Jag har varit jävligt bloggsugen de senaste dagarna. Tyvärr är det såhär, att jag kan bara hantera datorer så länge de fungerar exakt som de ska. Och i några dagar har jag inte blivit insläppt på mitt blogg-konto. Varför vet jag inte. Tyvärr är ingen av mina närmaste duktigare på datorer än jag, så jag har helt enkelt väntat ut det.
Hur som helst. I'm back.
I torsdags fyllde jag 21 år, grattis på mig själv i efterskott. Det var en helt okej födelsedag, inget utöver det vanliga. Förutom att jag saknade H och Minna som fan. Igår var jag på middag med Hanni, Ellifiore, R8ben och Saran. Det var hur trevligt som helst. Några tjejer, lite vin (inte för min del den här gången, jag drack bacardi grand melon), god mat och chips. Sen gjorde jag och Ellifiore ett ärligt försök att ta oss hem, men vi gav upp efter sisådär tre meter. Halkan var förjävlig, så vi sov över istället, vilket var riktigt trevligt. Kanske inte för de andra eftersom jag, enligt vittnesmål, har både gnisslat tänder, snarkat och snott täcket. Jaja, vad har man vänner till liksom. Hehe.
I fredags var jag till graven. Det är verkligen fint där. Jag blev ledsen av att vara där, samtidigt längtar jag nästan efter att gå dit när jag inte är där. Det är helt enkelt där Minna finns, och jag vill vara med henne.
Usch. Mamma har precis bråkat med mormor. Mormor är världens oroligaste människa och jag kan också bli jävligt irriterad på henne. Hon är också en otroligt snäll och omhändertagande människa, och man får alltid enormt dåligt samvete när man inte kan hålla irritationen inombords. Det kan också bero på att mormor är 85 år och har dålig hälsa. Det är bara en tidsfråga, om du förstår vad jag menar. Men jag försöker att inte tänka på det. Jag vill inte att nån mer ska dö nu. Det är redan för många.
Häromdagen kom jag på mig själv med att sakna farmor väldigt mycket. Det är mer än två år sen hon dog, men det spelar ingen roll. Jag kommer ihåg henne som om jag träffade henne igår. Jag kan klart och tydligt höra hennes röst när hon säger "du ska ha tack för det du ringde", och jag kan se hennes händer framför mig, de var väldigt varma och mjuka. Jag saknar henne också fruktansvärt mycket.
Jag såg Nina Frisk idag. Fy fan vilken skitfilm om jag får säga det själv. Den var alldeles för realistisk. Slutet var liksom...pissljummet. Sensmoralen var ungefär: fy fan vilket tragiskt sorgligt miserabelt skitliv vi alla lever, och det finns absolut ingenting vi kan göra åt det, utom att vänta på att dö så vi slipper allt. Det är alldeles för nära verkligheten för att jag ska kunna uppskatta det. Man MÅSTE ha nån slags positiv slutkläm, annars blir man ju deppig.
Tack så mycket Ellifiore för den finfina presenten! "Den stora sexboken, för tjejer som har sex med tjejer." Den blev väldigt populär på middagen igår kan jag säga, alla ville bläddra i den, studera fittans anatomi och diskutera klitoris utseende och det faktum att även flator kan vilja sätta på varann utan att för den skull känna nåt behov av en kuk i sitt (under)liv. Mycket spännande och intressant. Jag älskar mina vänner. Och, lite insiderinformation. Enligt helt inofficiella enkäter bland mina straighta tjejpolare, så är det en ganska allmän åsikt att kuken varken är vacker eller upphetsande i sig själv. Sorry killar.
Kvällens citat: "Jamen, det är väl självklart. I give head to get head. Om jag ska suga på hans fula jävla kuk så är det väl självklart att han går ner på mig. Varför skulle jag annars göra det??"
Jag känner mig verkligen lyckligt lottad som har min älskade fantastiska flickvän. Jag vet inte vad jag skulle göra utan henne, och jag vill inte tänka på det heller. Fan vad jag älskar henne!
Hur som helst. I'm back.
I torsdags fyllde jag 21 år, grattis på mig själv i efterskott. Det var en helt okej födelsedag, inget utöver det vanliga. Förutom att jag saknade H och Minna som fan. Igår var jag på middag med Hanni, Ellifiore, R8ben och Saran. Det var hur trevligt som helst. Några tjejer, lite vin (inte för min del den här gången, jag drack bacardi grand melon), god mat och chips. Sen gjorde jag och Ellifiore ett ärligt försök att ta oss hem, men vi gav upp efter sisådär tre meter. Halkan var förjävlig, så vi sov över istället, vilket var riktigt trevligt. Kanske inte för de andra eftersom jag, enligt vittnesmål, har både gnisslat tänder, snarkat och snott täcket. Jaja, vad har man vänner till liksom. Hehe.
I fredags var jag till graven. Det är verkligen fint där. Jag blev ledsen av att vara där, samtidigt längtar jag nästan efter att gå dit när jag inte är där. Det är helt enkelt där Minna finns, och jag vill vara med henne.
Usch. Mamma har precis bråkat med mormor. Mormor är världens oroligaste människa och jag kan också bli jävligt irriterad på henne. Hon är också en otroligt snäll och omhändertagande människa, och man får alltid enormt dåligt samvete när man inte kan hålla irritationen inombords. Det kan också bero på att mormor är 85 år och har dålig hälsa. Det är bara en tidsfråga, om du förstår vad jag menar. Men jag försöker att inte tänka på det. Jag vill inte att nån mer ska dö nu. Det är redan för många.
Häromdagen kom jag på mig själv med att sakna farmor väldigt mycket. Det är mer än två år sen hon dog, men det spelar ingen roll. Jag kommer ihåg henne som om jag träffade henne igår. Jag kan klart och tydligt höra hennes röst när hon säger "du ska ha tack för det du ringde", och jag kan se hennes händer framför mig, de var väldigt varma och mjuka. Jag saknar henne också fruktansvärt mycket.
Jag såg Nina Frisk idag. Fy fan vilken skitfilm om jag får säga det själv. Den var alldeles för realistisk. Slutet var liksom...pissljummet. Sensmoralen var ungefär: fy fan vilket tragiskt sorgligt miserabelt skitliv vi alla lever, och det finns absolut ingenting vi kan göra åt det, utom att vänta på att dö så vi slipper allt. Det är alldeles för nära verkligheten för att jag ska kunna uppskatta det. Man MÅSTE ha nån slags positiv slutkläm, annars blir man ju deppig.
Tack så mycket Ellifiore för den finfina presenten! "Den stora sexboken, för tjejer som har sex med tjejer." Den blev väldigt populär på middagen igår kan jag säga, alla ville bläddra i den, studera fittans anatomi och diskutera klitoris utseende och det faktum att även flator kan vilja sätta på varann utan att för den skull känna nåt behov av en kuk i sitt (under)liv. Mycket spännande och intressant. Jag älskar mina vänner. Och, lite insiderinformation. Enligt helt inofficiella enkäter bland mina straighta tjejpolare, så är det en ganska allmän åsikt att kuken varken är vacker eller upphetsande i sig själv. Sorry killar.
Kvällens citat: "Jamen, det är väl självklart. I give head to get head. Om jag ska suga på hans fula jävla kuk så är det väl självklart att han går ner på mig. Varför skulle jag annars göra det??"
Jag känner mig verkligen lyckligt lottad som har min älskade fantastiska flickvän. Jag vet inte vad jag skulle göra utan henne, och jag vill inte tänka på det heller. Fan vad jag älskar henne!
Bilden föreställer grannbarnens snögubbe, gjord den 20e oktober. Årets första?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar