Poesi

Jag tittade i ett av mina skåp och hittade min gamla diktbok. Det är en anteckningsbok med mina favoritdikter som jag skrev ner för nästan tio år sen. Det är allt från Shakespeare till Karin Boye till helt anonyma nätpoeter och till och med ett par dikter som jag skrivit själv. Jag har nästan helt slutat både läsa och skriva poesi, jag vet inte varför, det är ganska synd. Jag ägnar väl för mycket tid åt att derpa på internet och kolla mina favoritserier. Men jag saknar verkligen att skapa nånting själv, det gäller bara att jag får tummen ur och gör det också.

Änglakärlek.
Dig, som biter,
dig, som sargar,
dig, som sliter,
mig i trasor,
dig som slår
mig i sår,
dig som gett
av tacksamhet
slag och bett
av tigrar, vargar,
dig, som slog, och dig, som bet,
mitt ibland fasor, bett och slag,
älskar jag.
-- Gustaf Fröding.


Jag önskar alla andra
det bästa som jag vet.
Jag kan ju inte be för dem
i all min gudlöshet.
Men skulle jag försöka,
då tror jag att det kom:
"Låt inte någon finnas till
som ingen tycker om."

Om människor är ringa
och fattiga - än sen,
om bara de blir älskade
åtminstone av en.
För rikedom och ära,
det låter kanske bra,
men kärlek är i alla fall
det enda vi vill ha.
-- Anna-Greta Wide

Oh pussy, oh pussy my love

The Owl and the Pussy-cat went to sea
In a beautiful pea green boat,
They took some honey, and plenty of money,
Wrapped up in a five pound note.
The Owl looked up to the stars above,
And sang to a small guitar,
'O lovely Pussy! O Pussy my love,
What a beautiful Pussy you are,
You are,
You are!
What a beautiful Pussy you are!'

Pussy said to the Owl, 'You elegant fowl!
How charmingly sweet you sing!
O let us be married! too long we have tarried:
But what shall we do for a ring?'
They sailed away, for a year and a day,
To the land where the Bong-tree grows
And there in a wood a Piggy-wig stood
With a ring at the end of his nose,
His nose,
His nose,
With a ring at the end of his nose.

'Dear pig, are you willing to sell for one shilling
Your ring?' Said the Piggy, 'I will.'
So they took it away, and were married next day
By the Turkey who lives on the hill.
They dined on mince, and slices of quince,
Which they ate with a runcible spoon;
And hand in hand, on the edge of the sand,
They danced by the light of the moon,
The moon,
The moon,
They danced by the light of the moon.


Den här dikten, "The Owl and the Pussycat", skrevs av Edward Lear (1812-1888). Jag tycker den är väldigt gullig på nåt vis. Det beror väl delvis på att det var en av Minnas favoriter. Förr i tiden var jag väldigt inne på att läsa dikter, och jag skrev även en del egna av tveksam kvalitet. Jag har i princip helt slutat med det, all min kreativitet har självdött sen jag började på universitet. Jag gör precis vad jag måste, oftast inte ens det. Det är för jävla tråkigt men jag hoppas att jag blir antagen till sommarkursen i kreativt skrivande så kanske jag kan ändra på den saken. Oh pussy, oh pussy my love, what a beautiful pussy you are!

Vacker dikt

They say memories are golden,
Well, maybe that is true;
I never wanted memories,
I only wanted you.

A million times I needed you,
A million times I cried;
If love alone could have saved you,
You never would have died.

In life I loved you dearly,
In death I love you still;
In my heart you hold a piece
No one could ever fill.

But now I know you want me
To mourn for you no more,
To remember the happy times
Life still has much in store.

Since you'll never be forgotten
I pledge to you today;
A hallowed place within my heart
Is where you'll always stay.

If tears could build a stairway
And heartache make a lane;
I'd walk the path to heaven
And bring you back again.


Vem har skrivit den tro?

Gum dammit - gnäll-varning

Idag är det inte god dammit utan gum dammit. När jag sagt godnatt till älsklingen igår så får jag en märklig, sticky feeling, men jag förstår inte varför. Den följs av en udda tropisk lukt. Sen upptäcker jag varför. När jag tog handsfreen från byrån har ett tuggummi följt med, kladdat fast på sladden, därefter på mitt lakan, min arm och hela jävla alltihopa. Grejen är att det inte är ett vanligt tuggummi som blir en hård liten knort när det stelnar, dem ligger man ju på som prinsessan på ärten och klöser bort i ett nafs. Det här jävla tuggummi-helvetet är Stimorols nya "Sense"(fjant!) som aldrig nånsin riktigt stelnat, utan tre timmar efter att jag tugga det var jag tvungen att pilla bort en miljard minismå mjuka klet-bitar från hela mig och min säng. Jag hann bli riktigt förbannad och var tvungen att gå upp och bädda rent mitt i fucking natten.

Idag har det regnat. Regnat och regnat lite till. Jävla pissregn. Jävla pissiga Sverige-sommar. Jag följde med en tant i rullstol till tandläkaren, vi blev båda sjöblöta och jag hann utforska hur vidrigt dåligt Boden är anpassat för handikappade och rullstolsburna. Jag fick knappt upp rullstolen på trottoarerna och i varje vattenpöl sköljde regnet in i mina foppa-tofflor. Kul kul.

Duschade en tant som är helt klar i huvudet men inte riktigt kan kommunicera, för varje gång jag gjorde rätt gjorde jag 10 fel och hon blev nästan arg för att jag inte fattade vad hon menade. Svettig upplevelse.

Pappa och frugan var skitsura när jag kom för att äta middag, jävla mens-haggor båda två. Om jag slutar HALV FEM så måste de väl för fan fatta att jag inte kan komma på middag exakt HALV FEM, ska jag teleportera då eller? Kanske om pappa nånsin lyssnade men nej, det är ju tydligen för mycket begärt.

Hade oläst sms från mamma när jag slutade: "Hämta hundarna när du slutar de är orastade". Var tungen att stanna cykeln när jag cyklade hem för det regnade så våldsamt att jag inte såg vart jag skulle. Piss piss piss. Hundarna gick extremt långsamt och lyssnade inte på ett ord jag sa. Värre än pappa.

Ska på spinning ikväll. Om det hugger i ryggen som förra gången så lägger jag av med spinning tills jag slutat jobba, och tränar andra saker istället. Pinsamt och förnedrande att sätta sig ner när alla andra står, hatar det. Hatar min rygg, den är alltid kass. Vill byta.

Har blivit blöt i sex omgångar idag, hittils. Det är ett under om jag inte blir sjuk, men jag har fan inte råd med det så det är inte ett alternativ. Får jag feberfrossa blir jag väl ändå varm i kläderna av att jobba liksom.

Alla snälla i alla fall. Snälla tanter och farbröder, snäll personal. Vill aldrig gå i skola mer. Vill inget utom att gå till jobbet. Eller åka till Hanna, typ exakt nu. Och sova. Och äta. Äter sjukt mycket, mycket dötid på jobbet, oändligt med fika. A-K äter allt och alltid, varför ser hon ut som ett sugrör?

Behöver en Hanna-fix. Min älskling är som en riktigt bra drog, tror jag i alla fall. Har aldrig knarkat, skulle fan inte ha råd, knark är dyrt. Kicken jag får av att vara med söt är världens starkaste men den räcker inte en evighet. Inte två och en halv fucking jävla månad, tydligen, känner mig som klippt gräs. Poetisk as hell idag också.


Vad har du gjort av dig,
för dig,
med dig själv?
Situationen är så sjuk
Vad har du gjort,
för dig är det alltid helg
Och helgen måste ta slut.

De är fullt en lördag klockan 5,
Jag längtar alltid härifrån men aldrig hem
Skulle vilja ta det sen, vad ska det bli av mig, Ååh
Det finns dagar som idag, hopplösa mornar
Då jag vaknar som ett vrak
Och jag märker alla har - har fått nog av mig

Vad har du gjort av dig,
för dig,
med dig själv?
Situationen är så sjuk
Vad har du gjort,
för dig är det alltid helg
Och helgen måste ta slut

Jag blev ett måndagsbarn
Hela livet blev en helg
De är måndag snart
Men jag lever för ikväll.

Djävulskärlek

Bita ihjäl
var kropp och själ,
pina,
förtvina,
ej våga se
i ögon, som le
dem som le,
ve.

Vilja kyssa,
vilja vyssa
små barn i min famn
- vad jag vill?
bita till.

Tappa tråden. En dikt av Minna.

Det här är, enligt mig, en av Minnas allra vackraste dikter. Jag hoppas ingen tar illa upp över att jag publicerar den, i så fall tar jag bort den på en gång. Jag tror att hon skulle tycka om att veta att människor läser hennes dikter. Hon ville alltid ha min ärliga åsikt om hennes alster, både dikter, texter, utkast, bilder och handarbeten. Den här dikten är för mig väldigt talande och sann, vilket de flesta av hennes dikter var på ett eller annat sätt. De flesta är sorgliga, men inte sorgligare än livet.


Jag försöker koncentrera mig på böcker märkta Studentlitteratur och uppfylla mina åtaganden.
Jag försöker gå ned i vikt fast jag glömt varför jag vill att andra skall tycka att jag är vacker.
Jag hoppas att någon skall rädda mig och dra upp mig ur mig själv
fast jag vet att det är jag som måste göra det.
Jag önskar att jag vore påhittad
för då skulle det kunna bli
ett lyckligt slut.