tisdag 25 september 2012

You can feel sore tomorrow or you can feel sorry tomorrow.

Idag har det varit en riktigt lugn dag på jobbet, vilket är bra för det ger mig tid att ta itu med diverse viktiga saker. Jag har suttit och läst om träning från och till hela dagen, och planerat ihop ett träningsprogram för mig själv som jag ska följa under de närmaste veckorna. Programmet är uppbyggt kring ett helkropps-styrketräningsprogram mestadels fokuserat på fria vikter, som jag siktar på att köra tre gånger i veckan, och sen kommer jag lägga upp konditionsträning runt det, antingen pass eller löpband/promenader beroende på hur jag jobbar och vad jag hinner. Jag är extremt inspirerad av Anette, jag vet ingen som tränar så hårt som henne, och det ger resultat! Det kan jag intyga för jag fick känna på hennes lårmuskel och satan i gatan säger jag bara, det tog en stund innan jag hämtade mig.

Mitt byråprojekt har jag fått lägga på is för tillfället av praktiska skäl. Jag kan inte sandpappra i lägenheten för det dammar så jävligt, och jag vill definitivt inte måla i lägenheten heller. Så jag måste få mamma att hjälpa mig baxa in byrån i bilen nån kväll och ta den hem till henne, så kan jag hålla till i garaget.

Jag hade tänkt göra tagliatellegratäng att ta med på jobbet imorgon men jag har sorgligt nog drabbats av akut lathet. Jag har också så svår träningsvärk efter gårdagens gympass att det nästan kan räknas som ett handikapp. Och min visdomstand har gjort insidan av min mun svullen och öm så jag har lite svårt att öppna munnen på höger sida vilket gör att det ser väldigt roligt ut när jag försöker äta äpple. Jag tror faktiskt att jag stannar här i soffan och myser ner mig under täcket. Sitter och kollar på flygbiljetter, som det ser ut blir det en tur till Stockholm i oktober, så jävla roligt! Jag och Angie pratade om att den här sommaren varit riktigt jävla kass på många sätt, den har verkligen inte blivit vad jag hoppades, och Angie menade att 2013 blir nog vårt år! Men 2012 är ju faktiskt inte slut ännu, och det känns som att jag har alla möjligheter i världen att göra de här sista månaderna riktigt riktigt awesome.

Inga kommentarer: