Idag fyller jag år

Grattis till mig!

Riktigt bra lördagsmys

Idag har jag pallrat mig till gymmet för första gången på en hel massa veckor. Jag cyklade och promenerade i en timme, det kändes helt lagom. Till veckan tänkte jag gå på mina första pass på typ en miljon år. Det känns lite läskigt, jag vet inte hur mycket ork jag har tappat och hur uthålligheten är. Men det lär visa sig!

Efter gymmet belönade jag mig med fika tillsammans med Liten, Elli och Hanna. Sen traskade vi tjejer hem till Elli och stirrade i taket en stund, bokstavligt talat. Det är skönt med nära vänner, man behöver inte alltid hitta på så mycket. Det räcker med att stirra i taket. Sen bjöd Elli på delikat middag, makaroner och korv. Vi öppnade också Kinderägg och Hanna fick klart bästa överraskningarna. Nu är vi hemma igen och Hanna spelar Lejonkungen på SNES. Mycket mer än så behövs inte för ett perfekt lördagsmys.

Min enmånadskoll gick förresten väldigt smidigt, alla mina värden är tydligen jättebra och jag har gått ner rätt många kilon också. Mina ärr på magen ser fina ut, det är fem röda streck som inte behöver plåster längre. Vissa menar att de knappt är hungriga eller sugna på nånting efter GBP. Det gäller inte mig, kan jag säga. Jag kan bli vrålhungrig och då måste jag ha mat GENAST om jag inte ska bli sjukt grinig och matt och trött. Å andra sidan blir jag mätt och belåten efter en banan eller en liten yoghurt, så det är inget större problem. Jag är också sugen på saker nästan hela tiden, vilket är lite jobbigt. Men inte på en chokladkaka eller andra söta saker som jag förut inte kunde klara mig utan, däremot är jag sugen på KÖTT. Jag har aldrig känt ett sånt sug efter kött förut, det är helt galet. Kött och chips, det skulle jag nästan kunna leva på om jag fick. Ganska lustigt.

Nu ska jag lägga mig och läsa "Elsas mode", en hyfsat ytlig bok men perfekt lättsam underhållning innan jag ska sussa. Jag har ätit en Plopp (12 gram) och känner mig lite morrig i magen. Helt fantastiskt egentligen, jag har en liten sockerpolis i magen. Eller snarare en liten sockerdominatrix som tar fram piskan direkt om jag syndar. Praktiskt!

Brutalt - The Sequel

Imorse somnade jag om och hann drömma en underbar dröm. Jag drömde att jag, Jessy, Elli och Jossi befann oss i ett varmt skönt land, kanske Spanien. Hur som helst gick vi omkring på en sandstrand och åt glass och drack paraplydrinkar och viftade med tårna i sanden. Så satt vi på en jättemysig bar som låg direkt på stranden, och det fanns snygga solbrända killar som Elli flirtade med. Sen vaknade jag. Det kändes brutalt. Här i Boden har vi just nu SNÖ. Vad är det för jävla skit? Det är faktiskt oktober, inte julafton. Jag vill inte inte inte vara här, jag vill vara på en sandstrand och steka bort mina hjärnceller i solen! Ska det vara så mycket begärt?

Brutalt

Jag var på vårdcentralen för att ta lite prover eftersom jag imorgon kommer att ha en-månads-uppföljning av min gastric bypass.
Onda sjuksköterskan på VC: - Jaha, så du ska göra en gastric bypass?
Jag, med huggtänderna framme: Nej...jag har gjort en.

Det kändes ju skitkul, verkligen. Om jag nu trodde att jag närmade mig det smalare stadiet så blev jag brutalt nedtagen på jorden igen. Oh well. Jag får träna hårdare helt enkelt.

Biggest Loser

Jag och Hanna sitter och kollar på Biggest Loser. Först amerikanska versionen och sedan svenska. Jag är rätt glad att jag inte går ner i vikt på det sättet, även om jag är grymt avundssjuk på dem som tappar tio kilo på en vecka. Springa tills man spyr över hela löpbandet och sig själv, och bara fortsätta springa genom spyan... Svenska versionen är ju jävligt mesig jämfört med den amerikanska, jag skulle gärna ha Jillian som min personliga tränare, hon får abusa och skrika åt mig hur mycket hon vill bara för att hon är så jävla snygg. Det blir ju lite tråkigare när ingen i varken svenska eller amerikanska versionen är snygg över huvud taget. Jag saknar Tara, hon är het som fan. Det var hon även som tjockis, men det är extra fascinerande att se skönheten växa fram genom fettet. Det är väl nåt sånt jag hoppas kommer kunna hända med mig! Just nu går det långsamt med viktminskningen, men snart törs jag titta in på gymmet igen så då hoppas jag det blir skillnad! Imorgon ska jag ta prover inför månadskontrollen. Jag hoppas alla prover ser fina ut, och att det inte är den där nervösa nybörjaren som jobbar på vårdcentralen. Om det är han så ska jag psyka ut honom som fan. Om jag hinner innan jag svimmar alltså.

Mitt nya favvomellanmål

Froosh är mitt nya favvomellanmål. Det är frukt på flaska helt enkelt. Lätt att ha med sig, gott att dricka, och jag kan dricka det utan att må konstigt eller dåligt på nåt sätt. Perfekt. Synd bara att utbudet i butikerna är så jäkla dåligt. Den finns på Shell för dyra dyra pengar och bara en enda sort. Bättre kan dom!

Katterna har fått present

Jag har köpt nånting som jag velat köpa jättelänge, nämligen en elementsäng till katterna. Jag tycker de är så fina, och jag hittade en som matchat klösmöbeln vi redan har. Första bemötandet från katterna var total ignorans. Det enda de brydde sig om var lådan den kom i. Jäkla kattskrällen. Men nu har Zero fattat galoppen och ligger och myser i elementsängen. Han är så gullig. Nicki blir lite nervös när kisse ligger så nära, men hon är en så snäll hund.

Nybakat, kom och smaka!

Jag har bakat en ohyggligt onyttig smaskig kaka, som jag inte kan äta nåt av utom pyttepyttesmå bitar. Så nu behöver jag frivilliga som hjälper mig att äta upp den! Alla som kan tänka sig att offra sig vet var jag finns. Obs, den är inte vacker men den är verkligen skitgod. Jag önskar jag kunde svulla i mig hela själv. Bara så ni vet.

Måndagsmys

Hanna har jobbat kväll. Nu är hon hemma igen och jag har fixat måndagsmys som jag kan äta, det vill säga milkshake/smoothie. Det är mitt favoritrecept, lätt. Ingredienser: vad tusan du vill. Mixa alltihop. Mumsa på. Jag tog mjölk, lättglass, jordgubbar, hallon och blåbär. Obs: det är inte milkshaken på bilden som har skrivit inlägget. Jag är bara för lat för att ta en bild på min egen. Dessutom har milkshaken på bilden uppenbarligen kolasås. Min har ingen kolasås.



Gud vad jag önskar att min milkshake hade kolasås.

Det var äkta hårrår

Jag blir otroligt less på hår-debatten. Den känns så gammal, så stött och blött ur alla vinklar. Jag stötte nyss på den i en blogg, och även igår på Aftonbladets hemsida. Argumenten är så extrema och klappa-på-huvudet-nedlåtande så jag blir galen, från båda sidor. Jag tycker personligen inte pälsväxt på människor är attraktivt. Och jag skiter i om anledningen till det är patriarkatets förtryck, min könsstereotypa uppfostran, tjejtidningarnas utseendehets eller nånting annat. Jag rakar, ansar, vaxar, pincettar, och jag trivs jävligt bra med det. Jag har även låtit bli under ganska långa perioder, helt enkelt skitit i det för att jag blev lat. Det är fördelen med distansförhållande, när man pratar i telefon så kan man påstå att man står på alla fyra iklädd Victorias Secret-underkläder och villigt knullrufs fast man egentligen slöar i soffan med håret i en skitig tofs iklädd nötta mjukisbyxor och en enorm chipspåse i famnen.

Hur som helst, jag har en tjej som får göra hur hon vill med sitt hår överallt på kroppen, och för henne får jag göra hur jag vill med mitt fluff. Men jag väljer att raka, ansa, vaxa, pincetta, även om Hanna befinner sig 85 mil bort och ingen annan ser resultatet än jag, och knappt ens det. Det får mig att känna mig fixad, snygg och fräsch och jag gör det för min egen skull, inte för någon annan. Och om jag gör det för nån annan, varför skulle det vara fel? Varför är det fult och ofeministiskt att göra sig snygg för den man älskar (eller en sjukt het brud på krogen för den delen) om det gör en glad och får en att känna sig foxy? Dessutom känns kläderna så otroligt mycket skönare mot nyrakad hud än när det ligger ett lager hår emellan. Men det är ju en smaksak.

Aftonbladet påstod att hårigt var på väg tillbaka. Det tror jag knappast, men om det är tillbaka så är det ingen trend jag vill haka på. Trots tröttsamma stereotyper om håriga flator. Det är ungefär som tjejer som fäller nedlåtande kommentarer om andra tjejers bröstförstoringar, varför ska man bry sig egentligen, om tjejen mår bättre med sig själv efter operationen? Jag funderade förut på att göra en bröstförminskning, och jag har minsann aldrig mött några snipiga kommentarer på grund av det. Tydligen är det helt okej att vilja ha mindre bröst, men inte större. Och varför inte då? Stora rattar och små rattar är väl precis lika naturliga, och förminskade och förstorade tuttar är väl precis lika plastikopererade? Same shit, different boobies. För min egen del fäller jag precis lika många fittiga kommentarer som alla andra om sillisar, men det bottnar ju i att jag innerst inne är avundssjuk som fan på att deras tuttar står upp även när de ligger ned, till skillnad från mina gigantiska naturliga bomber, som snart kommer bli långa och fladdriga som kängus pung om jag går ner så mycket i vikt som jag vill. Ja, tänk vad naturlig och stolt jag skulle känna mig där jag gick med pussyhåret fladdrande i vinden och tuttarna lindade kring halsen som en scarf. Så jävla fin, verkligen.

Om du håller med, eller om du tycker att jag är helt ute och cyklar, får du gärna droppa en kommentar, det skulle vara kul att veta vad andra tycker.

Så gott!

Jag har just ätit hemgjort potatismos med varm korv (utan skinn) och lite ketchup och gurksallad. Så. Jävla. Gott. Och idag fikade jag och Hanna med Elli på stan och då åt jag morotskaka. Ungefär en halva av den minsta biten, och det gick bra. Gott! Jag blir så glad för varje sak jag kan äta utan att må illa eller få ont i magen, hittils är det faktiskt det mesta. Det är ju inte så mycket jag får prova än så länge, men jag är glad för varje ny smaksensation. Imorgon blir det eventuellt överkokta makaroner. Det är min lilla lycka!

The Real L Word får mig verkligen att vilja flytta till Los Angeles. Snygga tjejer överallt! Jag skulle behöva bära haklapp för jämnan.

Bed Head

Eftersom synnerligen lite pengar går åt till att äta nuförtiden så har jag unnat mig nåt jag velat ha väldigt väldigt länge. Jag har köpt schampo, balsam och hårspray från TIGI Bed Head. Jag har velat köpa Bed Head-produkter hur länge som helst men alltid varit för snål eller för fattig. Men nu har jag beställt dem så det är bara att vänta. Tills dess får jag nöja mig med gamla vanliga Head&Shoulders. Jag älskar för övrigt namnet Dumb Blonde, med tanke på vad jag presterade på senaste inlämningsuppgiften stämmer det rätt bra. Dessutom är mitt hår slitet som fan så det behöver nån slags dunderkur. Eller egentligen en klippning. Men jag vet inte vad jag vill göra med mitt hår så därför väntar jag.

Mosmat is the shit

Äntligen funkar blogger, har inte kunnat skriva på en hel massa timmar. Idag skulle jag skriva en omvårdnadsplan men jag hamnade på nåt märkligt sätt på HM och shoppade en kofta, ett linne och ett par byxor. Omvårdnadsplanen blev färdig och inskickad ändå, jag är ganska skillad på att jobba under press.

Idag har jag övergått lite smått från flytande föda till mosmat. Jag stuvade potatis och stekte isterband (utan skinnet). Det var jävligt gott! Åt lite för mycket och blev lite diffust illamående, men det går alltid över efter en liten stund. Jag vet dock inte hur jag ska lösa grönsaksfrågan. Jag måste ju få i mig grönsaker, men grönsaker i mosform, hur kul känns det? Lite som att äta grönt kräks. Men så har jag ju tänkt om nästan allt jag ätit de senaste 42 (!) dagarna. "Det här ser ut som orange kräks. Det här ser ut som brungult kräks. Åh titta, rosa kräks med nån slags klumpar. Nej det var visst yoghurt." Allting man mixar liknar oundvikligen kräks, och har man väl börjat tänka tanken känns det rätt jobbigt att äta upp det sen. Men det går!

Jag går knappt ner nåt alls i vikt just nu och jag får ju inte gå till gymmet, det känns lite tjatigt med de eviga promenaderna. Särskilt när de tas i sällskap med en hund som kan lägga sig på rygg i protest om han tycker tempot blir för högt. Jag ska köpa en gammaldags skrinda att dra honom i så blir det nog bra.

Jag och hjärtat har börjat kolla på The Real L Word. Ungefär som The Hills fast med en massa flator. Det verkar vara en kul serie, massa intriger och några heta brudar, men jag får värsta komplexen av såna serier som är fulla av perfekta power dykes som slänger sig med värsta uttrycken som Futch och Fupa och känns lite allmänt överlägsna alla andra.

Futch: en femmig tjej som tror att hon är butch men som egentligen bara är en tjejig tjej med kort hår.
Fupa: Fat Upper Pussy Area.

Och så lite om höjdpunkten i mitt matfixerade liv, det vill säga Idol. Jag blev grymt glad över att Elin och Sassa fick wild cards, de är så jävla begåvade och snygga, helt rätt val. Ganska trist att Björn inte fick något, nu har norrbotten inte en enda representant i fredagsfinalerna. Men men, bättre lycka nästa år. Jag fattar inte varför folk verkar gilla Alice så mycket, värre slakt på Paramores musik har jag aldrig hört! Jag tycker hennes röst är grymt obehaglig att lyssna på.

Nu hoppade kattfan på tangentbordet och ställde till nåt så det är bäst att jag publicerar innan allt försvinner. Han hoppade även omkring när jag skrev omvårdnadsplanen, jag hoppas att han inte har infogat nåt eget kreativt i texten, typ "FE%&YYGFCG". Det vore inte otroligt, om man säger så. Det kan ju undvikas om man läser igenom arbetet noggrant, men jag har aldrig varit ett fan av att överarbeta saker och ting. Hakuna matata.