Jag trodde det skulle kännas extra tungt på din dag. Jag borde ha lärt mig att man inte kan bestämma över hur saker och ting ska kännas. Känslor är dåliga på att passa tider. Det tunga infinner sig på julaftons morgon, på växlingen från vinter- till sommartid, på tisdag eftermiddag, natten mellan lördag och söndag eller den 29e februari. När som helst. Jag har en låt som jag vill att du ska lyssna på. Jag har även en dikt som jag vill att du ska läsa, en hemlighet jag behöver berätta och mer än ett råd jag behöver få. Inte en dag är jag utan dig, men alla dagar är jag utan dig. Hur kan det gå ihop?
I thought you were so strong
You'd make it through whatever
It's so hard to accept the fact
you're gone forever
I never knew I could hurt like this
And everyday life goes on like
"I wish I could talk to you for awhile"
Miss you but I try not to cry
As time goes by
And it's true that you've reached a better place
Still I'd give the world to see your face
And I'm right here next to you
But it's like you're gone too soon
Now the hardest thing to do is say
bye bye
1 kommentar:
Åh vilken underbar dikt. Började gråta floder och kan inte sluta. jag önskar verkligen att jag kunde sluta vara så självisk och faktiskt acceptera att alla andra inte är starkare än jag och att det inte bara är jag som får ge upp.
Det gör lika ont idag som för snart 6 år sedan när min bästa vän försvann. Hur lär man sig att acceptera?
Skicka en kommentar