Den här låten påminner mig om mina fem fina veckor i Linköping. Jag saknar verkligen Linköping! Jag fick ett jättebra intryck av både själva stan, människorna, dialekten, Nationernas Hus där jag och Jossie dansade till just den här låten...Ja, jag gillar Linkan helt enkelt. Jag står numera i bostadskö där och samlar sakta men säkert köpoäng, och någon gång kanske jag faktiskt flyttar dit, och då kommer livet bli som en Winnerbäck-låt, förhoppningsvis. Det vore jävligt coolt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar