All work and no play...and also lots of laundry.

Nu är klockan snart fem på eftermiddagen. Jag har hunnit tvätta flera maskiner tvätt, dammsuga hela lägenheten och även jobbat några timmar. Helt okej en vanlig lördag! Jag har en massa projekt som jag skulle vilja pyssla med, men när ska man ha tid och ork? Tur att jag har kul på jobbet i alla fall, de flesta av oss som jobbar på mitt jobb har det gemensamt att vi troligtvis är ganska så allvarligt skadade, vi har inte alla hästar i hagen kan man säga. Och massivt sexuellt frustrerade är vi troligtvis också. Men vi kämpar på!

Det passar ju rätt bra att det är skitväder när man jobbar inomhus, särskilt när fejjan är helt översvämmat av folks "oh du härliga efterlängtade semester"-uppdateringar. Jag tror att halva grejen med att ha semester inte är själva ledigheten, utan att man vet att så många andra stackars jävlar jobbar stenhårt medan man själv kan pilla navelludd med gott samvete. Nån gång i mitt liv ska jag också ha semester, men inte tusan blir det i sommar! Om man bortser från mitt mini break till Skåne som jag längtar så förbannat mycket till. Eller egentligen till min älskling, sen spelar det inte så stor roll var vi befinner oss. Men det ska bli kul att se Skåne. Enligt rykten så är Skåne tydligen "The Shit". Alla säger att det är så vackert och mysigt. Så jag hoppas det stämmer!

Big spoon, little spoon, any spoon...

Jag fick precis värsta needy-attacken. Jag hatar när det händer. De bara smyger på en när man är helt oförberedd. Jag bara låg här i min säng och kollade på Grey's Anatomy när jag plötsligt kände: "Ge mig en kram. Nu!" Helst av allt vill jag ha en Rebecca-kram såklart...eller många. En räcker ingenstans, jag vill ha flera miljoner.

Men rent allmänt så vill jag verkligen ha en kram, och jag vill ha den NU. Man borde ha en kk. En KRAMkompis. Nån man kunde ringa i nödfall för att helt icke-romantiskt och icke-sexuellt få en riktigt hård och rejäl tvåarms-kram, eller många. Kramar är verkligen underskattade, jag har massor på lager om nån skulle behöva en. Jag är en jävel på att kramas, plus att jag luktar riktigt gott, om jag får säga det själv. Think about it.

Livet är det som händer medan man är upptagen med att göra annat.

Min mobil har fått psykbryt av någon anledning, och därför kan jag inte lägga in bilder från den i datorn. Jag vet inte varför, men det är sjukt irriterande.

Hur som helst, jag har haft en finfin midsommar. Jag har både jobbat med min fantastiska kollega Sara, och ätit riktigt god mat, badat bastu och hunnit ta det lugnt hos pappa i stugan. Igår trillade lönen in på kontot och jag har unnat mig nya träningsskor (äntligen! jag älskar mina nya skor!) och en ny kudde, och lite kläder hittade jag på rea också. Jag har också lite hemliga planer som jag kanske skriver mer om lite längre fram. Och det är precis såna här jäkla saker jag vill ta bilder på och lägga in i mina blogginlägg. DumPhone.

Ikväll har jag blivit bjuden på middag hos pappa, OCH fått med mig matlåda hem. Tyvärr halkade jag med foten på cykeltrampan på vägen hem vilket resulterade i en sjujävla pussy-punch, men jag hade ju inte planerat några spännande aktiviteter för fittstackaren ikväll ändå så jag överlever nog. Jag har i alla fall sjungit Soft Kitty för den, en ovanligt lämplig sång för det här tillfället.

Soft kitty, warm kitty, little ball of fur...

Jag har lånat hem en massa böcker, bland annat Kråkflickan, Nirvanaprojektet och Paradisoffer. Jag vet inte varför men svenska deckare är något riktigt speciellt för mig. Särskilt om de utspelar sig på Gotland. Det är en av mina fnurror helt enkelt. Imorgon blirdet jobb och födelsedagsfika. Jag hörde på nyheterna att Piteå är på väg att bräcka sitt 80-åriga regnrekord, inte konstigt att jag inte varit på stranden en enda gång i sommar. Jag får väl spara ihop till en sola-bada-paraplydrink-semester. Vem är med mig? Kom igen nu, det blir awesome!

Ofrivillig sovmorgon.

Imorse vaknade jag av mig själv och kände mig ganska utvilad och harmonisk. "Men så trevligt att jag vaknade innan larmet ringde!" tänkte jag, och försökte kolla vad klockan var. Vilket inte gick eftersom mobilen var stendöd. Då började jag ana ugglor i mossen, så jag pluggade in mobilen i laddaren och slog igång datorn för att kunna se vad klockan var. Oopsie daisie, jag skulle visst ha varit på jobbet för en timme sen!



Jag fick igång min jävla svikarmobil: fyra missade samtal från jobbet. Faninåthelvetesjävlar, tänkte jag och ringde upp Sara. Då satt Sara redan i bilen på väg till mig, så hon fick komma in och hälsa på kissekatterna medan jag flängde runt och försökte få hjärnan att fungera. Visst är det vidrigt att försova sig? Och det är värst för den som försover sig. Jag hade adrenalin som en galning och kände mig helt manisk.

Som tur är så har jag underbara jobbarkompisar, och som tur är tog jag min ofrivilliga sovmorgon en väldigt lugn jobbdag. Så jag fick äta frukost och sen cykla till jobbet i lugn och ro, de tyckte bara det var skojigt att jag försovit mig eftersom jag vanligtvis är superpunktlig. Så ingen skada skedd, men fy fan vad jobbigt det var. Hela dagen känns upp- och ner när den börjar på det sättet.

Lite lustigt dessutom att jag faktiskt gick och lade mig i hyfsad tid: ändå sov jag över tio timmar i sträck! Men jag vet att jag hade en rätt rejäl sömnskuld att ta igen.


Men men, det är bara att bita ihop och komma igen, jag har jobbat hårt de timmar jag jobbade och nu laddar jag för min jobbhelg. Imorgon börjar jag 06.00 och i helsike att jag ska försova mig till det. Mobilen är fulladdad och jag ska snart säga natti natti. Bara liiite mer Grey's Anatomy först.

Det får mig att tänka på den gamla goda tiden när jag hade min klockradio. Det blev ju strömavbrott lite då och då, och då var ju klockradion helt värdelös. Och jag vet ju att min mobil lever sitt eget liv och dör lite då och då trots att den har batteri kvar....jag kanske borde börja ställa back up-alarm på min gamla hederliga väckarklocka med vidrig signal. Det är bara ett problem: ingen snooze-knapp! Jag hjärta min snoozeknapp. Imorgon ska jag unna mig TVÅ snooze. Becuase I'm worth it.

Underbaring.

Idag kom det minsann ett paket till mig med posten. Jag älskar att få paket! Det var en present från min älskling, parfymen som jag önskat mig så länge men inte haft råd att köpa. Och det fina halsbandet fick jag redan förra veckan, men parfymen var tvungen att åka några vändor med posten innan den kom fram. Tusen tack hjärtat, jag blev sjukt glad!


Jag har i ett svagt (läs: girigt) ögonblick frivilligt anmält mig att jobba hela midsommarhelgen. Dock är det "korta" pass på sex timmar, men de börjar klockan sex på morgonen och jag är inte världens morgonpiggaste. Om jag själv får välja så är morgonen i princip förbi när jag vaknar. Men men, money good. Och jag får jobba med Sara och jag tror vi kommer vara ett dream team. Plus att det alltid känns skönt att vara ledig en måndag. A little tit for tat, som man säger. And I do love tit.

Vart tog den söta lilla kissen vägen?

Okej då, de är fortfarande väldigt söta. Men hur supersöta var de inte när de var sådär små och bara vinglade omkring som pyttesmå håriga fyllon, och inte kunde klättra på nåt eller ta sig in i mitt sopskåp? They grow up so fast...







Bildbevis...små söta terrorister.

Hjärta dej.

Bloggtorka kallas det visst, och inte ett dugg dåligt samvete har jag för det.

Jag har jobbat rätt så mycket och varit ofantligt trött både fysiskt, psykiskt, själsligt, existentiellt, you name it. Men förra veckan tog jag mig äntligen en veckas välbehövlig semester, som jag spenderade med allra finaste älsklingen. Det känns lite som att allt jag gör bara är ett sätt att slå ihjäl tid tills jag äntligen får hämta upp henne på flygplatsen, och sen går dagarna vi har tillsammans så fruktansvärt fort. Och innan man hinner blinka är man tillbaka på den där flygplatsen och det är riktigt riktigt genomjävligt.

Den här gången hann vi både avverka en sväng till Luleå och en sväng till Finland med ett litet stopp i Kalix, ätit ute och varit på mysig biodejt. Det är kul att hitta på saker och uppleva grejer tillsammans, men samtidigt känns det som att fan också, vi skulle ha spenderat hela veckan i sängen istället. Hur man än gör räcker tiden aldrig till för allt man vill. Jag fick också två jättefina presenter, eller egentligen bara en än så länge för den andra kommer fram i veckan...tusen tack älskling <3 Nästa gång är det min tur att röra på häcken och äntligen få se Skåne, som jag hört så mycket fint om. Kanske får jag mig även en snabbtitt på Danmark, vem vet? Men det blir tyvärr inte förrän i augusti så nu vill jag bara att juni och juli ska gå fort som fan...och jag ska få dem att gå undan genom att jobba massor (yay...) och umgås med mina goa kompisar. Nu ska jag slötitta lite mer på Grey's Anatomy och sen sova, jag misstänker att jag har en rätt hektisk jobbvecka framför mig. Jag ska försöka drömma nån naughty dröm om min älskling så jag blir på bra humör också!

Finast <3