Helgen som jag längtat efter och väntat på har kommit och gått, jag hann knappt ens blinka så var den över och det var tillbaka till väntande och längtande igen. Det var helt overkligt att ha min kärlek här hos mig, overkligt men underbart. Helgen hade faktiskt inte kunnat bli bättre, förutom om den hade varit längre förstås, eller om den aldrig hade tagit slut, det hade varit det bästa. Jag känner mig bitvis lite ledsen men det är bara för att jag saknar henne så satans mycket och det känns så tomt här nu. Mest är jag ändå jävligt glad för att jag haft en sån tur som träffat henne och får kalla henne min, vackra fantastiska kvinna. Nu ska vi bara stöka undan den här skruttmånaden med diverse tråkiga måsten, och vänta och längta lite till så är du snart i min famn igen älskling.
Tur också att jag har såna fina och goa och roliga människor i mitt liv, jag skulle inte klara mig utan er. Jag önskar bara att jag hade er alla nära mig så jag kunde ge er en fet gruppkram. I would if I could!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar