Jag har fått bekräftat att jag får jobb hela sommaren, det känns skönt att slippa tänka på det mer. Bara en kurs kvar så är ännu ett skolår avklarat.
Just nu läser vi kursen "Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar". Det är en extremt intressant kurs men en smula tung att läsa och den väcker många tankar. Det är också frustrerande att plöja en massa kurslitteratur och känna att den är rätt så verklighetsfrånvänd. Om man tror på böckerna så låter allt så jävla enkelt. Ung människa mår dåligt, söker hjälp, får flera ton stöd och förståelse från psykiatrin, rätt behandling på direkten och blir superfrisk. Ibland undrar jag om jag utbildar mig till en kompetent behandlare eller till världens mest naiva person? Jag längtar till nästa praktik, jag behöver få vistas lite mer i verkligheten och träffa några riktiga människor som vet vad de pratar om. Det känns också lite svårt att läsa en kurs om "unga människor" som att de är en grupp som jag inte längre tillhör. Jag känner mig fortfarande ung men samtidigt gammal som fan. Det är svårt att få perspektivet rätt ibland.
Ett tips till mina klasskamrater och alla andra som är intresserade av unga människor och psykisk ohälsa: Radioprogrammet Karlavagnen från den 6e mars hade som tema "Ung och deppig", det var jättebra och jag kunde inte sluta lyssna fast programmet var riktigt långt. Man kan lyssna på programmet igen HÄR.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar