Tacka fan för närsynthet

Min pappa är i huvudstaden på rockkonsert denna helg, och under tiden passar frugan på att ha tjejmiddag, och min mamma var som vanligt ditbjuden, de är faktiskt ganska tajta de två. Hur som helst, pappas fru har ganska ökända middagar vid det här laget. Jag minns så väl för nåt år sen när hon hade det berömda "Vasaloppet", som innebär att alla tjejer(tanter) springer allt vad de har runt i huset och för varje varv de springer måste de förstås stanna vid vätskekontrollen och shotta "blåbärssoppa". Det slutade i alla fall med att en tjejtant spydde så vilt att hennes tonårsson fick komma och stödja henne så hon tog sig hem innan det ens var halvtid. Så kan det gå.

Igår var det i alla fall dags igen, och nån gång tidigare idag kom mamma till mig för att hämta hem hundarna. När hon kom in genom dörren började jag skrika okontrollerat: MAMMA! HERREGUD! SHIT! VAD HAR HÄNT?? EEUUWW!

Jag brukar ha hyfsat pokerface men det föll ihop som ett korthus, eftersom mamma påminda starkt om en birollsinnehavare i "28 dagar senare". Hennes öga var helt rött. Och jag vet att man brukar säga det, men jag har aldrig sett ett öga rött på det här sättet, jag hamnade i ett smärre chocktillstånd. Tydligen var det inte värre än att mitt i festandet hade ett blodkärl i ögat gått sönder, och ögat hade blivit helt blodfyllt. Inte farligt (hoppas jag?) men fruktanvärt jävla disturbing enligt mig. Stackars tanterna på festen trodde pappas fruga hade bjudit på rejäl fulsprit eftersom de tyckte sig se mamma öga blöda, men det var tyvärr ingen hallucination.

Och jävla mamma envisades med att liksom...TITTA på mig med det förbannade ögat. Men som tur var kunde jag slita av mig glasögonen och förvandla hennes ansikte till en suddig klump. Jag visste väl att närsynthet kunde vara bra att ha nån dag. Som strössel på tårtan tänker jag nu bifoga en bild på min stackars mamma, för ni tror väl inte att ni slipper undan? Det förbannade Sauron-ögat förföljer mig fortfarande och ni, kära bloggläsare, ska också ha er beskärda del. Men ni är säkert inte lika känsliga för äckliga ögonåkommor som jag är, så det ska väl vara piece of cake för er!

PS. Mamma tycker hemskt synd om sig själv och mottager tacksamt alla sorters sympatiska krya på dig-hälsningar samt presenter.

Sony Ericsson - Disconnecting people

Jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag hatar telefoner, telefoni, mobiltelefoner och kommunikation i största allmänhet idag. Min telefon har tjafsat exakt hela jävla dan. Eftersom min laddare är trasig kan jag bara ladda genom datorn. Men datorn måste vara på, och datorn slår ju av sig själv efter en stund. Jag kan inte heller lämna datorn på om jag går ut eftersom katterna lägger till favoritbloggar, öppnar konstiga program och gör annat jävelskap.

Mobilen kan inte heller vara påslagen när jag laddar den genom datorn, så för att ladda den full måste den vara av och inkopplad i påslagen dator i typ tre timmar i sträck. Well, I can take it. But my dad can't. Pappa blev helt spattig för att han råkat ringa fredag kväll när den var avstängd i laddaren, han trodde antagligen att jag låg i ett dike. Hur som helst. Idag har inte mobilen börjat ladda när jag kopplat in den. Den har slagits på, slagits av, varit på i tre minuter, dött, vägrat starta, blinkat, vägrat lyda kommandon, och över huvud taget bönat och bett mig om att slänga den i golvet och hoppa på den.

Jag begär bara att den satans djävulsprylen gör samma sak varje gång jag kopplar i sladden. Det behöver inte ens vara logiskt eller ens förståeligt, men det kan väl för fan vara konsekvent?? Nu har jag faktiskt försökt ladda min mobil i sju timmar ungefär, och plötsligt så börjar den rätt och slätt ladda när jag kopplar in sladden. För hundrasjuttiofjärde gången. Jag blir skogstokig. Jag vill stampa ihjäl den och tvinga nån att äta upp den. Jag hatar den innerligt.

Jag hatar den för att jag inte klarar mig utan den, inte ens en dag. Samtal, sms, mms, alarm, klocka, inköpslistor, uppgifter, den lilla plastbiten styr mitt liv. Den stendog mitt i en sms-konversation. Sen kunde jag slå på den, skicka ett sms, och sen dog den. Sen bråkade jag med den i nån timme innan jag fick igång den igen. Då hann Hanna ringa upp och prata kanske tio minuter innan den dog, och den har varit död sen dess och är det fortfarande. Förbannade skitpryl.

Nu ska jag sluta tänka på den och fortsätta kolla på Weeds. Om ni vill mig nånting, skicka flaskpost.

-30 och myggfritt!

Jag är lite less på kylan nu. Bara en smula.

Jag kommer inte på nåt intressant att skriva, men jag skyller väl på brainfreeze. Som tur är kan jag klistra in de här otroligt skojiga annonserna. Reklamen i sig är inte så humoristisk men placeringen är ju bara helt fantastisk!

Sol i sinne, sol inne!

Nu vet jag äntligen vad som menas med det uttrycket! Jag och Will har gjort intervjuer med personalen på ett korttidsboende och dagtidsverksamhet i Luleå. Och vi hade sån tur att vi fick provsitta i deras solrum. När enhetschefen sa det tänkte jag "ööh, solarium?" men det var verkligen ett SOLrum. Det är riktigt berömt, har varit med i olika tidningar och är jättepopulärt. Det är sand på golvet, sköna solstolar, väggarna är målade blå och det finns en liten husvägg med fönster, exotiska växter och en bambu-bar. När man slår på lamporna blir det först sakta gryning, sen går solen upp helt. En timme i solrummet ger samma effekt som en halvtimme i svensk sommarsol så ja, man kan även bli brun om man sitter där ett tag. Om man blundar känner man hur fläktarna skickar iväg ljumma sommarvindar, och man hör även vågskvalp, kluckande, en och annan mås... det är faktiskt hur härligt som helst! Jag och Will är överens om att vi ska pensionera oss så fort som möjligt, bli intagna på boendet och vägra flytta därifrån. Man kan ta ett pass i gymmet, sola i solariet, bada bastu, sitta en stund i solrummet och sen ta ett dopp i poolen. Nån annan som tycker att det låter lockande som fan? Särskilt med tanke på att yttertemperaturen visar minus 22 grader och myggfritt!

Glad Alla Hjärtans Dag

Glad Alla Hjärtans Dag min älskling! Jag saknar dig och älskar dig mest av allt!

Helg men inte ledigt

Nu är det helg, vilket gör ungefär detsamma när det kommer till att sova länge. Lördag och söndag ska och Ellifiore utbilda oss till samtalsledare inom Rädda Barnens Ellenprojekt. Det syftar helt enkelt till att ge flickor i årskurs åtta bättre självförtroende och självkänsla. Jag ville söka redan förra året men jag vågade faktiskt inte. Jag tänkte: Jag kan inte. Jag har inget att tillföra. Hur ska JAG kunna ge någon bättre självförtroende när mitt eget är som det är?

Men i år så tänkte jag att nej nu jävlar ska jag se utanför mina egna behov och försöka göra något som får mig att växa som människa, om man får dra fram en gammal klyscha. Och med Ellifiore vid min sida kan jag inte misslyckas. Jag kommer nog skriva mer om projektet när jag är lite mer insatt. Men jag känner mig ganska pepp, om än lite nervös med begynnande prestationsångest.

Idag är det fredag den trettonde vilket de flesta har koll på. GRATTIS till Hannibal som fyller år idag! Jag hoppas du har en riktigt lugn och skön födelsedag. Jag har i alla fall en present, en kopp te och The L Word som väntar på dig här!

I övrigt har jag inte haft nån direkt otur. Imorse hade jag ruggigt oflyt, alla småsaker ville jävlas för mig. Konstigt nog gick seminariet hyfsat bra, och jag fick anledning att omvärdera mina åsikter om en människa.

Imorgon är det alla hjärtans dag. Det känns ganska skönt att vara på utbildning hela dagen, eftersom jag ändå inte kan fira den med min älskling. Men jag hoppas att vi kommer kunna göra det nästa år. Jag älskar dig Hanna, mest av allt! Alltid!

Vilken passande låt! Cool video också. Hey! Teacher! Leave them kids alone!

Gimme disco ball hair!

Jag säger bara det: I want disco ball hair! Awesome!
Klicka för att se bilden normalstor.

DET ÄR HÄRLIGT MED LITE SOL ÄNTLIGEN

Jag är en duktig flicka.

Utmaning på G

Jag har blivit utmanad av Josefine, och utmaningar är ju till för att antas.

Regler: Varje person börjar med att skriva sex ÄRLIGA saker om sig själv. Bloggare som blir "tagna" ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för utmaningen. Till slut väljer bloggaren sex nya bloggare och göra en lista av deras namn. Efter att det är gjort skriver han eller hon en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de blivit "tagna" och att de ska läsa i ens blogg för mer info.

Helt ärligt...

Jag är en riktig samlare.
Jag har extremt svårt för att göra mig av med saker, men jag är mycket bra på att samla på mig saker. Jag sparar kläder jag inte kan ha, musik jag inte lyssnar på, filmer jag inte tänker se om... Jag har kvar prov jag skrev i högstadiet och gamla biljetter och kvitton, helt onödiga saker som har nån slags affektionsvärde för bara mig. I just love my stuff.

Jag har svårt att göra en sak samtidigt.
Att "bara" se en film är Väldigt jobbigt. Jag vill helst se filmen, läsa en tidning, äta nånting och prata med en polare på samma gång. Om jag ska ta ett bad tar jag gärna med nåt man kan äta eller dricka, min mobil, och om jag bara hade ett badkarsbord skulle jag helt klart läsa också, plus lyssna på musik. Jag har inte alltid varit sån men numera är jag rejält rastlös och har svårt att koncentrera mig på något en lång stund. Jag ser oftast inte ens på filmer - de är så jävla långa. Nej, hellre ett avsnitt Scrubs på 20 minuter så jag kan rassla iväg och göra nåt annat!

Jag har för tillfället 17 olika sorters te.
Smaka?

Jag har väldigt svårt för instrumental musik.
Jag lyssnar på instrumental musik ett par gånger vart hundrade år, men jag blir mest irriterad. Det viktigaste för mig i musik är budskapet - låten kan vara halvtaskig om texten är riktigt bra. Jag måste ha texten så att jag kan tolka budskapen, samla citat och lyssna på just den låten när jag är på ett visst humör. Så åt helvete med delfinsång och vågskvalp och panflöjter, jag vill ha nåt ordagrant.

Jag vill inte ha barn.
Nix, så är det. Dels tycker jag generellt inte om barn, inte mer än jag tycker om människor i nån annan ålder. Dels har jag tillräckligt bra självinsikt för att inse att jag skulle bli en riktigt usel mamma, och jag gör världen en tjänst genom att inte testa den teorin. Som tur är har jag en flickvän som är helt på samma linje, så vi slipper bråka om spermajakt och annat jobbigt. Vi är så nöjda med våra håriga bäbisar.

Jag dricker inte kaffe, och jag kommer inte att göra det heller.
Så nu vet ni det, alla ni som försöker locka, hota, fresta, truga, böna och be för att jag ska ta mig en kopp när jag får oväntat besök: ni kan ge upp nu. Jag är envis som en mycket ålderdomlig åsna, och jag blir aggressiv när jag utsätts för press. Beware, and be warned.

Jag utmanar:
Jojo
Ellifiore
Bambi
Cat
Schtin
Schrimpy

Baby you are the weapon I choose...

Dagens Outfit

Yes, dagens outfit är en: overall! (Uttalas overåååål). Men den sitter inte på mig utan på Nicki. Den satt först på Strauss men han har tyvärr alldeles för korta ben; han trasslar in sig och faller omkull som en skalbagge. Så Nicki har fått ärva den, och vi har nyss varit ute och testat den i den norrbottniska kylan. Jag tror det har varit ca -20 idag, och det känns i kinderna. Jag försökte ta lite foton, de blev inte så bra av flera skäl. Dels är min kamera ganska dålig, dels är jag väldigt dålig på att förstå min kamera, och dels så lyckas jag alltid ta foton när det är mörkt ute. Men det är så skönt att vara ute på kvällen och natten, det är lugnt och tyst och mörkt och man slipper alla förbaskade hundar och ungar och människor i största allmänhet.

Det blev några actionbilder i alla fall, eftersom jag inte kunde få hundarna att stå stilla mer än en sekund i taget. Nicki är i alla fall riktigt fierce i sin nya overååål.


Alla är nyfikna på Nickis nya outfit.



Modellen själv är inte lika förtjust...

















Även med mina halvdåliga bilder ser man att snödrivorna når upp till andra våningen.





Jag fick syn på den här enorma snöhögen, och så tänkte jag: den ska jag fanimej klättra upp på!



Det var ganska fin utsikt däruppifrån. En smula kallt utan täckbyxor men det var det helt klart värt för att få känna sig underbart barnslig en stund. I'm the king of the wooorld!

Typiskt mamma

Jag: Visst är mina kissekatter fina?
Mamma: Han är en fin katt(syftar på Zero) men han där ser ut som Björn Borg(syftar på Shane).
Jag: Det gör han inte alls! Men din hund ser ut som...som...Olof Palme!
Mamma: Hahaha! Vet du förresten när Palme dog?
Jag: Det var ju 1986.
Mamma: Vet du när Tjernobylolyckan var?
Jag: 1986.
Mamma: När är du född?
Jag: 1986.
Mamma: Ja du ser! Tre olyckor på samma år!

Mamma har alltid trott stenhårt på begreppet "tough love".

Busigt, Jennifer!

Jag snubblade över dessa två bilder på Jennifer Aniston. Jag har ingen aning om hur gamla de är men de är inte riktigt som jag är van att se Jennifer i alla fall. Men om de är hyfsat nya så är det ju skitbra att hon gör lite vilda grejer nu när hon inte behöver släpa på den där barnbesatta Pittpojken mera. Good for her!

Five most fuckable

Jag kunde inte sluta fundera på det jag skrev i mitt förra inlägg, det där om att jag och Hanna aldrig kan tycka lika om vem som är het och inte. Så jag har undersökt detta på så sätt att vi satt ihop varsin lista på de hetaste tjejerna i The L Word. Jag döpte den till Five Most Fuckable. Alla som varit med i serien räknas. Och se på fan, vi tycker inte särskilt lika. Men det visste jag ju redan.

Min lista

1. Shane. What can I say? The girl IS sex. Punkt slut.


2. Tasha. Jag insåg det inte förrän igår, men bättre sent än aldrig. Smokin' hot, brown sugar!


3. Papi. La latina guapa! Så jävla grym. Circles are grrreat...


4. Helena. Hon är så jävla gullig, i alla fall efter att hon blivit fattig. Nice accent too. Drop your soap Helena, drop it baby!



5. Alice. Kanske snarare potentiell polare än sexobjekt men hon är ju en riktig fining, när hon inte klär sig i tantklänning!




Hannas lista

1. Dana. She's Crispiiiie! Jag gillar henne mest för att hon är så gullig och är het, what can I say?


2. Lara. "The soup-chef" is hot! Hon har en väldigt fin personlighet och redheads are cute!



3. Carmen. the flamin' hot latina! + att hon är DJ by night = very cool.


4. Papi. Just like Shane ["Vanilla Spice"] only...different flavor! Het och cool på samma gång.
Väldigt bra självförtroende som är sexigt.


5. Paige. Is hot too! Minus för ungen, men vad gör man? She's fuckable!


Ganska rolig jämförelse. Inte många likheter. Min tjej har ju lite lustig smak men det är kanske tur. Hon vill ju ha mig! Och jag vill ju ha henne, såklart. Som fan. Men för en potentiell L Word-trekant så är det tydligen bara Papi som skulle vara aktuell för oss båda. Intressant!

Nu tycker jag att Ellifiore kan följa vårt exempel och göra en egen lista! Jag vet nog att du har åsikter, och det är alltid kul att jämföra. I wanna know!

Sunday snow

Det snöar. Det snöar faktiskt så ini helvete. Jag önskar det fanns nån slags caring and sharing-strategi gällande all denna jävla snö. Typ att vi här uppe kunde skänka snö till de där nere som också vill kunna se lite vitt på marken. Här uppe ser vi visserligen vitt på marken och det är ju fint och mysigt, men när det börjar bli vitt strax under fönsterkarmarna är det lite väl överdrivet.

Inatt drömde jag om Tasha i The L Word, vilket var lite lustigt eftersom jag så sent som igår bestämde mig för att hon är riktigt het. Hennes karaktär är i alla fall het. Jag och Hanna har upptäckt att vi tenderar att tycka totalt tvärtom vad gäller vem som är het och inte, så hon håller säkert inte alls med mig. Hur som helst. Jag drömde att jag var på nåt slags läger (sportläger? Inte likt mig) och Tasha var också med. Och jag samlade på nåt sätt mod för att fråga henne om hon ville sova med mig i min slaf eller vad fan det kallas. Men jag tror inte jag hade snuskiga baktankar (men man vet aldrig), jag var bara så ohyggligt myssugen. Jag ville verkligen sova bredvid nån och kramas. Och självklart hann jag vakna innan jag ens hann fråga henne, det är så typiskt. Mina drömmar jävlas med mig, helt klart.

Jag vet inte vad man ska säga om melodifestivalen, utom det som alla redan sagt. Jag gillar melodifestivalen för den är så otroligt tacky. Låtarna är skitdåliga, scenkläderna är fula, Petra Mede är helt hysterisk som programledare, och hela spektaklet är ju så töntigt att jag inte vill missa det. Men nu är det inte ens kul längre. Jävla SVT vill bara mjölka pengar av tittarna och hittar på idiotiska regler. Vem engagerar sig förresten så mycket att de orkar ringa och rösta? Jag uppfattade inte ens vilka som gick vidare, blev tvungen att läsa det i tidningen idag.

Shane är så gullig, han har hittat en ny favoritplats: den blå hängkorgen som hänger under hatthyllan. Han ryms knappt i den men han ska absolut ligga inknölad där inne. Knäppkisse.

