Jag tittade i ett av mina skåp och hittade min gamla diktbok. Det är en anteckningsbok med mina favoritdikter som jag skrev ner för nästan tio år sen. Det är allt från Shakespeare till Karin Boye till helt anonyma nätpoeter och till och med ett par dikter som jag skrivit själv. Jag har nästan helt slutat både läsa och skriva poesi, jag vet inte varför, det är ganska synd. Jag ägnar väl för mycket tid åt att derpa på internet och kolla mina favoritserier. Men jag saknar verkligen att skapa nånting själv, det gäller bara att jag får tummen ur och gör det också.
Änglakärlek.
Dig, som biter,
dig, som sargar,
dig, som sliter,
mig i trasor,
dig som slår
mig i sår,
dig som gett
av tacksamhet
slag och bett
av tigrar, vargar,
dig, som slog, och dig, som bet,
mitt ibland fasor, bett och slag,
älskar jag.
-- Gustaf Fröding.
Jag önskar alla andra
det bästa som jag vet.
Jag kan ju inte be för dem
i all min gudlöshet.
Men skulle jag försöka,
då tror jag att det kom:
"Låt inte någon finnas till
som ingen tycker om."
Om människor är ringa
och fattiga - än sen,
om bara de blir älskade
åtminstone av en.
För rikedom och ära,
det låter kanske bra,
men kärlek är i alla fall
det enda vi vill ha.
-- Anna-Greta Wide
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar