När nätterna blir långa och kölden sätter in...

Det är såna här kvällar som jag verkligen gillar hösten. Regnet smattrar mot rutan men det gör ingenting för jag sitter uppkrupen i soffan med rabarberpaj, tända ljus och trams-tv. Jag är ändå frusen precis som jag alltid är så jag tror jag ska krypa ner under mitt duntäcke snart och spoona kudden.

Det är ändå värst på jobbet, där fryser jag alltid förjävligt mycket, särskilt om händerna. Men nu har jag köpt sticknålar och garn och tänkte försöka avhjälpa det genom att sticka mig ett par handledsvärmare. Jag känner mig inspirerad av Meredith Grey, i de gamla avsnitten av Grey's Anatomy innan allt blev deprimerande och alla man gillar i serien försvann. Jag ska också ta med mig stickningen på krogen.

Meredith: I am making a sweater.
Joe: You’re knitting, in a bar. You can’t knit in a bar. You’re scaring the customers.
Derek: Come on, have a drink.
Meredith: I can’t have a drink, I’m celibate.
Joe: You mean sober? She means sober.
Meredith: No, celibate. I’m practicing celibacy and drinking does not go well with celibacy, because it makes everything and everyone seem kinda porny. And then my head gets cloudy and the next thing you know, I’m naked. And my point is that I’m celibate and knitting is good for surgical dexterity. So I’m making a sweater.


Sen hade jag tänkt sticka benvärmare också men jag börjar i liten skala eftersom jag inte stickat på ett par år och knappt kommer ihåg skillnad mellan aviga och räta maskor (tack youtube tutorials!). Och katterna gör det inte precis enklare. Men rätt mysigt är det.