Jag är trött men jag kan inte sova. Kanske lite speedad efter en ganska späckad dag, mer mentalt än fysiskt. Jag och Ellifiore har propagerat för Ellen-projektet för de tre sista klasserna med MYCKET varierande resultat. Jag är tacksam för att jag inte går på högstadiet längre. Jag tror absolut de flesta tjejerna är väldigt gulliga och fina, men för vissa sitter det helt enkelt längre in än för andra.
Efter det var det bara att gå hem och sammanställa lite statistik och försöka sätta samman en grupp på ca 10 personer. Vilket är lättare sagt än gjort när alla bara kan vissa dagar och vill ha med en särskild kompis i gruppen som troligtvis kan helt andra dagar. Men vi har fått ihop det någorlunda. Tjejerna lät väldigt söta och gulliga när vi ringde dem i alla fall, och imorgon har vi första träffen. Vi ska ha otroligt gott fika, vi ska vara snygga och roliga, och vi ska helt enkelt ro den här skrangliga ekan i land. För er som inte greppat vad projektet går ut på är det alltså att ha samtalsgrupper med tjejer i årskurs åtta, och syftet är att stärka deras självförtroende och självkänsla. Det är alltså inget litet och lättsamt projekt egentligen, även fast hela grejen är att det ska vara nåt som de själva tycker är kul och roligt. Men som sagt, jag och Ellifiore fixar det här.
I helgen var Ellfiore för övrigt extra snäll och bjöd mig på bio. En shopaholics bekännelser blev det. Den var precis lagom lättsam och skoj att se på en lördagkväll. I går hyrde jag däremot Låt den rätte komma in tillsammans med mamma och jag är ledsen Jojo men jag tyckte den var skitdålig. Jag hoppas att du inte kommer hålla med mig, det vore trist om du lagt ut dina slantar i onödan.
Och idag har Ellifiore bjudit mig på middag och äppelpaj, man undrar ju om man varit extra snäll på nåt vis för att bli behandlad så kungligt. Men jag planerar att ge igen med pappas medelhavslasagne nån dag. Kanske imorgon? Om vi nu hinner, vi ska baka gofika och fixa mysig stämning i vår lokal och det lär ju ta sin lilla tid. Det känns i alla fall skönt att få ägna sig åt nåt som är roligt, viktigt och givande, det vill säga allt som min utbildning inte är!
Jag ska försöka sova nu, jag lovar. Kanske bara ett liitet avsnitt av House först...
tisdag 31 mars 2009
måndag 30 mars 2009
Man lär sig nåt nytt varje dag
Idag har jag lärt mig nånting om min egen hemstad Boden. Jag vet inte särskilt mycket om stan fast jag är född här. Boden (samiska: Suttes) var från början en kyrkby i Överluleå socken och hette på den gamla goda tiden Bondebyn...mycket vackert verkligen. Det finns en hel rad mer eller mindre kända personer som kommer från Boden, en av dem är uppfinnaren Lars-Anders Edström. Och vad har han uppfunnit då? Jo, nånting enkelt men genialiskt som de flesta svenskar använder så gott som varje dag. Slaskskrapan! Det ska han verkligen ha cred för. Slaskskrapan har funnits lika länge som jag själv, d.v.s. från 1986. Innan dess tog man upp slasket i diskhon med hushållspapper, vilket var jäkligt jobbigt och dessutom kasst för miljön.
Sådär, nu har du också lärt dig nåt nytt. Det bjuder jag på.
söndag 29 mars 2009
Vilken stencool brud!
Jag har fått en ny idol. Det känns alltid roligt att bli inspirerad av nya människor. Särskilt om personen i fråga råkar vara 12 år!
Jag har lyssnat på P3 Star. På P3:s hemsida kan man lyssna på gamla program en månad efter det att de har sänts. I P3 Star från den första mars handlar det om att ha en personlig stil. Man går bland annat ut på stan och ber folk beskriva hur de ser ut och varför. Sen frågar de också: vad vill du att folk ska tycka när de ser dig?
Det tycker jag personligen är en lite konstig fråga att ställa. Då antar man ju att personen klär sig för att få fram nån sorts reaktion från sina medmänniskor. Och det gör ju ganska många. Men det finns ju också väldigt många som klär sig och ser ut som de vill och skiter i vad andra tycker om dem. Vilket går betydligt lättare om man ser ut som jag till exempel. Vad har jag på mig idag? Ett par blå jeans och en svartvitrandig tröja. Mellanlångt hår i en mellanbrun färg med blonda inslag. Det är ju så tråkigt att fötterna domnar bort, egentligen. Jag klär mig som jag har råd med, och i kläder som på ett ungefär passar min kropp. Och jag hoppas att folk inte tycker nånting om det utan gärna ser rakt igenom mig. Boring boring boring.
Det gör INTE Emma. Emma är 12 år och punkare. Palestinasjal, rakad skalle och ring i näsan. "Jag tycker ganska synd om dem som inte har nåt annat att göra än att gnälla på att jag är för liten för att se konstig ut".
"Vissa säger att jag är fin, men den vanligaste kommentaren är att jag är ful. De projicerar, de ser sina egna problem", säger bruden lugnt. Projicerar? Det ordet lärde jag mig när jag började på universitetet, tänker jag och är helt impad redan fem minuter in i intervjun. Tjejen har en väldigt mogen röst, jag skulle aldrig nånsin ha gissat på att hon var tolv år om de inte sagt hennes ålder. Hon pratar lugnt och eftertänksamt och verkar ha en skön humor. Och hon är inte en sån som slänger omkring svåra ord utan att veta deras betydelse. Hon har sina åsikter och de känns genomtänkta och självklara när man lyssnar på det hon säger. Det mesta hon säger skulle jag kunna citera här, för det är så himla smart sagt. Jag önskar att jag kunde vara lite mer som denna tolvåriga punkare. Tanter suckar bakom ryggen på henne och säger saker som "så liten och så ful", hennes pappa grät när han såg hennes näspiercing, och hon har blivit mordhotad av nazister. Att få betala ett så högt pris för att se ut som man vill och ändå vara så tuff att man inte ändrar på sig, tycker jag är jävligt coolt. Det skulle jag aldrig ha vågat när jag var tolv, inte heller när jag var sexton och knappt nu. Och det är väl lite ur det som min klädstil "hej hej titta inte på mig" har växt fram.
Hur viktigt är det att man uttrycker nånting med sina kläder? undrar reportern. "Inte jätteviktigt. Huvudsaken är att man gör nånting. Det är inte att man bara ser konstig ut för det hjälper ju inte ett dugg. Det förändrar ju inte alls samhället att bara se skum ut. Men man kan ju få folk att bli intresserade och börja lyssna på mig och vad jag säger ifall jag ser konstig ut." säger Emma.
Jag har alltid gillat alternativa stilar. Särskilt emos är riktigt söta. Även om det inte är en stil jag själv skulle välja så blir jag glad när jag ser emos på stan. Likadant med punkare. Eller mindre radikala alternativa stilar såsom butchiga tjejer tycker jag också är jättespännande. För hur kul vore det om alla såg ut som Blondinbella? Sen behöver man inte alltid vara radikal för att vara intressant. Piercingar, tatueringar, tjejer med kort hår eller inget hår alls, killar med smink, tanter med rosa hår... De gör livet lite roligare. Jag tror att många, medvetet eller ej, är avundssjuka på folk som har en alternativ stil. Kanske inte nödvändigtvis på kläderna i sig, men på hela attityden. Jag skiter väl i vad du tycker. Det är en sorts frihet som många människor inte har eftersom de lyssnar på den lilla rösten som säger "men vad ska folk säga..." Den rösten behöver ju inte vara liten heller, den kan ju tillhöra en skrikande gormande förälder eller en skröplig farmor som man av en eller annan orsak vill eller måste ta hänsyn till.
Jag: Mamma, vad skulle du ha gjort om jag hade piercat läppen innan jag var arton?
Mamma: Ja då hade jag slitit ut den.
Personligen tänker jag ganska sällan på att piercingar, särskilt i ansiktet, kan vara provocerande. Många människor tycker det är sjukt fult och äckligt. Som tur är håller de snacket bakom min rygg så jag slipper höra det. Kanske kan den komma att ge mig problem i framtiden när jag vill ha en anställning. Jag har själv aldrig sett exempelvis en personalchef eller någon som jobbar med psykologi med synliga piercingar och tatueringar, vilket är väldigt synd. Jag kommer ihåg tjejen som var på anställningsintervju. Det gick väldigt bra. Men innan tjejen gick sa hon: förresten, om det blir problematiskt med min piercing så kan jag ta ut den om jag får jobbet. Och intervjuaren sa: bra, ta ut den så får du jobbet. Det här var inte ett jobb inom livsmedelsindustrin eller nåt annat där hygienen är extra viktig. Det handlade bara om människors förmåga att tillskriva en vissa egenskaper för att man ser ut på ett visst sätt. Med piercing är jag inkompetent, utan den blir jag kompetent. DET är sjukt och äckligt i mina ögon.
Tänk bara vad mycket skit finansminister Anders Borg har fått höra bara för att han råkar ha hästsvans. "Ska man verkligen se ut sådär när man sitter i regeringen..." istället för att tycka att det är kul att inte alla politiker ser ut som kloner. Jag tycker det är självklart att Anders Borg är lika inkompetent med hästsvans eller ej.
Jag köpte faktiskt mina drömbrallor för inte så länge sen. Jag har verkligen velat ha såna hur länge som helst. De var till och med på rea. Och jag provade dem framför spegeln om och om igen. Jag tänkte att kanske, kanske satt de bättre än vad jag kom ihåg. Men nej. Jag hade äntligen ett par riktigt snygga bralls, i rätt storlek och allt, och jag såg ut som ett miffo i dem. Det funkade verkligen inte alls. Så med sorg i hjärtat lämnade jag tillbaka dem. Man måste inse sina begränsningar. Men en dag ska även jag se ut precis som jag vill. My time will come.
Finns det några andra punkare på din skola? frågar reportern när intervjun nästan är slut. "Nej. Inte alls. I skolan finns det ingen." Känns det ensamt? "Nej, inte så jätte. Ibland. Men jag försöker ju hela tiden omvända dem. Visserligen går det inget vidare bra men då har jag åtminstone nåt att syssla med."
Som sagt, stencool brud! Passa på att lyssna på
intervjun medan den ligger ute, det är nog bara ett par dagar till. Den är värd det!
Ovan: Snyggt! Grr.
Jag har lyssnat på P3 Star. På P3:s hemsida kan man lyssna på gamla program en månad efter det att de har sänts. I P3 Star från den första mars handlar det om att ha en personlig stil. Man går bland annat ut på stan och ber folk beskriva hur de ser ut och varför. Sen frågar de också: vad vill du att folk ska tycka när de ser dig?
Det tycker jag personligen är en lite konstig fråga att ställa. Då antar man ju att personen klär sig för att få fram nån sorts reaktion från sina medmänniskor. Och det gör ju ganska många. Men det finns ju också väldigt många som klär sig och ser ut som de vill och skiter i vad andra tycker om dem. Vilket går betydligt lättare om man ser ut som jag till exempel. Vad har jag på mig idag? Ett par blå jeans och en svartvitrandig tröja. Mellanlångt hår i en mellanbrun färg med blonda inslag. Det är ju så tråkigt att fötterna domnar bort, egentligen. Jag klär mig som jag har råd med, och i kläder som på ett ungefär passar min kropp. Och jag hoppas att folk inte tycker nånting om det utan gärna ser rakt igenom mig. Boring boring boring.
Det gör INTE Emma. Emma är 12 år och punkare. Palestinasjal, rakad skalle och ring i näsan. "Jag tycker ganska synd om dem som inte har nåt annat att göra än att gnälla på att jag är för liten för att se konstig ut".
"Vissa säger att jag är fin, men den vanligaste kommentaren är att jag är ful. De projicerar, de ser sina egna problem", säger bruden lugnt. Projicerar? Det ordet lärde jag mig när jag började på universitetet, tänker jag och är helt impad redan fem minuter in i intervjun. Tjejen har en väldigt mogen röst, jag skulle aldrig nånsin ha gissat på att hon var tolv år om de inte sagt hennes ålder. Hon pratar lugnt och eftertänksamt och verkar ha en skön humor. Och hon är inte en sån som slänger omkring svåra ord utan att veta deras betydelse. Hon har sina åsikter och de känns genomtänkta och självklara när man lyssnar på det hon säger. Det mesta hon säger skulle jag kunna citera här, för det är så himla smart sagt. Jag önskar att jag kunde vara lite mer som denna tolvåriga punkare. Tanter suckar bakom ryggen på henne och säger saker som "så liten och så ful", hennes pappa grät när han såg hennes näspiercing, och hon har blivit mordhotad av nazister. Att få betala ett så högt pris för att se ut som man vill och ändå vara så tuff att man inte ändrar på sig, tycker jag är jävligt coolt. Det skulle jag aldrig ha vågat när jag var tolv, inte heller när jag var sexton och knappt nu. Och det är väl lite ur det som min klädstil "hej hej titta inte på mig" har växt fram.
Hur viktigt är det att man uttrycker nånting med sina kläder? undrar reportern. "Inte jätteviktigt. Huvudsaken är att man gör nånting. Det är inte att man bara ser konstig ut för det hjälper ju inte ett dugg. Det förändrar ju inte alls samhället att bara se skum ut. Men man kan ju få folk att bli intresserade och börja lyssna på mig och vad jag säger ifall jag ser konstig ut." säger Emma.
Jag har alltid gillat alternativa stilar. Särskilt emos är riktigt söta. Även om det inte är en stil jag själv skulle välja så blir jag glad när jag ser emos på stan. Likadant med punkare. Eller mindre radikala alternativa stilar såsom butchiga tjejer tycker jag också är jättespännande. För hur kul vore det om alla såg ut som Blondinbella? Sen behöver man inte alltid vara radikal för att vara intressant. Piercingar, tatueringar, tjejer med kort hår eller inget hår alls, killar med smink, tanter med rosa hår... De gör livet lite roligare. Jag tror att många, medvetet eller ej, är avundssjuka på folk som har en alternativ stil. Kanske inte nödvändigtvis på kläderna i sig, men på hela attityden. Jag skiter väl i vad du tycker. Det är en sorts frihet som många människor inte har eftersom de lyssnar på den lilla rösten som säger "men vad ska folk säga..." Den rösten behöver ju inte vara liten heller, den kan ju tillhöra en skrikande gormande förälder eller en skröplig farmor som man av en eller annan orsak vill eller måste ta hänsyn till.
Jag: Mamma, vad skulle du ha gjort om jag hade piercat läppen innan jag var arton?
Mamma: Ja då hade jag slitit ut den.
Personligen tänker jag ganska sällan på att piercingar, särskilt i ansiktet, kan vara provocerande. Många människor tycker det är sjukt fult och äckligt. Som tur är håller de snacket bakom min rygg så jag slipper höra det. Kanske kan den komma att ge mig problem i framtiden när jag vill ha en anställning. Jag har själv aldrig sett exempelvis en personalchef eller någon som jobbar med psykologi med synliga piercingar och tatueringar, vilket är väldigt synd. Jag kommer ihåg tjejen som var på anställningsintervju. Det gick väldigt bra. Men innan tjejen gick sa hon: förresten, om det blir problematiskt med min piercing så kan jag ta ut den om jag får jobbet. Och intervjuaren sa: bra, ta ut den så får du jobbet. Det här var inte ett jobb inom livsmedelsindustrin eller nåt annat där hygienen är extra viktig. Det handlade bara om människors förmåga att tillskriva en vissa egenskaper för att man ser ut på ett visst sätt. Med piercing är jag inkompetent, utan den blir jag kompetent. DET är sjukt och äckligt i mina ögon.
Tänk bara vad mycket skit finansminister Anders Borg har fått höra bara för att han råkar ha hästsvans. "Ska man verkligen se ut sådär när man sitter i regeringen..." istället för att tycka att det är kul att inte alla politiker ser ut som kloner. Jag tycker det är självklart att Anders Borg är lika inkompetent med hästsvans eller ej.
Jag köpte faktiskt mina drömbrallor för inte så länge sen. Jag har verkligen velat ha såna hur länge som helst. De var till och med på rea. Och jag provade dem framför spegeln om och om igen. Jag tänkte att kanske, kanske satt de bättre än vad jag kom ihåg. Men nej. Jag hade äntligen ett par riktigt snygga bralls, i rätt storlek och allt, och jag såg ut som ett miffo i dem. Det funkade verkligen inte alls. Så med sorg i hjärtat lämnade jag tillbaka dem. Man måste inse sina begränsningar. Men en dag ska även jag se ut precis som jag vill. My time will come.
Finns det några andra punkare på din skola? frågar reportern när intervjun nästan är slut. "Nej. Inte alls. I skolan finns det ingen." Känns det ensamt? "Nej, inte så jätte. Ibland. Men jag försöker ju hela tiden omvända dem. Visserligen går det inget vidare bra men då har jag åtminstone nåt att syssla med."
Som sagt, stencool brud! Passa på att lyssna på
intervjun medan den ligger ute, det är nog bara ett par dagar till. Den är värd det!
Ovan: Snyggt! Grr.
fredag 27 mars 2009
Får det lov att vara lite porr?
Jag har nyss lyssnat på Hallå P3 från i onsdags. Det handlade då om det mycket intressanta ämnet tjejer som kollar på porr, och frågeställningen om synen på porr bör förändras. Jag blev ganska sugen på att ge mig in i debatten, framför allt på grund av alla vitt skilda åsikter som P3:s lyssnare ringde in med. Personligen tycker jag inte att man generellt kan säga att porr är dåligt. Eller bra. "Porr" kan ju betyda precis vad som helst. Min egen åsikt är att det är helt okej så länge det som pågår är lagligt, och bara inbegriper vuxna frivilliga människor som vet vad de ger sig in på. Så är det ju tyvärr inte alltid, och allt utöver det tycker jag är åt helvete.
Det var spännande att ganska många lyssnare tyckte att porr är mansförnedrande. Annars är ju det allra vanligaste argumentet att porr är förnedrande för kvinnor. Men mannen får man knappt ens se i en porrfilm, i alla fall inte hans ansikte. Om han njuter eller inte är inte så viktigt, bara kuken kan knulla i flera timmar och spruta på kommando. Sen är ju porr ofta gjord av män, för män. Jag har inte sett så mycket porr själv (tror jag? Jag har inte direkt jämfört mig med nån) men det känns som att har man sett en, så har man sett alla. I alla fall om man pratar om mainstream-porr. Mannen har stor kuk och eventuellt biffiga muskler, kvinnan har lååångt hår, skyhöga klackar, är pinnsmal, helrakad och har enorma tuttar. Det är avsugning, doggy style, ridande, lite analt, sprut och slut. Jag minns min ungdoms dar då jag, Ellifiore, Jojo och Chessy hade filmkväll, och efter den vanliga komedin+rysaren var klockan runt midnatt och vi bestämde att nu jävlar ska vi se en hel porrfilm från början till slut. Och det gjorde vi också, men det var riktigt plågsamt. Och framför allt var det riktigt riktigt långtråkigt. Bilden, som jag lägger upp helt olovandes, föreställer Ellifiore som kikar på porr just den natten. Vilka fina minnen.
Den fånigaste porren är väl ändå den lesbiska porren. Den är ganska pinsam, i alla fall den som jag har sett. Man får sig ett gott skratt men inte blir man kåt av det, i alla fall inte jag. Majoriteten av lesbisk porr är ju gjord av män för män, med undantag för en liten underground-genre som är sjukt svår och sjukt dyr att få tag i. Det typiska scenariot är ungefär: två pinnsmala brudar med lååångt hår (aldrig en butchflata så långt ögat kan nå, kan det bero på att brudarna så gott som alltid är straighta?), silikontuttar, och långa kloliknande naglar. Hur realistiskt är det? Okej, porr är kanske inte gjort för att vara realistiskt men hallå, vem fan vill bli uppskuren inifrån? Urk. Båda brudarna skriker för glatta livet och porrstönar trots att de knappt rör vid varandra varken med händer eller tunga. Sen suger de av ett par dildosar vilket är sååå skönt verkar de tycka, därefter "kommer" de exakt samtidigt, och ofta avslutas scenen med att en eller ett par killar kommer in och knullar dem i alla hål och sprutar dem i ansiktet, och brudarna nästan svimmar av tacksamhet. Precis som alla flator vill, eller hur? Det var skoj när en kille ringde in till P3 och sa att porr var bra för han lärde sig hur han skulle göra och fick idéer därifrån som han kunde använda i sängen...hm. Om jag tog med mig idéer från porrfilmer och försökte applicera den i sovrummet skulle jag få sova på soffan, oavsett hur mycket Hanna älskar mig.
Men min poäng är, tvärt emot vad man kan tro, att det inte är nåt större fel på den porren. Uppenbarligen blir folk kåta av det, annars skulle såna filmer varken produceras eller konsumeras. Visserligen blir bilden av lesbiskt sex en aaaning sned, men man får helt enkelt lita på att människor har förmåga att skilja mellan fantasi och verklighet. Men tänk vad roligt om det fanns några alternativ. Jag skulle kunna tänka mig att titta på bra porr, men jag tänker inte simma igenom träsket av usel porr för att hitta den, då klarar jag mig lika bra utan. Bra porr för mig skulle troligtvis, om jag får spåna, vara ungefär som The L Word fast med mindre handling, och mindre kurragömma bakom soffor och krukväxter.
Det finns så många aspekter av porr som är jätteintressanta. Till exempel att många tjejer tittar på porr, men få erkänner det. 75% av tjejerna på gymnasiet kollar på porr enligt P3:s hemsida, det är ändå en hel del. Men tjejer ska liksom vara för fina för porr, och tycka att det är äckligt och sexistiskt. Om däremot en kille säger: "näe, jag kollar inte på porr, det är inget för mig", så får han antagligen till svar "Jaha du Kalle, vi säger väl så...he he...vilken skojare du är, är det frugan som håller hårt i kopplet eller? *blink blink*
Ett par lyssnare hade åsikten att "men herregud porren måste bort, sex är lika med KÄRLEK, sex ska vara ett KÄRLEKSBEVIS och inget annat!" En kvinna skrev till och med in att "sex kan ALDRIG vara skönt om det inte är med nån man älskar". Jaha ja. Nu ska alltså tjejer inte bara skämmas för att de tittar på porr, utan dessutom även för att de ibland knullar med någon bara för att det känns gött. Utan baktankar om volvo villa vovve, bara helt enkelt av kåthet. Ja, så kan vi ju inte ha det. Jag tror minsann att jag ska gå och ställa mig vid spisen på en gång, så har vi det överstökat.
Nu ska jag inte bolla med den här heta potatisen mer, jag tror jag har sagt mitt. Tycker du nåt annat, eller kanske likadant, så droppa en kommentar vetja. Det kan inte bara vara jag som tycker att ämnet är ganska intressant. Eller alla mina bloggläsare kanske är riktigt fina flickor, och jag är ensam snuska? Ja, det kan jag väl leva med.
Jag avslutar med ett par passande citat som jag diggar. Sen kan du klicka bort min blogg och gå och ligga lite istället tycker jag, oavsett om det är med nån du älskar, nån du är kåt på, dig själv, eller alla tre. Oavsett om du är en fin flicka eller ej. Det tycker jag faktiskt att du ska unna dig.
Sex on television can't hurt you unless you fall off.
~Author Unknown
Sex is not the answer. Sex is the question. "Yes" is the answer.
~Swami X
Men get laid, but women get screwed.
~Quentin Crisp
Life in Lubbock, Texas, taught me two things: One is that God loves you and you're going to burn in hell. The other is that sex is the most awful, filthy thing on earth and you should save it for someone you love.
~Butch Hancock
My reaction to porn films is as follows: After the first ten minutes, I want to go home and screw. After the first 20 minutes, I never want to screw again as long as I live.
~Erica Jong
Det var spännande att ganska många lyssnare tyckte att porr är mansförnedrande. Annars är ju det allra vanligaste argumentet att porr är förnedrande för kvinnor. Men mannen får man knappt ens se i en porrfilm, i alla fall inte hans ansikte. Om han njuter eller inte är inte så viktigt, bara kuken kan knulla i flera timmar och spruta på kommando. Sen är ju porr ofta gjord av män, för män. Jag har inte sett så mycket porr själv (tror jag? Jag har inte direkt jämfört mig med nån) men det känns som att har man sett en, så har man sett alla. I alla fall om man pratar om mainstream-porr. Mannen har stor kuk och eventuellt biffiga muskler, kvinnan har lååångt hår, skyhöga klackar, är pinnsmal, helrakad och har enorma tuttar. Det är avsugning, doggy style, ridande, lite analt, sprut och slut. Jag minns min ungdoms dar då jag, Ellifiore, Jojo och Chessy hade filmkväll, och efter den vanliga komedin+rysaren var klockan runt midnatt och vi bestämde att nu jävlar ska vi se en hel porrfilm från början till slut. Och det gjorde vi också, men det var riktigt plågsamt. Och framför allt var det riktigt riktigt långtråkigt. Bilden, som jag lägger upp helt olovandes, föreställer Ellifiore som kikar på porr just den natten. Vilka fina minnen.
Den fånigaste porren är väl ändå den lesbiska porren. Den är ganska pinsam, i alla fall den som jag har sett. Man får sig ett gott skratt men inte blir man kåt av det, i alla fall inte jag. Majoriteten av lesbisk porr är ju gjord av män för män, med undantag för en liten underground-genre som är sjukt svår och sjukt dyr att få tag i. Det typiska scenariot är ungefär: två pinnsmala brudar med lååångt hår (aldrig en butchflata så långt ögat kan nå, kan det bero på att brudarna så gott som alltid är straighta?), silikontuttar, och långa kloliknande naglar. Hur realistiskt är det? Okej, porr är kanske inte gjort för att vara realistiskt men hallå, vem fan vill bli uppskuren inifrån? Urk. Båda brudarna skriker för glatta livet och porrstönar trots att de knappt rör vid varandra varken med händer eller tunga. Sen suger de av ett par dildosar vilket är sååå skönt verkar de tycka, därefter "kommer" de exakt samtidigt, och ofta avslutas scenen med att en eller ett par killar kommer in och knullar dem i alla hål och sprutar dem i ansiktet, och brudarna nästan svimmar av tacksamhet. Precis som alla flator vill, eller hur? Det var skoj när en kille ringde in till P3 och sa att porr var bra för han lärde sig hur han skulle göra och fick idéer därifrån som han kunde använda i sängen...hm. Om jag tog med mig idéer från porrfilmer och försökte applicera den i sovrummet skulle jag få sova på soffan, oavsett hur mycket Hanna älskar mig.
Men min poäng är, tvärt emot vad man kan tro, att det inte är nåt större fel på den porren. Uppenbarligen blir folk kåta av det, annars skulle såna filmer varken produceras eller konsumeras. Visserligen blir bilden av lesbiskt sex en aaaning sned, men man får helt enkelt lita på att människor har förmåga att skilja mellan fantasi och verklighet. Men tänk vad roligt om det fanns några alternativ. Jag skulle kunna tänka mig att titta på bra porr, men jag tänker inte simma igenom träsket av usel porr för att hitta den, då klarar jag mig lika bra utan. Bra porr för mig skulle troligtvis, om jag får spåna, vara ungefär som The L Word fast med mindre handling, och mindre kurragömma bakom soffor och krukväxter.
Det finns så många aspekter av porr som är jätteintressanta. Till exempel att många tjejer tittar på porr, men få erkänner det. 75% av tjejerna på gymnasiet kollar på porr enligt P3:s hemsida, det är ändå en hel del. Men tjejer ska liksom vara för fina för porr, och tycka att det är äckligt och sexistiskt. Om däremot en kille säger: "näe, jag kollar inte på porr, det är inget för mig", så får han antagligen till svar "Jaha du Kalle, vi säger väl så...he he...vilken skojare du är, är det frugan som håller hårt i kopplet eller? *blink blink*
Ett par lyssnare hade åsikten att "men herregud porren måste bort, sex är lika med KÄRLEK, sex ska vara ett KÄRLEKSBEVIS och inget annat!" En kvinna skrev till och med in att "sex kan ALDRIG vara skönt om det inte är med nån man älskar". Jaha ja. Nu ska alltså tjejer inte bara skämmas för att de tittar på porr, utan dessutom även för att de ibland knullar med någon bara för att det känns gött. Utan baktankar om volvo villa vovve, bara helt enkelt av kåthet. Ja, så kan vi ju inte ha det. Jag tror minsann att jag ska gå och ställa mig vid spisen på en gång, så har vi det överstökat.
Nu ska jag inte bolla med den här heta potatisen mer, jag tror jag har sagt mitt. Tycker du nåt annat, eller kanske likadant, så droppa en kommentar vetja. Det kan inte bara vara jag som tycker att ämnet är ganska intressant. Eller alla mina bloggläsare kanske är riktigt fina flickor, och jag är ensam snuska? Ja, det kan jag väl leva med.
Jag avslutar med ett par passande citat som jag diggar. Sen kan du klicka bort min blogg och gå och ligga lite istället tycker jag, oavsett om det är med nån du älskar, nån du är kåt på, dig själv, eller alla tre. Oavsett om du är en fin flicka eller ej. Det tycker jag faktiskt att du ska unna dig.
Sex on television can't hurt you unless you fall off.
~Author Unknown
Sex is not the answer. Sex is the question. "Yes" is the answer.
~Swami X
Men get laid, but women get screwed.
~Quentin Crisp
Life in Lubbock, Texas, taught me two things: One is that God loves you and you're going to burn in hell. The other is that sex is the most awful, filthy thing on earth and you should save it for someone you love.
~Butch Hancock
My reaction to porn films is as follows: After the first ten minutes, I want to go home and screw. After the first 20 minutes, I never want to screw again as long as I live.
~Erica Jong
torsdag 26 mars 2009
Jag hjärta Escada
När man har fyra timmar att slå ihjäl på Arlanda så kan man använda en del av den tiden i parfymbutiken. Det brukar jag göra, och det gjorde jag även i måndags. Jag brukar leta fram den dyraste parfymen och spraya den på en handled, och en av de billigare sorterna och spraya på den andra. Bara för att. Den här gången blev den dyraste en Versace-parfym, den kostade runt 800 kronor.Den billigare blev Escadas nya parfym Ocean Lounge, den kostade väl ungefär hälften så mycket. Och den luktade så otroligt mycket godare! Jag hittade även ett par parfymer som var dyrare än Versace, men de luktade så äckligt så jag ville inte ha dem på mig. Med andra ord har jag välsignats med ganska billig smak. Och mitt favoritmärke är nog Escada. Escada luktar blommigt, fruktigt, sött och ungt. De dyrare parfymerna luktar i min nos tant. Rik tant, men ändå tant. Och nej, jag har inte orkat lukta på alla dyra och billiga parfymer här i världen. Men det är min blygsamma åsikt att om jag fick fylla min hylla med endast ett märke skulle det vara Escada. Yummo!
Min mammas musproblem
Min mamma är ju som hon är, vilket ni säkert förstått om ni läst en del av mina tidigare inlägg. För några dagar sen ringde hon till Dell Support, eftersom hennes datormus inte fungerade. Och ni mina kära snuskiga läsare kan säkert komma på vilka tvetydiga associationer som kan uppkomma när ens datormus slutar funka. Men de flesta av oss, som de vuxna vi är, skulle hanterat samtalet lugnt och iskallt. Men min mamma är som sagt som hon är. Hon kan inte låta bli att garva åt allt, och då blir ju allt tusen gånger värre än om hon bara hade frågat på ett normalt sätt.
Mamma: Hej, jag har problem med min mus!
Killen: Jamen så kan du ju inte ha det.
Mamma: Nej precis.
Killen: Är den helt död?
Mamma: Nej...den kommer igång när man pillar på den!
Killen: Ja, det är ett av dom vanligaste musproblemen.
Mamma: *försöker svara men skrattar så tårarna rinner*
Det slutade med att killen skickade hem en helt ny mus till mamma, med ett personligt brev. Han skrev: "Det här var det roligaste samtal jag haft sen jag började på supporten för fem år sen. Om du skulle ha fler musproblem så ring mig, jag hjälper dig gärna!"
Slutet gott allting gott. Om mamma varit sisådär 25 år yngre hade det hela kunnat utveckla sig till en riktigt smaskig historia.
Mamma: Hej, jag har problem med min mus!
Killen: Jamen så kan du ju inte ha det.
Mamma: Nej precis.
Killen: Är den helt död?
Mamma: Nej...den kommer igång när man pillar på den!
Killen: Ja, det är ett av dom vanligaste musproblemen.
Mamma: *försöker svara men skrattar så tårarna rinner*
Det slutade med att killen skickade hem en helt ny mus till mamma, med ett personligt brev. Han skrev: "Det här var det roligaste samtal jag haft sen jag började på supporten för fem år sen. Om du skulle ha fler musproblem så ring mig, jag hjälper dig gärna!"
Slutet gott allting gott. Om mamma varit sisådär 25 år yngre hade det hela kunnat utveckla sig till en riktigt smaskig historia.
Hur man än vänder har man ändan bak?
Igår ville jag verkligen göra allt rätt. Jag hade vissa ambitioner. Jag sov ca 2.5 timmar, släpade mig upp vid 6 och åkte till skolan till 8. Utan nåt att redovisa men what the hell, bara min närvaro måste ju vara nog för att lysa upp tillvaron. Tyvärr hade jag fått helt fel klassrum i hjärnan, hade ingen kalender och inte en spänn på mobilen för att ringa en livlina. Jag var bara sisådär trehundra nummer och en våning fel, nästan i närheten alltså. Och det var ändå bara början på dagen. När jag kom hem hade jag avtalat med Ellen-överhuvudet att hämta fika-kassan samt gå till kommunen och hämta nyckeln till vår lokal. Först gick jag till soc, eftersom lokalen tillhör familjeenheten. Där möttes jag av en otrevlig kvinna med attityden "ja jag vet ingenting och jag vet inte vem du har pratat med och vad fan gör du här på min lunch". Så hon kommenderade mig att ringa min projektansvariga och fråga vem som var hennes kontakt på soc. Eftersom jag fortfarande hade noll kronor på mobilen gick jag hem till projektansvariga istället, eftersom jag ändå skulle få lite pengar av henne. Men inte fan var hon hemma, trots att det var hennes förslag att jag skulle komma dit. Så jag fick gå tillbaka till centrum, köpa en refill till mobilen och ringa upp henne.
Det slog sig så att en kvinna sålde rosor på stan just då, och just när bossens mobilsvar gick igång kom kvinnan fram till mig. Så precis när det lät *piip* i mobilen sa jag, ganska argt: nej tack, jag vill inte!
Det är ju bara perfekt. När hon lyssnade på sina meddelanden måste hon ha trott att jag var efterbliven.
Hon: Hej, jag kan inte svara just nu men lämna gärna ett meddelande.
Jag(argt): Nej tack, jag vill inte!
Ja, i alla fall. Jag ringde ett par gånger till men utan resultat, och lämnade ett helt normalt meddelande. Så jag gick tillbaka till soc, och sura kvinnan hänvisade mig en trappa upp. Där visste ingen vem som hade nån nyckel, för de flesta var tydligen borta på utbildning. Så då gick jag helt enkelt hem, utan pengar och utan nyckel. Kom igen liksom, allt jag ber om är lite flyt.
Det slog sig så att en kvinna sålde rosor på stan just då, och just när bossens mobilsvar gick igång kom kvinnan fram till mig. Så precis när det lät *piip* i mobilen sa jag, ganska argt: nej tack, jag vill inte!
Det är ju bara perfekt. När hon lyssnade på sina meddelanden måste hon ha trott att jag var efterbliven.
Hon: Hej, jag kan inte svara just nu men lämna gärna ett meddelande.
Jag(argt): Nej tack, jag vill inte!
Ja, i alla fall. Jag ringde ett par gånger till men utan resultat, och lämnade ett helt normalt meddelande. Så jag gick tillbaka till soc, och sura kvinnan hänvisade mig en trappa upp. Där visste ingen vem som hade nån nyckel, för de flesta var tydligen borta på utbildning. Så då gick jag helt enkelt hem, utan pengar och utan nyckel. Kom igen liksom, allt jag ber om är lite flyt.
onsdag 25 mars 2009
500!
Så har jag alltså nått fram till mitt femhundrade inlägg i denna blogg. Hipp hipp hurra för mig! Jag har spånat lite fram och tillbaka om vad jag ska skriva om i detta jubileumsinlägg. Jag skulle kunna skriva om vilken skitdag jag har haft, men jag sparar det till ett eget inlägg, om jag orkar. Jag rådfrågade min flickvän, men hon var inte till någon större hjälp, det enda förslag hon hade var att jag kunde skriva om min mus. Jag tar det som ett tecken på att hon saknar mig. Jag skulle kunna skriva min nyfunna förkärlek för godisklubbor, eller om alla fantastiska hyss mina katter hittar på, eller kanske om exakt hur värdelös min utbildning är. Men det har jag ingen lust att göra.
Det enda jag egentligen vill säga är: tack för att just DU läser min blogg. Jag vet inte varför men jag tycker att det är roligt. Jag är rätt dålig på att uppdatera men det är bara för att jag inte vill göra min blogg till ett helvetesgap. Just nu efterlyser jag en livsplan, en större mening, en mening över huvud taget. Har du någon på lager så spill it sister. Nu ska jag sluta dyka i det djupa vattnet och titta på House. Dr House är som ett varmt ludd kring hjärtat för mig.
Kissekram!
Det enda jag egentligen vill säga är: tack för att just DU läser min blogg. Jag vet inte varför men jag tycker att det är roligt. Jag är rätt dålig på att uppdatera men det är bara för att jag inte vill göra min blogg till ett helvetesgap. Just nu efterlyser jag en livsplan, en större mening, en mening över huvud taget. Har du någon på lager så spill it sister. Nu ska jag sluta dyka i det djupa vattnet och titta på House. Dr House är som ett varmt ludd kring hjärtat för mig.
Kissekram!
tisdag 24 mars 2009
Take me home country roads...
Jahapp, så var man hemma igen. Det känns ju...skruttigt. En vecka går så jävla fort. Jag funderar redan på hur jag ska ta mig tillbaka igen, eller hur jag ska få hit Hanna. Jag mår så otroligt mycket bättre när jag är hos henne, jag känner mig som värsta glada människan. Kan ju delvis bero på att min flickvän är otrooligt snygg, man blir glad bara av att titta på henne. Ibland har man liksom väldigt tur.
Det är ju i alla fall skönt att kattskrällena blev så glada att se mig. De har legat hoprullade under min filt och kört sin spinnrock nästan hela kvällen och natten igår. Och Ellifiore har städat lägenheten så den glänser. Eller skulle ha gjort om inte mamma haft några dar på sig att stöka ner den igen.
Idag har jag och Ellifiore puffat för vårt Ellenprojekt, med stor framgång. 11 av 15 tjejer anmälde sitt intresse, och vi har tre klasser kvar att prata med! Det känns jättekul att äntligen få komma igång med nåt meningsfullt. Jag tror det kommer att blir riktigt bra.
Jag gör för tillfället ett försök till mental uppryckning, vilket har en hel del att göra med min lilla semester i Falun. Jag har sökt in till ett par sommarkurser, bland annat en kurs i kreativt skrivande. Jag känner att jag ska börja göra saker som jag vill göra och som jag tycker om att göra, för just nu känns hela mitt liv som ett enda stort fett måste. Så jag försöker hitta saker som känns lite roliga, och jag var ju ganska hyfsad på att skriva en gång i tiden. Jag hoppas att det finns kvar nånstans inne bland all bråte som fyller min hjärna.
Bilden: Visst är Lucas gullig? Hannas lilla dawg.
lördag 21 mars 2009
Jag vill inte vara en tjej med en grej
Igår såg jag och Hanna avsnittet av The L Word där man får se Max/Daniela Seas bröst. De är verkligen inte snygga, stackars brud. När Ellifiore sett det avsnittet drömde hon en mardröm där hon hade likadana tuttar, och i natt var det min tur att drömma en knäpp dröm. Jag drömde att jag hade sex med Max. It was so wrong on so many levels. Max är alltså en transsexuell pre-op kille. Dvs en kille utan grej. Och jag var tydligen en transsexuell pre-op tjej, alltså en tjej med en grej. Extra fel blev det ju eftersom jag var lesbisk och Max bög, så jag har ingen aning om varför i helvete vi hade hoppat i säng, det är ju så fel det bara kan bli på alla plan. Vi kände oss inte bekväma i våra egna kroppar, vi tände inte alls på varann, min kuk flaggade på halv stång och det var faktiskt ganska plågsamt alltihop. Vi fick fan inte till det helt enkelt. Så vi gav helt enkelt upp vårt misslyckade knullförsök och kollade på foton av Max familj istället.
Jag känner att den här drömmen verkligen har ökat min förståelse för transsexuellas situation. Det är verkligen INTE roligt att känna sig helt och fullt som en tjej och kolla ner och upptäcka en kuk mellan benen. Inte kul alls. Och då kan ändå tilläggas att jag verkade vara ganska så välutrustad, ja det var ett riktigt finfint exemplar jag hade att visa upp, till och med i halvslakt tillstånd. Men nix, det hjälpte inte alls. Det var den konstigaste mardröm jag nånsin haft.
Jag känner att den här drömmen verkligen har ökat min förståelse för transsexuellas situation. Det är verkligen INTE roligt att känna sig helt och fullt som en tjej och kolla ner och upptäcka en kuk mellan benen. Inte kul alls. Och då kan ändå tilläggas att jag verkade vara ganska så välutrustad, ja det var ett riktigt finfint exemplar jag hade att visa upp, till och med i halvslakt tillstånd. Men nix, det hjälpte inte alls. Det var den konstigaste mardröm jag nånsin haft.
onsdag 18 mars 2009
Sweet
Nu är jag äntligen i Falun hos min älskling. Det känns riktigt bra. Jag älskar henne verkligen väldigt mycket. Eller som ett av mina favoritcitat:
You are the only thing that makes me get out of bed in the morning. Also I have to pee.
Ännu bättre skulle det kännas om inte giljotinen väntade på mig "hemma". Det skulle vara skönt om Boden och Luleå blev utplånat lite diskret så att jag aldrig nånsin skulle kunna sätta min fot där igen. Just nu är Hanna på praktik så jag ska försöka diska upp här innan hon kommer tillbaka. Lägenheten är liten och mysig, jag har ju inte sett den förrän nu. Min egen känns onödigt stor, särskilt köket är ett jävla slöseri med space som jag helst håller mig ifrån. Jag är aldrig i köket om det inte är absolut nödvändigt, och jag äter aldrig i köket. Kul att sitta där på nån jävla pinnstol och stirra in i väggen. Det enda som är bra med det är att katterna har mycket plats att härja på.
Ellifiore är kattvakt just nu och hon håller på att go nuts över diverse fenomen i min lägenhet. Det är ganska roligt för jag tänker knappt på det själv längre, jag ser inte hur jag har det innan jag tittar på det med någon annans ögon. Jag går upp, klär på mig, åker till skolan, kommer hem, drar täcket över huvudet och inväntar nästa dag, ungefär så. Jag tyckte om min lägenhet ganska mycket innan jag flyttade in men ju längre jag bor där desto mer vill jag riva den jäms med marken.
Men nu slipper jag den några dagar. Fast jag saknar kissemissarna, det gör jag.
Eftersom Hanna som sagt är på praktik så har jag roat mig lite med att se på dag-tv. Det är ganska plågsamt, men för en gångs skull var Rachael Ray (urk) ganska intressant. Det handlade nämligen om en kille som snarkade ungefär lika vidrigt som jag gör. Han sov i ett sömnlabb, och efter en natt där kunde läkarna konstatera att killen under natten aldrig kom ner i någon djupsömn. Under djupsömnen får man den bästa och viktigaste vilan, men när man snarkar så stör man inte bara andra utan även sig själv, fast mer omedvetet. Om det även gäller för mig så är det inte konstigt att jag alltid är trött. Vad man ska göra åt det hade inte läkarna nåt bra svar på, killen hade redan testat de vanliga metoderna utan resultat. Kul kul.
Nu orkar jag inte sitta här och gagga nåt mer. Jag ska diska.
You are the only thing that makes me get out of bed in the morning. Also I have to pee.
Ännu bättre skulle det kännas om inte giljotinen väntade på mig "hemma". Det skulle vara skönt om Boden och Luleå blev utplånat lite diskret så att jag aldrig nånsin skulle kunna sätta min fot där igen. Just nu är Hanna på praktik så jag ska försöka diska upp här innan hon kommer tillbaka. Lägenheten är liten och mysig, jag har ju inte sett den förrän nu. Min egen känns onödigt stor, särskilt köket är ett jävla slöseri med space som jag helst håller mig ifrån. Jag är aldrig i köket om det inte är absolut nödvändigt, och jag äter aldrig i köket. Kul att sitta där på nån jävla pinnstol och stirra in i väggen. Det enda som är bra med det är att katterna har mycket plats att härja på.
Ellifiore är kattvakt just nu och hon håller på att go nuts över diverse fenomen i min lägenhet. Det är ganska roligt för jag tänker knappt på det själv längre, jag ser inte hur jag har det innan jag tittar på det med någon annans ögon. Jag går upp, klär på mig, åker till skolan, kommer hem, drar täcket över huvudet och inväntar nästa dag, ungefär så. Jag tyckte om min lägenhet ganska mycket innan jag flyttade in men ju längre jag bor där desto mer vill jag riva den jäms med marken.
Men nu slipper jag den några dagar. Fast jag saknar kissemissarna, det gör jag.
Eftersom Hanna som sagt är på praktik så har jag roat mig lite med att se på dag-tv. Det är ganska plågsamt, men för en gångs skull var Rachael Ray (urk) ganska intressant. Det handlade nämligen om en kille som snarkade ungefär lika vidrigt som jag gör. Han sov i ett sömnlabb, och efter en natt där kunde läkarna konstatera att killen under natten aldrig kom ner i någon djupsömn. Under djupsömnen får man den bästa och viktigaste vilan, men när man snarkar så stör man inte bara andra utan även sig själv, fast mer omedvetet. Om det även gäller för mig så är det inte konstigt att jag alltid är trött. Vad man ska göra åt det hade inte läkarna nåt bra svar på, killen hade redan testat de vanliga metoderna utan resultat. Kul kul.
Nu orkar jag inte sitta här och gagga nåt mer. Jag ska diska.
söndag 15 mars 2009
Another aimless day
Another useless night
I want peroxide hair
I want some neon lights
I've got a new life waiting
I can't wait to begin it
The thing that get's me down
With being young in this town
Is there's no future in it
I want a fine perfume,
how 'bout a blue corvette?
If there's a slower death
than living here and now
I haven't found it yet
I got a woman who knows
what I'm really worth
And I don't give a damn about life after death
But I gotta get some proof that there's a life after birth
fredag 13 mars 2009
lördag 7 mars 2009
Nosen har talat
Jag var nyss på Ica för att med skälvande överarmar plocka till mig lite lördagsgodis. Förbi mig sveper en ganska proper herre i 50-årsåldern, inte särskilt uppseendeväckande. Om man bortser från att han luktar jävligt smarrigt. Och inte vilket smarr som helst, min blodhundsnos talar om för mig att gubben använder samma parfym som jag. Visst, det kan ju vara så att han haft en närgången stund med nån expedit bakom blöjavdelningen, men i så fall måste bruden ha varit absolut dränkt. Jag vet inte riktigt hur jag ska kommentera den här. Men jag antar att det är...bra? Trevligt att metrosexualiteten letar sig uppåt i åldrarna, menar jag. Även här i norrbotten kan männen bejaka sin mer Paris Hilton-aktiga sida. Om jag ser honom igen ska jag tipsa honom om Sarah Jessica Parkers nya.
Mör som en hamrad biff
Jag har nyss kommit hem från ett träningspass under världens hårdaste personlige tränare: min pappa. Jag har nog aldrig varit så mör. Jag har tränat bröst och biceps och handleds/underarmsövningar. Och pappa är inte nådig. Efter en och en halv timme konstaterade jag att jag inte lyckades få upp hanteln, då fick jag åka hem. Jag har inte vågat duscha än, är rädd att jag inte ska få upp armarna tillräckligt högt för att gnugga in schampot. Jag fixar just nu lunch, spaghetti och köttfärsröra. Att tärna löken var jätte...jätte...jobbigt. Om jag håller på i den här takten så kommer jag tids nog att bli en Belgian Blue. Vilket inte känns helt fel. Då är jag åtminstone stor OCH stark.
Man kan undra varför pappa egentligen propsar så hårt på att jag ska styrketräna när han jämt antyder(inte alltför smidigt) att jag måste gå ner i vikt. Han om någon borde väl veta att jag borde bli lite flitigare på spinningpassen för att åstadkomma det. Men om jag har fattat pappa rätt så är det här en slags far- och dottertid för att jag ska lära in rätt teknik, och sen använda den tekniken på Step In. Och även gå på en massa svettiga pass, cuz I got a lot of junk in the trunk. That's true.
Man kan undra varför pappa egentligen propsar så hårt på att jag ska styrketräna när han jämt antyder(inte alltför smidigt) att jag måste gå ner i vikt. Han om någon borde väl veta att jag borde bli lite flitigare på spinningpassen för att åstadkomma det. Men om jag har fattat pappa rätt så är det här en slags far- och dottertid för att jag ska lära in rätt teknik, och sen använda den tekniken på Step In. Och även gå på en massa svettiga pass, cuz I got a lot of junk in the trunk. That's true.
fredag 6 mars 2009
Nu har jag funnit den
Japp, jag har hittat min gravsten, förhoppningsvis länge innan jag kommer behöva den. Undrar vad man får för straff om man piratkopierar gravstenar?
Man blir aldrig för gammal för barndomstrauman
Den här sammanfattningen är inte tillgänglig.
Klicka här för att visa inlägget.
Bokat!
Nu har jag äntligen bokat resan till Falun! Den sjuttonde lämnar jag hålan, sweeet. Kattstackarna fick stanna hemma, jag hade inte ens nästan råd att ta med dem. Men mamma och Ellifiore gick med på att dela på kattvaktandet. Tur för mig. Skönt att nåt äntligen går bra. Skolan orkar jag inte prata om. Varför blir alla förbannade skolor nerbrända utom just min? Det är fanimej diskriminering. Om folk visste hur vi har det på LTU skulle de komma springande med bensindunkarna i högsta hugg. Särskilt om man har haft en särskild B som lärare. Då skulle de nog tända eld på sig själv.
Men enligt planen ska jag hetsa ihop ett antal halvusla skolarbeten så jag slipper tänka på det när jag är hos Hanna. Längt, längt, längt.
Men enligt planen ska jag hetsa ihop ett antal halvusla skolarbeten så jag slipper tänka på det när jag är hos Hanna. Längt, längt, längt.
tisdag 3 mars 2009
Tatueringsdrömmar
Det verkar som om mina tatueringsdrömmar kommer att förbli just drömmar. Jag har fått veta att det kommer kosta lika mycket att få med katterna till Hanna som att få med mig själv. Det är liksom tusen spänn jag inte har. Hur fan är det ens möjligt. Orka. Jag får lösa det imorgon på nåt sätt.
För tillfället får jag nöja mig med att sitta och dregla framför BMEink. Vissa tatueringar är verkligen grymma. Och vissa är verkligen inte det. Vissa kan inte ens stava. Det är helt klart värt att kolla upp tatuerarens rykte. Kanske får man en grym tatuering typ Manson, eller så får man nöja sig med att knulla systsemet!
För tillfället får jag nöja mig med att sitta och dregla framför BMEink. Vissa tatueringar är verkligen grymma. Och vissa är verkligen inte det. Vissa kan inte ens stava. Det är helt klart värt att kolla upp tatuerarens rykte. Kanske får man en grym tatuering typ Manson, eller så får man nöja sig med att knulla systsemet!
måndag 2 mars 2009
I'll get by with a little help from my friends
Energi: Noll
Motivation: Noll
Färdiga sidor i CD-uppsatsen: Noll
Pengar: I teorin några slantar, i praktiken som alltid noll
Efter lite förfrågning på uppdatering klottrar jag ner några rader. Jag har ingen lust att skriva när jag inte har lust med nånting, rent generellt. Jag vill inte sitta och negga ner bloggen, jag är väl inte fucking Linda Skugge heller. Så då blir det lite glest. Har man inget snällt att säga ska man hålla käften, brukar andras mammor säga ibland. Tur att jag inte följer det rådet, då skulle jag ju aldrig få prata.
Tur att man har galna katter, fina vänner och en underbar flickvän som får en att gå upp på morgonen...eller eftermiddan eller när det nu blir. Älska mig mest när jag förtjänar det minst för då behöver jag det bäst... Men snart drar jag från hålan och ner till de soliga tropikerna...eller i alla fall Falun. Jag hoppas det kommer göra nån slags underverk för min vacklande mentala hälsa. Nu ska jag praktisera lite självtröst genom att se den vidriga tv-serien om familjerna som har en miljon barn.
I'm tired of breathing
Tired of feeling
Tired of looking at the past for meaning
Tired of running
Tired of searching
Tired of trying
But I'm not tired of you
Motivation: Noll
Färdiga sidor i CD-uppsatsen: Noll
Pengar: I teorin några slantar, i praktiken som alltid noll
Efter lite förfrågning på uppdatering klottrar jag ner några rader. Jag har ingen lust att skriva när jag inte har lust med nånting, rent generellt. Jag vill inte sitta och negga ner bloggen, jag är väl inte fucking Linda Skugge heller. Så då blir det lite glest. Har man inget snällt att säga ska man hålla käften, brukar andras mammor säga ibland. Tur att jag inte följer det rådet, då skulle jag ju aldrig få prata.
Tur att man har galna katter, fina vänner och en underbar flickvän som får en att gå upp på morgonen...eller eftermiddan eller när det nu blir. Älska mig mest när jag förtjänar det minst för då behöver jag det bäst... Men snart drar jag från hålan och ner till de soliga tropikerna...eller i alla fall Falun. Jag hoppas det kommer göra nån slags underverk för min vacklande mentala hälsa. Nu ska jag praktisera lite självtröst genom att se den vidriga tv-serien om familjerna som har en miljon barn.
I'm tired of breathing
Tired of feeling
Tired of looking at the past for meaning
Tired of running
Tired of searching
Tired of trying
But I'm not tired of you
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
