måndag 12 januari 2009

Creo que todo irá bien....


Imorgon är det dubbeltenta, eller rättare sagt idag, om några timmar. Just nu känns det inte så illa. Jag har skrivit ner ungefär 27 sidor, men nu har jag skrivit klart. Jag har inte direkt skrivit ner allt, men papprena i blocket tog helt enkelt slut. Jag ska läsa igenom alla glosor och verb och uttryck en gång till för inatt, sen måste jag nog sova. Tur att jag har Maya, vi ska åka in till skolan tidigt som fan så vi hinner prata spanska och göra en del sista minuten-plugg innan tentan. Det kommer gå finfint. Sin problema algún...

Jag och Ellifiore har tränat idag också, det känns som att man rensar huvudet när man får komma ut från lägenheten och lyfta lite skrot. Jag har legat i sängen och pluggat (utan att somna! Succé!) och försökt ha få lampor tända så inte pappa ska köra förbi och råka vilja komma och hälsa på. Jag har tillräckligt mycket på hjärnan och jag behöver ingen bitchy-ass whining om att jag inte ha städat. Just nu kan jag inte ens städa eftersom mina dammsugarpåsar är slut, och lustigt nog verkar jag ha en dammsugare från nån annan planet eftersom det inte finns nya påsar att köpa...nånstans. Inte ens universalpåsarna verkar funka, plus att de är jävligt dyra. Jag har till och med funderat på att köpa en dammsugare på avbetalning. Patetiskt. Så gammal är jag inte än, så att det är okej för mig att drömma om en tyst dammsugare som suger upp partiklar ur luften och är smidig men ändå rymlig, helst påslös och lila... ¡Dios mío! ¡Me faltan palabras!

Nog med trams, jag har ett ord: procrastination. Jag kommer inte ens ihåg det svenska ordet, bara det engelska. Fult. Jag har blivit språkskadad. Jag illustrerar detta inlägg med en bild från Barcelona, våra mysiga sängkläder. Extremt snyggt motiv, eller hur? Det börjar bli länge sen, det vore grymt att åka tillbaka dit. Särskilt nu när jag förstår ett och annat ord. Om jag klarar tentan i alla fall, annars får jag ställa mig i skamvrån. Men jag ska klara den! ¡Ojala!

Es para volverse loco. ¡Eso está claro!
¡Crucen los dedos mis amigas!