Seriöst, måndagar. Vad är det med dem? De är långa, de är dryga. Som tur är går jag kort dag idag, bara till 15.15. Tyvärr jobbar Linda kväll så vi kommer att gå om varann vilket är trist, men jag är ändå grymt glad att det går så bra för henne och att hon får jobba. Förutom att jobbet är lite drygt så är det allmänt gött med livet. Vi har investerat i en ny bredare säng vilket VERKLIGEN behövdes, det är så jävla skönt att kunna ligga nära men ändå samtidigt bre ut sig. I helgen gjorde vi Mello och Klubb Make Out med Elli och Patric och vad kan jag säga om det annat än gosa gosa gosa gosa natten lång...eller hur?
Kom igen, kan det bli lunch nån gång? Den här måndagen känns som en förlängd utdragen bakisdag. Om jag fick ändra något med mig själv så skulle jag göra om mig till morgonmänniska. Om jag får nåt nästa liv ska jag bli en sån där kvittrande morgonsparv som bara skuttar ur sängen med ett leende och äter havregrynsgröt innan jag ger mig ut på en löprunda. I mitt nuvarande liv vill jag gå lös på sådana människor med ett tennisracket. Nu vill jag faktiskt hem och krypa ner i sängen hos min tjej, är det för mycket begärt? Jag vet, jag har typ måndags-pms. Ingen som har nåt kul att berätta?
Zero tycker att älsklingens ben är mysigt att sova under!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar