så sant som det är sagt

Än idag ångrar jag att jag inte köpte dessa jäkla trosor.

Seger! Vårkåt?

Idag har jag segrat... över mina anteckningar i arbetsrätt! Det färdiga resultatet är 54 sidor renskrivna, HANDSKRIVNA anteckningar. Jag känner mig stolt. Äntligen har jag gjort nånting! Nu återstår bara att lära mig alltihop, men det tar jag imorgon.

Kan faktiskt se en liten sol bakom molnen! Gick in på SAS hemsida idag, och av någon oförklarlig anledning så finns det plötsligt ungdomsbiljetter till Stockholm i början av maj! Vilket betyder att jag kan ta flyget till min älskling och fira vår ettårsdag! Jippii! Jag vet fortfarande inte vad jag ska köpa åt henne. Nånting fint. Nånting hon vill ha. Alla förslag är välkomna. Kan inte spåna i bloggen eftersom hon läser den, men jag ska ta en runda på stan och försöka komma på nåt klurigt. Ett år! ETT ÅR! Någon som kan fatta att det gått så fort? Inte jag i alla fall. Pretty damn amazing. För övrigt är jag en snuttnos, tydligen. Så ni som trodde att vi inte kunde bli mer outhärdliga...you ain't seen nothing yet! Mohaha!

Förresten, blir man mer kåt på våren? Jag får liksom såna vibbar. Det kanske beror på solen och värmen, eller på att jag har gått i kjol och barfota. Eller det kanske är nåt speciellt med doften av asfalt och ruttet gräs. Hur som helst tycker jag att alla kollektivt ska anstränga sig lite extra så de får LIGGA i vår. Själv tänker jag försöka stå ut i ungefär en vecka till. Det ska gå... om du fattar hur jag menar. Ja herregud, jag är ju för härlig.

Varför...?

Jag undrar om den här killen hade en svår barndom. Jag har svårt att komma på nån annan anledning till att man vill köra upp en överdimensionerad mashmallow genom underläppen. Börjar jag bli gammal?

Med livet som insats genom björnskogen

Okej, kanske inte riktigt. Men det kunde ha varit så! Idag har jag, mamma och hundarna varit ute på en tvåtimmars vansinnespromenad på gammelängsberget, numera omdöpt till björnberget. Vi gick alltså på samma plats som mamma sprang ifrån förra våren när hon träffade på två björnungar. Och vittnen har sett att mamman och ungarna har tagit sig ur sitt idé nu, och vi klampade alltså omkring på deras revir i två timmar. Vansinne! Jag fick panik och satte av som en gasell(hrm) i det halvsmälta snöslasket över stock och sten för att ta mig bort från reviret. Tyvärr var slingan nästan en mil lång och jag har inte sett en spinningcykel på ett halvår. Jag plumsade, hasade, raglade och gled tills det pep i lungorna och jag trodde jag skulle få en mindre hjärtinfarkt och ändå tog jag mig inte ut ur den förbannade skogen.

Allvarligt talat, mamma är ett FREAK. Senast hon gick den vägen blev Strauss alldeles stel, reste ragg och satte svansen mellan benen och vägrade följa med, troligtvis var det björn/björnar alldeles i närheten. Och ÄNDÅ lurar hon med mig, och "glömmer" berätta att vi är mitt i reviret när det är för sent att vända om. Om du tycker att du har dålig kondition, ta dig en joggingrunda i bamseland. Jag lovar att du inte sparar på krafterna. Det kanske låter lustigt när man sitter hemma och bloggar i soffan, men när man är mitt ute i skogen utan en människa eller ett gevär på flera kilometers avstånd och det kommer konstiga ljud nerifrån snåren, då lovar jag att man kommer ihåg exakt hur mycket man faktiskt älskar sitt liv. Vem vet, lite dödsångest är kanske nyttigt då och då?

Bilden: ett tassavtryck från en björn jämfört med en snusdosa. I rest my case.

Team Brolle håller sig kvar

Eftersom min TV numera betar på de gröna ängarnas ö (är inte säker på om den metaforen funkar...hmm) gick jag hem till mamma för att kolla på körslaget. Ikväll tyckte jag team Brolle hade det svagaste framförandet. Kören fick ta alldeles för liten plats, och Brolle borde ha tagit i mer i refrängen. Men de gick ju vidare ändå, roligt för Boden. Team Cans rockade som vanligt. Go Mora! Hade väl aldrig trott att min mamma (som påstår att hon får nervsammanbrott när jag lyssnar på rock) skulle nynna på en Hammerfall-låt. Men ibland blir man förvånad. Jag tyckte team Lotta/Bettan skulle ha fått åka, men tydligen är de en väldigt stark kör. Har jag hört av nån. Själv är jag som sagt tondöv, och tycker de är lite tråkiga.

Hann hälsa på min lussekatt och gråkisse och ge dem lite lyxmat (tonfiskpaté i gele). Saknar verkligen min kisse. Ska klura på om jag ska försöka stjäla honom och se om han kunde trivas hos mig.

Har idag äntligen STÄDAT. Det betyder eventuellt att jag börjar skärpa mig, alternativt att tentan kommer närmare och närmare. Fan också.

Jag saknar min kisse!

Jag saknar min lilla lussekatt! Det verkar som att han inte trivs nåt vidare hemma och ingen älskar honom som jag gör. Min lilla misse. Jag vill att han ska komma och bo med mig, men jag vet inte om han skulle trivas här heller. Och risken finns ju att han missförstår poängen med balkonger och skuttar ner på vägen. Men det kanske är värt att testa? I want my kittycat!

Jag drömde om Jojo Fänet inatt, det var ganska roligt. Hon, jag, och jag tror även Ellifiore och Chinokken, hade varit på stan nån gång nattetid, som vi ju brukar när hon är uppe i norr. Så skulle hennes pappa hämta oss (även Harry har plats i mina drömmar!) med bilen, precis som det brukar vara. Men så skulle han stajla och vara coola pappan och köra över en ganska hög snökarm med bilen, men det klarade inte bilen av så den ställde sig på högkant mitt i snödrivan. Så fick vi kravla ut, och jag letade hela tiden efter mitt bankomatkort, som jag sedan hittade mellan sätena.

Det är ganska vanligt i mina drömmar, jag tappar nåt eller letar efter nån eller någonting, och jag är inte uppmärksam på vad som händer annars i drömmen för jag är helt besatt av att hitta det jag tappat eller glömt. Undrar vad det kan betyda? Nån som är bra på drömtydning?

Att se de här videorna är som att titta på en macka när man är hungrig. Så sjukt jävla sööööt kisse!

April är bara skit - ett riktigt jävla gnällinlägg

Jag tycker att vi härmed kan rösta fram april som den sämsta jävla skitmånaden som finns. Som god tvåa kommer november, men det är ett tag kvar innan vi behöver gruva oss för det.

Nu är det ju april. Och ja, jag känner mig förbannat lurad. Jag vet inte på exakt vad men det känns som om jag blivit snuvad på konfekten för att använda ett uråldrigt uttryck. Jag borde vara åtminstone halvfärdig med ledarskapsarbetet, det personliga utlåtandet samt C-uppsaten. My ass. Jag borde känna mig ganska säker på arbetsrätten. Jag skulle få låna Maddes fantastiska anteckningar, men naturligtvis faller det sig så att april är renoveringsmånad, så hon vet inte i vilken låda hon har dem. Mina egna skulle lika gärna kunna vara skriven av ett dagisbarn. 9 dagar kvar.

Jag ska boka biljetter till Hanna så fort jag fått pengar. Om det nu inte vore så att jag har tittat på SAS hemsida och de har inga, jag upprepar, INGA ungdomsbiljetter kvar på nåt som helst datum mellan 29:e april och typ, 10 maj och längre orkade jag inte kolla. Hur fan är det ens möjligt?? Vilken dag jag än flyger är jag väl ändå 21 år?? Eller har jag missat nåt?? Jävla SAS. Just nu har jag inte råd att slösa några pengar över huvud taget, med inget bekräftat sommarjobb, inget extrajobb och en fet skuld till Ellifiore och massiva kostnader i några månader framåt. Jag planerar att kunna köpa nya byxor i september. Till dess får jag bli radikalt femme alternativt amish eftersom alla hela underplagg jag har är kjolar...

Min förbannade handsfree är sönder. 300 spänn, ka-ching! Nickis klor måste klippas, hundmat måste köpas. Ny människomat också för den delen. Jag hatar pengar. Skojsigt nog har även SJ höjt sina resekostnader. Nu är det dyrare att ta tåg i 15 timmar än att flyga i en. Nån som kan stava till ironi?

Ohanas brors lilla vovve blev överkörd igår, Engla är mördad och nu kommer ett helt underbart förslag från vår underbara regering om att den som fått felaktig a-kassa ska bli återbetalningsskyldig även om den arbetssökande är i god tro och felet beror helt och hållet på arbetsförmedlingens slarv. Är inte april underbart?

För övrigt har min tv gått sönder och även batteriet till min bärbara dator. Och jag känner mig allmänt jävla mensig och rekommenderar ingen att knacka på min dörr om du inte kommer med världens största skrovmål med en supersize ckokladtårta som sköld. Och nej, du får INTE smaka.

She's my person!

Cristina: There's a club. The Dead Dads Club. And you can't be in it until you're in it. You can try to understand, you can sympathize. But until you feel that loss... My dad died when I was nine. George, I'm really sorry you had to join the club.
George: I... I don't know how to exist in a world where my dad doesn't.
Cristina: Yeah, that never really changes.


Cristina: You know everyone’s back. Everyone’s back except her. And I listen to her. Everyday, about her McLove life, her McDreamy, her McCrap. And the one day, the one day I have a thing she disappears.
Burke: Meredith, this is about Meredith.
Cristina: She doesn’t know yet.
Burke: Meredith?
Cristina: She’s my person.
Burke: Right. And if Meredith doesn’t approve, then what?
Cristina: No, no. This, This is not about getting her approval, its about…
Burke: What?
Cristina: Telling her makes it, makes it... If I murdered someone she’s the person I’d call to help me drag the corpse across the living room floor.
Burke: Okay, now, you’re likening someone here to a corpse. I’m done.
Cristina: She’s my person!


She's my person!

I miss you.

Idag träffade jag Minnas pappa. Med träffade menar jag blev bjuden på lunch och tog våra hundar på playdate på gruvberget. Gromit är en parson jack russell och alldeles lagom ettrig. Det är bra för Nicki att få träffa nån som ger henne lite större match än Straussen, som numera kravlar in under en bil så fort hon tittar på honom. Vi åkte till graven en sväng också, det var sådär skönt/jobbigt/overkligt som det brukar vara.

Minnas pappa är helt fantastisk på det sättet att han får en att känna sig som en vuxen normalbegåvad människa. Det har jag antagligen skrivit förut men det tål att sägas igen! Och samtidigt kan han få en att känna sig liten på samma gång, alltså liten som i när man var liten och någon berättade en saga för en, förutom att nuförtiden handlar sagorna mindre om tomtar och troll och mer om saker som hände innan jag var född, vilket är ganska trevligt att lyssna på. När vi stod vid graven sa han: "jag undrar om man fortfarande sörjer om tio år." "Det tror jag", sa jag. Så känns det i alla fall. Snart har det gått ett år. ETT ÅR. Någon som är tillbaka på 100% än? Grattis till er i så fall, och jag menar det inte på ett sarkastiskt vis.

Jag vet inte om man går vidare, egentligen. Man går och går och går tills man går in i dörren som ordspråket säger.

Jag drömde faktiskt om Minna inatt. Jag, Minna och Elli skulle äta smörgås, såna här baguetter invirade i plast. Minna erbjöd mig sin macka men jag sa att jag hade en egen, och sen undrade jag om hon ville smaka min, fast jag menade det egentligen inte eftersom jag hade en macka med räkor eftersom hon hatade räkor eftersom de är äckliga små skaldjur som äter lik. Hur som helst, hon gav mig en liten föreläsning om hur äckliga räkor är, jag viftade med baguetten i hennes ansikte och sen garvade vi alla tre. Det var en riktigt skön dröm. Jag saknar verkligen de pyttesmå meningslösa sakerna fruktansvärt mycket. Ibland tror jag att jag inte kommer att överleva om jag alrig mer får smaka en hemrullad risboll eller ett glas hemgjord rosa lemonad eller lyssna på The Safety Dance eller se Strictly Ballroom. Visst, jag kanske kan åstadkomma en egen risboll och ladda ner The Safety Dance, men det är ju inte samma sak. Och det kommer aldrig att bli samma sak. Och det är det jag inte kan förstå bara genom att titta på en sten med en text på. Varför skulle det ändras på tio år?


Why would I stop loving you
a hundred years from now?
It's only time.
It's only time.

What could stop this beating heart
once it's made a vow?
It's only time.
It's only time.

If rain won't change your mind,
let it fall.
The rain won't change my heart
at all.

Lock this chain
around my hand,
throw away the key.
It's only time.
It's only time.

Years falling
like grains of sand
mean nothing to me.
It's only time.
It's only time.

If snow won't change your mind
let it fall.
The snow won't change my heart,
not at all.

I'll walk your lands
And swim your sea
Then in your hands
I will be free

Why would I stop loving you
a hundred years from now?

Lite kuk i hörnen

Personligen skulle jag inte vilja bo i en lägenhet vars övre vänstra hörn upptogs av kuk, men det kanske beror på min läggning, eller?

Innehållet i mitt kylskåp

En halv lök.
Cafe de Paris-sås
Sweet chili-sås
Mangoraja-sås
En halv gurka
En halv påse färdig sallad
Mat-och bakmargarin
Flytande maragrin
En halvliter lättmjölk
En tub smörgåspickles
Ketchup
Senap
En pepparkaksdeg

Som jag ser det, en typisk studentkyl i mitten av månaden. Och ja, jag SKA baka pepparkakor nån dag! Alternativt käka upp degen om jag blir desperat.

Vackert!

Man kan undra vart det här trädet finns nånstans. Jag tycker det är grymt vackert i alla fall... jag längtar efter sommar!

Blondinbella och sånt

Nu har jag, precis som så många andra, läst Blondinbellas blogg, den största privata bloggen i Sverige. Och nej, jag förstår inte varför. Jag har förstås inte läst alla inlägg, men de jag läste var ju ganska...tråkiga. I alla fall för att vara Sveriges största blogg. Jag hade väntat mig nåt riktigt speciellt. Nej, jag fattar ingenting.

Den största proffsbloggen just nu är Tjuvlyssnat. DET kan jag däremot förstå. Den är jävligt rolig och konceptet är faktiskt genialt. Jag brukar kolla regelbundet om de fått in några nya roliga tjuvlyssningar, fjortisar är mina favoriter. De är så roliga.

Jag har ingen aning om hur man ska få folk att läsa ens blogg. Tydligen är det mode, nöje och kändisar som lockar flest läsare. Insert big fat yawn. Hur orkar folk?

Och för tillfället skriver många om Engla. Vilket jag inte hade tänkt göra, men nu blev det så ändå. Självklart är det tragiskt och hemskt och fruktansvärt och självklart tycker jag att mördaren borde stekas levande över öppen eld.

Ååh! Jag såg TRE ekorrar idag! De var röda med grå svans! De var så jävla söta!
En gång körde jag över en ekorrbäbis. I will forever be evil squirrel-killer. Fanns det nåt välgörande ändamål för ekorrarnas vänner jag kunde stödja så skulle jag göra det! Gulliga små djur.

Jag är nog ganska hårdhjärtad när jag tänker efter.

Körslaget

Go team Brolle! Så, då var det sagt. Jag har missat körslaget men i ett anfall av lokalpatriotism har jag bestämt att jag ska följa det och heja fram Boden-kören. Ett par ansikten kände man förstås igen, det är ingen stor stad jag bor i. Men faktiskt så tycker jag att Team Brolle är bäst, eller i alla fall näst bäst. Min andra favorit är team Cans från Mora. De är lite roligare än de andra körerna. Men Brolle-kören är den snyggaste kören, och färgstarkaste (emo, yay! Blått hår åt folket!). Men den enskilt snyggaste tjejen är i Mora-kören. Det är nog nåt med Dalarna...hehe. Men min tjej är ju hetast i alla län. Det är ju ganska självklart.