Tankar från mitt åtta-åriga jag

Nu har jag äntligen fått min "skattkista" öppnad, och den innehöll verkligen en del skatter. Just nu tänkte jag publicera min korta men innehållsrika dagbok som jag skrev när jag var åtta år och ganska mobbad och olycklig. Hämta näsdukarna nu, läsningen kan kännas ganska sorglig. I alla fall för mig. Jag skriver precis som det står, utan att "finslipa" med punkter och annat som inte kändes så viktigt när jag var åtta.


kära dagbok i dag var det en vanlig dag men jag blev inte retad för jag var i skogen två raster inte på matrasten för då är det bara några klasser ute läxan var inte svår men tråkig som vanligt jag har snart jort ut piron det är en vanlig dag fast jag fyller åtta år slut x

idag var jag bara i skogen en rast för rasten när alla redan var ute lekte jag med jessica och veronika vi lekte att vi var djur men jag hade inga djur att vara så jag var en kotte i stället slut x

ingen bryr sig om att jag är retad bara mormor hon ska ring till rektorn om inte mobbningen upphör för det har hon lovat jag ska också ha rätt att leka ifred på rasterna slut x

i helgen ska kanse komma hon har också presenter åt mig från min födelsedag för hon kunde inte komma hon bor ju i kalix fast min födelsedag har varit slut x

mormor ringde inte till rektorn men hon kom till skolan på rasten och prata med kerstin och birgitta vi hittade killen i ett kapprum på andra sidan skolan och på gympan visade birgitta mig kort och jag hoppas att hon reder ut det tills imorgon slut x

i dag har jag varit på maskerad det var kul jag var indian jessica var en katt johanna var en påskkäring vi dansade lekte och fikade roligast var att leka farfars kalosonger slut x

idag var jag på föräldramöte och på sista rasten kom J och en annan kille och tittade i nej det var fel han kom in och pratade med mig och även om lärarna reder up det här så tänker jag inte sluta vara rädd för alla killar på skolan slut x

i dag var det inte som vanligt för vi såg på film fast det inte är fredag det är nämligen tisdag på rasten kom en kille som liknade den killen som jag inte vet vad han heter och han frågade också om jag gick i 87an anars var allt som vanligt slut x ps jag vill halshugga J och T slut x

det var länge sen jag skrev i dagboken nu gömer jag mig vid dörren till vårat fritids istället för i skogen för att vid fritids komer det nästan bara ettor jag funderar på att skriva brev till farmor på fredag var jag hos moster jag hittade en låda som var full med tidningar i dom fans det massor med klippdockor jag fick ta dom med hem slut x

Dan före julafton jag är mycket spänd vi har klätt granen och satt paketen under granen slut x

idiot + dumskalle + pucko + svin + gris = JAG


Så slutar min dagbok. Jag måste säga att det skär i hjärtat att läsa den. När jag tänker tillbaka och tänker på hur jävla dåligt jag hade det och hur lite hjälp jag faktiskt fick. Varje rast gömde jag mig i skogen bredvid skolan, jag satt hopkrupen mellan stenar och löv tills det ringde in. Eller så stod jag vid ingången till fritids, eller låste in mig på toaletten. Och efter skolan rusade jag hem för jag var så rädd att nån skulle följa efter mig. Det är så förbannade jävligt att den här historien är världens vanligaste historia. Tusentals ungar har det såhär, och ännu värre. Mobbningen slutade efter två år. Inte med hjälp av nån skolpersonal utan helt enkelt för att killarna fyllde 13 och började sjuan på en annan skola. Mina föräldrar visste, mina klasskompisar visste, mina lärare och rektorn visste. Vad hjälpte det? Inte ett skit. Utom möjligtvis att killarna blev förbannade på mig för att jag skvallrat. Jag minns mycket väl att en av dem lyfte upp mig från marken, höll fast mig i min tröja och tryckte upp mig mot väggen utanför gympasalen. "Du ska inte vara rädd för mig, fattar du det", väste han i mitt öra. Och sen sa jag inte ett ord mer om den saken. Jag var ju ingen korkad unge.

Och jag tror knappast det är lättare att vara åtta år nu än när jag var det för femton år sen. Den sista noteringen avslöjar ganska väl vad jag ansåg om mig själv. Jag vet inte ens vad jag ska ha för slutkläm på det här inlägget. It's just sad.

Utmanad

Jag har blivit utmanad av Josefine, och jag är inte sen att anta en utmaning!

Regler: Gå in i din bild-mapp. Gå till den sjätte mappen och välj sedan den sjätte bilden i den aktuella mappen. Lägg upp bilden på bloggen och skriv något om den. Utmana tre andra personer och länka till dem, och tala om för dem att de är utmanade.



Den sjätte mappen jag har råkar vara mappen med alla söta djur, och det här är en bild på min egen lilla Lucifer, som bor hemma hos mamma. På bilden har han nyss kommit hem efter att ha blivit behandlad av veterinären för sin anorexi (nej, det är inte ett skämt) och han är så glad över att få vara hemma igen. Sötkisse!

Jag utmanar: Ellifiore, Cat och Bambi!

Rubriken är alltid det svåraste

Men sen brukar det flyta på.

Jag är inte så blogg-motiverad vilket kanske märks. Därför är det skönt att man kan klistra in allehanda roliga länkar så folk vet att man lever.

Jag ska försöka skaffa en remiss till en sjukgymnast så att jag får nån slags bedömning av min nacke. Det känns som att det är lite värre än vanligt. Det är svårt att säga när det aldrig riktigt är bra. Desto större anledning att kolla upp det. Jag funderar på att ta ett bad, det är skönt men jobbigt. Efter en stund brukar det börja dunka i nacken och det känns som att jag ska svimma om jag sitter för länge. Men det kan vara värt det.

Jag har ju en alldeles egen Anna Skipper, och hon har tydligen fått för sig att jag känner ett behov av att vara stark och duktig hela tiden. Vart kan hon ha fått det ifrån? Grejen är ju att när man är duktig och stark så tycker folk att man är duktig och stark. det är en drog som man gärna vill kicka på.

På tal om att be om hjälp så har mamma ÄNTLIGEN hjälpt mig att lämna in kistan som stått i hörnet av mitt kök sen jag flyttade in. Inte en likkista eller så, jag är inte vampyr, men min brudkista som innehåller en massa ting från min barndom och "ungdom", som jag inte sett på flera år. Men nu står den hos låssmeden, öppnad och med sprillans ny nyckel. Undrar vad den kommer att innehålla för skatter? Jag kommer knappt ihåg.

Nu ska jag fortsätta se på Medium, eller kanske läsa en stund. Imorgon ska jag till skolan och vara perky and fun all day long. Eller nåt. Det har börjat smygrycka i höger ögonvrå. Det är inget riktigt ryck, mer som ett litet darr. En förvarning. Det betyder antagligen att jag måste sluta stressa, men honestly, att vara stressfri är en lyxvara jag inte har råd att införskaffa. Det lyxigaste jag har råd att skaffa för tillfället är en portion crepes som jag tillagat i ugnen med en syndig mängd ost på. Yummie! Bra sås reder sig själv.

You have five minutes to kill yourself!

Okej, det här är nog ett av de mest morbida spelen som finns men jag kan inte hjälpa det: jag är fast och det måste du också bli. Reglerna är enkla: du har fem minuter på dig att ta livet av dig. Du kan använda dig av dina medarbetare och av alla farliga prylar som finns på kontoret. Jag är i alla fall väldigt dålig på att ta livet av mig (kanske ett bra tecken, jag vet inte), jag lyckas bara klämma mig själv litegrann i kopiatorn men det kommer man inte långt med. Så snälla, spela lite och om du lyckas kan du väl skvallra hur du gjorde. Jag är ganska kass på spel.

Spelet hittar du här!

Vem tänker DU på?

Jag har blivit helt beroende av Akinator. Akinator gissar vem du tänker på genom att ställa ganska enkla ja- och nej-frågor. Och han gissar rätt varenda jävla gång! Enda gången jag lyckades vinna var när jag tänkte på Robyn, då trodde Akinator att jag tänkte på Lene Marlin. Snälla testa och säg om han lyckas gissa lika bra på den du tänker på...this drives me nuts!

Länken hittar du här.