Reklamen är inte värd sin vikt

Jag läser i Metro om Gunilla som på ett år fick sin vikt i reklam genom brevinkastet; närmare bestämt 67,2 kilo. Det är vidrigt mycket papper som i många fall går direkt till återvinningen utan att ens läsas. I alla fall hemma hos mig. Reklambladen dimper ner, jag trampar på den, katterna strimlar den och sen slänger jag den i pappersinsamlingen. Oläst. Jag har sagt tusen gånger att jag ska kolla reklamen efter rabatter och erbjudanden, men när gör jag det? I princip aldrig. Så nu ska jag få tummen ur ändan och sätta upp en "Ingen Reklam"-skylt på dörren. Men jag kan liksom inte bestämma mig för vilken av dessa två exemplar som passar bäst på min dörr. Jag tror dock på den röda. Annars kanske man slipper reklam men istället mottar direktadresserat hundbajs, brevbärare kan ju också bli bittra. Plus att jag tycker den röda skylten är gulligare, helt enkelt. Så köp en skylt, rädda träden. Finns på kitsch.se.