Fy fan vad ytlig jag är. Men NÅT måste jag ju säga om programmet, och eftersom jag är totalt tondöv så berättar jag vad jag ser istället för vad jag hör. Jag kan inte ett skit om ters och kvart och tonartshöjningar och sånt där. Men jag gillar att lyssna.

Har också en viss förkärlek för Brolle sen jag och mina kära polare dissade hans byxor när han gick framför oss på gatan en helt vanlig dag. Eller kanske sen jag råkade ta honom på rumpan på krogen. Jo, jag råkade! Det är faktiskt väldigt trångt på Olivers på lördagnätterna, så det så.

Varför...?

För er som inte uppfattar det, så har den här killen alltså tatuerat sitt öga. Sitt ÖGA! Aj! Aj! Aaaaaaaoooo!

Biljetterna är bokade!

Jag är både förvånad och stolt över min framförhållning. Pridebiljetterna är bokade! Liksom flygbiljetterna, vandrarhemmet, och våra supersnygga dräkter är på väg från USA! Självklart var jag ju inte ensam om framförhållningen, då hade jag väl hamnat på en parkbänk med näsan mot staketet. Jag och mina partners in crime Ellifiore och Jojo åker ner till Stockholm på torsdagen och hem igen på söndagen. Och min älskling, som händelsevis fyller år på paraddagen (born to be gay for sure!) möter oss på Arlanda. Wiiee! Jag har aldrig varit på Pride, så det ska bli jävligt roligt. Jag längtar tyvärr redan. Bara 3.5 månader kvar nu då! Bäst att börja räkna ner!

Tyvärr har jag inte en möjlighet att ligga på en divan och äta praliner i de här månaderna. Jag har inte fått bekräftat än att jag har ett sommarjobb som ska finansiera allt det här. Jag och Ellifiore har även en jobbig C-uppsats i psykologi, en rapport om chefer och ledarskap och ett personligt utlåtande att skriva om oss själva till ledarskapskursen. Det personliga utlåtandet är riktigt läskigt. Om vi hade gjort alla dessa tester på uppdrag av en arbetsgivare hade han fått betala 10 000-tals kronor för det, men vi får göra det gratis. Blev inte helnöjd med resultaten, men försöker övertala mig själv att jag är en god, stabil, välfungerande, intelligent och empatisk person.

Vi kan då bortse från mina upprepade fantasier om att skjuta grannbarnen, som suttit i ihållande från det att jag vaknade imorse. De är ju helt otroliga! De bor ovanför huvudet på mig, och de springer och klampar och skriker och stampar. Sitt still och håll käften! You're pushing me over the edge!

En liten ljusning i den ekonomiska sumpmarken: jag får tillbaka på skatten i år! Det har aldrig hänt, jag har alltid fått betala tillbaka. Särskilt Ellifiore borde vara glad för det eftersom pengarna kommer att åka i princip rätt in på kontot. Hennes konto.

Insomnia samt hångelabstinens

Jag är verkligen jättesugen på att hångla. Det blir extra märkbart när man inte kan sova och allt är sådär mörkt och varmt och potentiellt mysigt. Som upplagt för massa hångel! Istället får jag nöja mig med en byracka som gnager på min armbåge. Jag saknar Hanna! Hon tycker om mina öron! Ingen annan tycker om mina öron! Jag tycker inte om mina öron! Jag har inget särskilt emot dem, de är bara öron. Men av nån outgrundlig anledning gillar min flickvän mina öron. Hon brukar stryka över dem lite eftertänksamt och ömsint som om de vore små skadade igelkottebarn. And that is why I love her!

Bästa hångelmusiken: Hinder, Trapt, Red Jumpsuit Apparatus och liknande är som gjort för att hångla till!
Bästa sexmusiken: Högst olika. Vid riktigt bra sex skiter man fullständigt i om bakgrundsljudet är Beethovens femma eller en repris av Americas Funniest Home Videos(men då ska det vara riktigt jävla bra!). Kan rekommendera att testa ha sex till P3s nonstopkvällar med trance/techno-musik. Effekten blir lätt psykedelisk och ganska spännande. Enjoy!

Hot as hell!

Ingen konstruktiv video att titta på när man saknar sin flickvän enormt mycket! Borde istället genast gå in på svt och titta på senaste avsnittet av barnmorskorna! Men det är så...så...svårt...gaah...cannot resist...emo...lesbian...power...!


OMG vad jag vill hångla.

Något deprimerande fakta

Nu ska man inte ta för givet att alla homosar surfar på qruiser. Och man ska inte heller ta för givet att alla homosar definierar sig som just homosar. Eller att alla fittfödda definierar sig som kvinnor. Men hur som helst, det är svårt att bortse från att statistiken är ganska nedslående.

Flator boende i Boden enligt qruiser, alla åldrar inräknade.
Singlar: 2 st.
Har partner: 4 st.
Odefinierade: 2 st.

End of story. 8 personer! De fåtaliga kärlekstörstande homosarna kan ju i princip glömma att slippa ifrån krånglet med ett distansförhållande om de vill bo kvar i stan. Annars lär förhållandena bli lika spontana som ett arrangerat äktenskap.

How very sad.

Varför...?

Okej, I love my sofa but I don't...like...LOVE...my sofa.

Eeh, har ni fest eller?

Vad roligt! Inte jag. Jag vaknade vid 13-tiden efter nästan 12 timmars sömn. Naken, intrasslad i lakanen, med vansinneshår och världens huvudvärk. Och tyvärr INTE efter varken hett party eller hett sex, utan efter en stillsam hemmakväll i min ensamhet. Vaaarför??

Beskåda listan i inlägget härunder på saker jag ska ta mig för varje dag. Studera den noga. Betrakta sen följande lista på saker jag lyckats åstadkomma idag.

13.00: Steg upp. Tog mig till soffan. Tv-serie-maraton.
ca 17.00: Gjorde kyckling och ris.
ca 18.30: Drog upp persinennerna klädde på mig, eller nåt liknande.
ca 19.00: Strävsam tapper promenad till kioskpiraten (ca 2 minuters gångväg). Utan trosor och sockar men i övrigt typ påklädd.
ca 19.10: Tillbaka hemma, svettblöt och matt. skalade av mig alla kläder samt däckade i soffan med grotesk godispåse i näven. Grey's anatomy, yay!
Nutid, ca 22.42: skriver detta blogginlägg.

Lägg till ett par kisspauser och ett telefonsamtal med Hanna så har du min dag. Jag är en fantastisk förebild. Min lägenhet och jag liknar katastrofområde. Imorgon är en ny dag. Bridget Jones underbar inspirationskälla.

Och för övrigt så uppväger mina bröst tydligen definitivt inte alla tråkigheter som finns. I'm ridiculously horny and bored. Och skallen känns som en blöt bomullstuss storlek XL. I'm Spunge-Bob. Jag behöver mer godis. Nu.

Dagens höjdpunkt: Jag och älsklingen! Vi firar 11 månader, yay för oss! Kan inte låta mig bli att känna mig något självbelåten och liksom pösig. We're good shit! Besvarar alla eventuella frågor om vårt obehagligt välfungerande förhållande med ödmjukt småleende, klädsamt rodnande kinder och blygsamt sänkt blick. Yes people, we're at it like bunnies. Bunnies in love.

Måste nog sluta skriva nu, sugar high och näringsbrist gör det lite svårt att hålla röda tråden.

En sak till bara. Älskade Minna. Jag vet att det var din födelsedag och fuck fuck fuck. Jag ville göra nånting. Hedra, minnas, göra något stort och symboliskt och vackert. Men jag gjorde inte det. Förlåt mig! Men det går aldrig att veta. Jag visste inte att den dan skulle vara en sån där dag. Jag var tvungen att titta i almanackan flera gånger, jag hade verkligen stålsatt mig. It was gonna be a tough one! Och så var det en sån där overklig dag istället. Jag var inte beredd. Jag skäms men det var så. Jag kände det inte. Jag kände dig inte! Det var inte en av alla dessa dagar då jag känner att du inte finns. Älskar dig.


A hundred days have made me older,
since the last time that I saw your pretty face
A thousand lies have made me colder
and I don't think I can look at this the same
And all the miles that separate
They disappear now when I'm dreaming of your face

I'm here without you baby,
but you're still on my lonely mind
I think about you baby,
and I dream about you all the time
I'm here without you baby,
but you're still with me in my dreams
And tonight,there's only you and me

The miles just keep rolling,
as the people leave their way to say hello
I've heard this life is overrated,
but I hope that it gets better as we go

I'm here without you baby,
but you're still on my lonely mind
I think about you baby
and I dream about you all the time
I'm here without you baby,
but you're still with me in my dreams
And tonight girl, it's only you and me

Everything I know
and anywhere I go
It gets hard but it won't take away my love
And when the last one falls,
when it's all said and done
It gets hard but it won't take away my love

I'm here without you baby,
but you're still on my lonely mind
I think about you baby
and I dream about you all the time
I'm here without you baby,
but you're still with me in my dreams
And tonight girl, it's only you and me...


Dagens Sex and the City-fråga:
- Do we need drama to make a relationship work?

Reunion Weekend!

Yes det hade vi! För ovanlighetens skull hade alla brudarna ur JAME-gänget (remember?) samlats hos Ohana för vin å cider samt det vanliga snacket. Det var mysigt, som att svepa in sig i en mjuk filt. Det mest minnesvärda citatet från kvällen var Ellifiores: "Min mus är jävligt bortskämd!"

Börjar sakta men säkert hamna i ekonomiskt katastrofläge. Jag har sökt sommarjobb men vet inte ännu om jag fått nåt, och även om jag får sommarjobb måste jag verkligen ha extrajobb, gärna NU, för att ha en chans att klara av maj och juni månad. Jag har fått veta att min kapitalförsäkring går skitdåligt, jag har använt den som ekonomisk buffert men det kan jag inte göra längre. Jag har lånat pengar av Ellifiore vilka jag ska och måste betala tillbaka. Och de satans räkningarna kryper upp på mig och får mig att kallsvettas. Den 5e maj firar jag och Hanna ett år. ETT ÅR! Det är ganska fantastiskt och underbart, och jag MÅSTE vara med henne på det datumet, det är inte förhandlingsbart! Och till råga på allt frågade mamma om hon kunde få låna pengar av mig nästa månad (när blev jag sugar mama till min mama??) eftersom hennes ekonomi går till och med sämre än min. Jag får snart magsår av den ekonomiska paniken. Jag hatar pengar! Jag begär inte ens särskilt mycket. Jag vill ha tillräckligt! Tillräckligt för att kunna betala mina räkningar OCH träffa min flickvän OCH köpa ett par nya byxor för alla mina råkar vara trasiga! Det är egentligen allt jag begär! Hur svårt kan det va!

Jag behöver ett framgångsrecept. Detta är de saker jag behöver klara av utan misslyckande eller fusk under en och samma dag:
- Kliva upp i hyfsad tid.
- Äta balanserad frukost.
- Borsta tänder, använda munskölj och tandtråd, två gånger om dagen.
- Rengöra ansiktet och smörja med fiffig kräm. OBS. Torka bort gårdagens smink med toapapper räknas EJ!
- Gå lång promenad med hunden i stimulerande miljöer.
- Plugga, komplettera gammalt skolarbete, skriva uppgift eller på annat sätt vara akademiskt duktig.
- Sortera reklamen och slänga den jag ändå skiter i, icke lämna den att bilda gigantiskt berg på köksbordet á la kapla-kloss-skulptur.
- Ringa minst en person jag bryr mig om, alternativt nödvändigt jobbigt samtal till elbolaget/radiotjänst/hyresvärden/framtida jobb. Ringa telefonbankens självservice räknas EJ!
- Äta balanserad lunch och middag i hyfsad tid.
- Icke skala av sockar, bh, trosor och dylikt på golvet och lämna klädspår genom hela lägenheten som pappa alltid lyckas se när han kommer på besök.
- Bränna en miljard kalorier på vilket sätt som helst.
- Gå och lägga mig i hyfsda tid i välbäddad säng med gott samvete, mätt välrastad hund samt mätt välrastad matte.

Herregud! Den som hittar en metod att klara av ALLT ovanstående borde tamejfan få det jävla Nobelpriset.


Dagens Sex and the City-fråga:
- Are we simply romantically challenged or are we sluts?