Nåt som däremot går jättebra att äta är pizza, både hemlagad och från pizzeria. Förut var jag nästan aldrig sugen på pizza men nu är jag det ganska ofta. Jag kan äta en tredjedel till en halv pizza, det beror lite på hur flottiga de är och vad jag har ätit tidigare på dagen. Jag är lite bekymrad för hur det ska gå när jag börjar jobba. Jag måste äta såpass ofta och på alltför många jobb händer det titt som tätt att "det kör ihop sig" och man inte hinner ta fikarast över huvud taget. När jag var på praktik hände det att jag blev "fast" i behandlingskonferens eller samtal och inte hann äta nåt mellanmål, och jag mådde verkligen inte bra. Jag blev yrslig i huvudet, matt och kände mig allmänt svag och konstig. När jag var med på ECT-behandling var jag till och med rädd att jag skulle svimma, vilket hade varit extra pinsamt eftersom personalen antagligen trott att jag inte pallade att se behandlingen. Men det känns ju inte helt naturligt att bara ställa sig upp och gå ut mitt under ett känsligt samtal, och inte heller att hala upp en banan och sitta och smaska på den. Men det måste jag ju fixa på nåt sätt. Jag får reclaima rätten till mellanmål, helt enkelt. Jag tror knappast jag är den enda som mår kasst av att inte hinna få i sig nåt på flera timmar utan stressa runt som en skållad råtta.
Jag försöker hitta roliga bloggar att läsa, men det finns fan inga. Inga som jag hittar i alla fall. Jag får hålla mig till mina nya böcker med porriga noveller. Tack kära svärföräldrar för presentkortet, det gick definitivt till en "noble cause"! Jag har ju själv råkat lova mina kompisar att jag någon gång ska författa lite eget tantsnusk, men det har inte blivit av ännu. Så nu ska jag studera sexscenerna riktigt, riktigt noga. I studiesyfte alltså. Förstås.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar