4861 evigheter senare

Mina försök att planera mitt liv går inget vidare hittils. Jag har bläddrat igenom 195 sidor, eller 4861 utbildningar på alla lärosäten i hela jävla Sverige för att vara exakt. Slutsats: inget som jag vill bli, kan jag bli. Inget som jag inte vill bli, kan jag bli heller. Skitbra. Man får inget jobb utan arbetslivserfarenhet och tydligen får man inte heller nån satans utbildning utan arbetslivserfarenhet!

Grundläggande psykoterapiutbildning, 60.0 hp
Behörighet: Eng A och Sv för grundläggande behörighet för högskolestudier. Undantag beviljas för dig med svenska som modersmål eller motsvarande. Den sökande skall: A. under utbildningstiden ha anställning eller uppdrag genom avtal på arbetslplats, som bedriver psykoterapi med möjlighet till både inividual-(psykodynamisk alternativ kognitiv terapi) och familjeterapi, vilket skall kunna verifieras med intyg från arbetsgivaren; B. under utbildningstiden ingå i ett arbetsteam och förväntas få sådana psykoterapeutiska arbetsuppgifter, som kan utgöra underlag för meningsfull handledning; C. ha genomgått yrkesutbildning omfattande 180 högskolepoäng i vilken ingått ämnen som psykologi, sociologi, pedagogik eller psykiatri - alternativt på annat sätt tillgodogjort sig motsvarande kunskaper t.ex genom arbetslivserfarenhet.

My life is epic fail.

I will strike down upon thee with great vengeance and furious anger

Det är bara en sån där fucking jävla dag idag...igen. Vill verkligen bara slå ihjäl nån. Önskar att jag åtminstone kunde skära mig eller halsa renat eller snorta en lina eller vad som helst, eller bara ta en simpel liten cigarett kanske. Dra ner röken djupt i lungorna, jag skiter i vad alla fanatiker säger, jag tycker i alla fall att det ser fruktansvärt gott och lugnande ut oavsett hur det nu smakar eller luktar. Men nej, inte ens nåt jävla beroende eller självskadebeteende har jag att ta till för att ventilera all denna ilska och frustration som jag känner. Jag vet inte vad jag ska göra av den, en vacker dag kommer jag att göra nåt dumt om jag inte hittar nån slags ventil. Funderar på att gå upp på vinden och slå sönder mitt porslin och mina prydnadssaker som ändå aldrig kommer att komma ner därifrån. Jag vill göra illa och ta sönder, jag vill förstöra någonting.

Önskar att jag kunde få gå till jobbet imorgon, det kändes så skönt och rätt att vara på intro. Att få känna sig lite nyttig och att få höra till och få andas lite ny luft, helt underbart. Jag önskar att jag vetat tidigare att Umeå inte skulle bli av så jag hade kunnat anmäla mig till att jobba hela helgen i ett streck, har grämt mig för det sen i torsdags, att jag höll tyst och lät nån annan få jobba, helvete också. Imorgon blir det i alla fall gymkort, en två tre fyr plåga kroppen tills du spyr, som visan går.

Det är fruktansvärt varmt i min lägenhet dygnet runt, det hjälper inte att öppna balkongdörren heller, både jag och hunden ligger som blötsvettiga trasor och flämtar. Har glömt varför jag ville att det skulle bli varmt, fattar inte hur jag ska stå ut med att bo här. Just nu känns det som att hela världen är utformad för att irritera mig. Vette fan vad jag ska göra åt det.