Slut, nytt, och det däremellan

Gott nytt år först och främst. Jag har inte riktigt hunnit "känna in" det nya året än, men det ska i alla fall inte bli som i Hello Saferides låt: "January first and it's already clear, it's gonna be another shitty year."

På annandagen blev det partyparty (grattis Chessy!) med pusskalas (vi blev gripna av den kosmiska kärlekens kraft), och det var rktigt roligt och välbehövligt att få supa ner sig lite och träffa mina kära polare, även om jag höll på att tippa baklänges några gånger (antagligen en fin vink att banta ner baklasten en smula...). Sen dess har vi hängt hos Ellifiore och blivit bjuden på lyxig nyårsmiddag och även firat Jojo som fyller år idag (hipp hipp hurra gamla polare!). Vi gick ut på Ice, vilket var helt okej men stället är alldeles för stort. Musiken var dock grymt bra!

Igår skjutsade jag också min älskling till flygplatsen, vilket jag verkligen HATAR. Jag vill att hon ska komma tillbaka NU. Det känns som att det blir värre för varje gång. Som att livet övergår från färg till gråskala. Men det har varit helt fantastiskt att hon varit här och firat jul och nyår med mig, och det har varit ännu mer fantastiskt att hon stått ut med mig och min familj. She is one of a kind. Med världens skönaste händer, vilket mina kompisar också fått känna...på sätt och vis. Jag ska boka resa ner till Falun så fort jag får pengar nästa gång, det ska bli skönt att komma härifrån. Det är jätteroligt att ha Hanna här men när jag är hos henne är det som att vara på semester, plus att jag får komma ifrån min familj vilket aldrig är fel.

Nu blir det back to basics antar jag. Uppsats ska skrivas, omtenta ska avklaras, spanskatentor ska göras och så vidare i all oändlighet. Den här terminen kommer nog bli hårdast av alla. Jag har inte hunnit känna in det heller.

Jag hade bakis-tv-dag idag och kollade på "Spa of embarassing illnesses", ett alpläger där deltagarna ska försöka bli fria från diverse jobbiga åkommor typ ständig diarré och sånt mysigt. Hur som helst, deltagarna skulle ta med sig ett föremål som beskrev dem själva så bra som möjligt, och det var ganska intressant. Jag kom fram till att som det känns nu skulle mitt föremål bli ett snöre. Antingen fullt av knutar och trassel, eller helt...rakt. Inte rakt som i problemfritt utan mer som det där sträcket som uppstår på monitorn när hjärtat slutat slå...Eller inte så heller, det lät ju väldigt positivt. Vissa dagar ser det ut som på andra sätt, som på bilden ovan. Vilket kan vara en metafor för att saker och ting blir vad man gör dem till, eller kanske för att saker och ting kan förändras. Om man ser möjligheterna alltså, och inte bara ett jävla snöre.

Vi avslutar djupsinnigheterna med ett sanningens citat:

Mater tua criceta fuit, et pater tuo redoluit bacarum sambucus.

Vad det betyder? Jamen googla människa. Det är faktiskt 2009 nu.