Mysig midsommar

Midsommar var väldigt mysig i år. Jag jobbade från 7 till 13 och det är helt perfekt. Jag gillar att jobba midsommar och runt jul, för då gör man nåt lite extra för de äldre. De får smarrig midsommarmat, man klär upp dem lite extra och jag krälade genom ett dike för att plocka vackra midsommarbuketter att sätta på borden. Sen åt jag och Hanna midsommarlunch hos pappa, och på kvällen gjorde jag, Hanna, Elli och Liten pizza som vi bar iväg till kvarnängen där vi hade en kort knottig picknick innan vi gick hem till Elli och byggde en koja som vi myste i innan vi strosade hem i midsommarnatten. Vädret var också kanonfint.

På jobbet går det finfint även om man håller på att svettas ihjäl vissa dagar. Gamla människor är nämligen frusna i alla väderlekar så man får klä dem i koftor och stänga dörrarna. Men annars är det kul, jag har fått höra att jag är både snygg och duktig och det är ju inte dumt. Nu är Jessy här i norrbotten och snart även Angie, och vi ska ha en askul helg eftersom jag råkar ha lite tur och vara ledig. Jag behöver alltså inte oroa mig för att vara bakis på jobbet. Däremot oroar jag mig för att jag är pank och inte har råd att köpa dricka, men det brukar lösa sig. Hakuna matata! Vi ska även gå och se Eclipse nån dag. Vampyrer är ganska överskattade men jag gillar Twilight-filmerna hyfsat mycket.

Idag har jag kollat på filmen Foxfire från 1996, så jävla bra film! Angelina Jolie är skitbra liksom de andra karaktärerna, och Jenny Shimizu är sexy sexy. Plus att i en scen tar alla tjejerna av sig tröjorna och det är ju aldrig fel, jag är verkligen svältfödd på filmer med snygga tjejer i. Jag gillar inte Angelina Jolie särskilt mycket men hon är perfekt i den här filmen och i Gia och även i Girl Interrupted som jag måste se om nån dag. Man ska inte underskatta 90-talsfilmer. De känns ofta ganska äkta, och misslyckas de med att vara äkta blir de istället roliga, och personerna har så hemska kläder (insvängda jeans! tröjor knutna runt midjan!). De är ett verkligt kulturarv.

Bröllopet

Är jag och Hanna de enda i hela Sverige som inte sett en minut av den fjantiga bröllopscirkusen? Hoppas alla affärer kan sluta försöka kränga bröllopsskit nu i alla fall, när det hela äntligen är över.

Min nya blogg

Nu har jag startat en ny blogg. Jag har döpt den till "To read or not to read" eftersom den ska handla om just böcker. Jag läser en hel del så nu har jag fixat en blogg så jag ska kunna hålla reda på vad jag läst och vad jag tyckte om boken, och även på de böcker jag inte ens orkade läsa klart för att de var så usla. jag har inte riktigt bestämt formen för min bok-blogg, men det kommer väl så småningom. Bloggen är mest till för mig och mitt dåliga minne, men om den skulle få ett par läsare så blir jag såklart jätteglad. Jag litar i alla fall på att Hanna och Ellifiore kommer att läsa den, för jag vet att de är mina trogna fans. Jag ska försöka uppdatera den så fort jag läst klart nåt intressant. Bloggen hittar du HÄR.

I övrigt rullar livet på. På måndag börjar jag sommarjobbet och jag har verkligen längtat efter att få jobba, och gruvat mig för att gå upp så tidigt. Hanna jobbar och sliter på sin praktik och jag är jättestolt över henne, men vi längtar båda tills den är slut och hon kan söka sig till nya projekt som ger lite mer. Jag och Elli ska börja hårdträna igen, det är ju aldrig för sent att börja sitt nya liv. Och snart är Jessy i norrbotten igen! Jag har saknat henne så mycket! Med Jessy har man alltid skoj!

Svärföräldrarna på besök i norrbotten!

Jag har inte så mycket fokus i bloggen just nu eftersom jag och Hanna har Hannas föräldrar på besök här hela denna vecka, och även Hannas fina hund har fått följa med ända från Falun. Tidigare ikväll har vi varit ute och ätit tillsammans med min mamma, det var riktigt trevligt.

Det lustiga är att det är först nu som jag och Hanna börjar fundera ordentligt på olika saker man faktiskt kan göra här uppe. Vi hoppas på fint väder till helgen så vi kan åka till Storforsen allihopa, det var flera år sen jag var där men jag minns att det är grymt fint. Tyvärr har ju Hanna praktik varenda vardag från 7-16 och hon är nästan knäckt när hon kommer hem. Visst är det bra att hon får göra nånting men hon är värd så himla mycket bättre än det där stället hon är på, jag vill bara rädda henne därifrån ärligt talat. Hanna skulle aldrig klaga för hon är världens envisaste tappraste person och hon behöver ju göra nåt för att få in några pengar över huvud taget. Hanna har fått praktiken förlängd en månad, och under den tiden ska jag försöka vända på varenda sten och se om det finns nåt annat hon skulle kunna göra här uppe. Nån jävel måste väl veta om nåt vettigt ställe där man kan jobba med djur och faktiskt få LÄRA SIG nånting???? Praktik är inte gratis arbetskraft, det finns faktiskt ett syfte, och det är att personen som gör praktik ska få LÄRA SIG NÅT som kan öka möjligheten för jobb i framtiden, det efterlyser jag. Jag önskar jag hade en massa pengar för då skulle jag ge Hanna de ynkliga ca 4500 hon får varje månad för praktikinsatsen, men hon skulle få dem för att sitta med mig på stranden och vara snygg och dricka paraplydrinkar. De pengarna går inte ens att leva på, Hannas lilla etta hemma i Falun kostar nästan 4000 i månaden bara den, och för jobbet hon gör förtjänar hon en jävla massa mer, jag skulle aldrig orka göra det hon gör varje dag och då är hon "två äpplen hög och en nysning tung" som mamma brukar säga.

Men nu om nåt lite roligare. Jag och Hanna lånade hennes föräldrars bil igår natt och åkte på lite sightseeing runt om i Boden. Vi åkte ut till Aldersjön och upp på Svedjefortet och tittade på utsikten, och till lite andra ställen. Det är en ganska speciell känsla att springa omkring i skogen vid midnatt, man bara väntar på att få se skogsrået, näcken, orcherna, det mobila bredbandet som funkar här uppe, och alla de andra små oknytten. Men de gömde sig så bra bakom granarna, eller kanske de låg och kurade i skyttevärnen?

Nyhetstorka?

Allvarligt talat, hur händelselöst kan Sverige vara om Aftonslaskan känner att det är motiverat att ha den här rubriken högst upp i sin nätupplaga? Jag bara undrar!

Kursträff i Skellefteå

Nu är jag hemma från en intensiv kursträff i Skellefteå. Det har varit tunga, roliga, stressiga, flummiga, intressanta dagar. Vi har haft seminarium och tenta i kursen "Hälsa och psykisk ohälsa hos barn och ungdomar", och flera jättebra men tunga föreläsningar. Vi har fått lära oss mer om självskador, tonårsdepressioner, ätstörningar, barn som far illa, och även om hur vi ska marknadsföra oss själva när vi söker jobb. Det känns frustrerande att många inom psykiatrin är så trångsynta och negativa till vår utbildning av det enda enkla skälet att vi inte får någon specifik yrkestitel. Vi har "tjatat" på våra lärare om vad vi ska kalla oss, men problemet ligger egentligen inte hos oss. Vi får en bred komepetens som behövs överallt! Vi kan söka jobb som skötare, behandlingsassistenter, vårdare, behandlare eller precis vad vi vill som inte har en skyddad yrkestitel (t.ex. sjuksköterska). Och det här tas emot på helt olika sätt. Vissa tycker direkt att "wow, det här är precis vad psykiatrin behöver! Välkommen, här får du ett lönepåslag på direkten!" medan andra direkt intar attityden "Du har ingen titel, vad ska du göra här? Vad ska vi sätta för stämpel på dig då? Du kan tyvärr inte jobba här för vi måste skriva ut en liten etikett som vi kan stämpla fast i pannan på dig för annars vet vi inte vad du är för en skum figur."

Vi människor har en tendens att vilja stämpla människor och sätta dem i fack. Det är ju så himla skönt och enkelt. Då behöver man inte slösa tid på att komma in på djupet på en människa, jag kollar bara etiketten! Nånstans slutar man vara en unik individ och blir en anorektiker, en borderline, en attention seeker, en psyktant, en hora, en norrlänning, en emo, en fjortis, en vad du vill. Och jag vet att jag generaliserar och förenklar en jävla massa, och jag vet att det finns otroligt många eldsjälar där ute, hur skulle vi klara oss utan dem? Men ständigt dessa stämplar, i alla sammanhang, och jag själv använder dem hela tiden så jag är absolut inte oskyldig på området. Själv är jag en norrländsk flata, du får gärna dra vilka slutsatser du vill utifrån det.