Det känns som att sista tiden mestadels spenderats på jobbet. Sån tur att jag tycker om mitt jobb! Efter sista augusti är tyvärr min framtid högst osäker vad gäller jobb, men jag känner mig ganska hakuna matata. Det brukar lösa sig på nåt sätt. Den här helgen blir det i alla fall INTE jobb utan gomiddag och fira mamma på hennes födelsedag. Det ska bli skönt.
Jag och Hanna har börjat lägga ut lite annonser på böcker och filmer på Bokbörsen. Det är en skitbra sida tycker jag, mycket bättre än tradera. Man slipper till exempel snipers som susar in en minut före avslutad auktion och snor åt sig prylen man så gärna vill buda hem, och en del säljare accepterar betalning i efterskott. Som säljare behöver man heller inte bekymra sig om särskilda auktionstider utan annonsen ligger kvar så länge man själv vill. Skulle man bli av med boken/filmen på nåt annat sätt är det bara att ta bort annonsen. Så jag rekommenderar verkligen bokborsen.se, där har jag själv fyndat många sällsynta böcker för 10-20 kronor. Vi har redan gjort två försäljningar, nu måste vi bara införskaffa en hushållsvåg så man vet vad man ska ta i fraktkostnad också.
Jag har en visdomstand som bråkar förjävligt mycket med mig för tillfället, men jag gruvar mig för att kontakta tandläkaren. Jag vill inte dra ut den för den ligger infälld under tandköttet, och för att komma åt den kommer tandis vara tvungen att skära i tandköttet misstänker jag, vilket troligtvis blir en blodig och smärtsam historia. Do not want!
Nog om detta. Nu ska jag ta en dusch (med schampo och duschkräm, har redan tagit X antal naturella duschar ute i pissvädret idag...) och sen bege mig mot Elli. Hoppas alla mina triljoner läsare har en mycket trevlig helg, för det ska jag ha!
fredag 19 augusti 2011
tisdag 2 augusti 2011
Grattis älskling!
Idag fyller min älskling år! Vi ska äta tårta och jag ska laga gomiddag ikväll. Jag hoppas att hennes present som jag beställt kommer idag också, för imorgon åker hon ner till Stockholm för att fira sin födelsedag med Pride. Själv ska jag stanna hemma och det känns ju piss, men jag har verkligen inte råd att åka. Tyvärr.
Jag har i alla fall klippt mig idag och det var så grymt skönt. Mitt hår har blivit så trist och risigt och jag är så jävla glad över min nya frisyr. Jag ska visa upp den också, men födelsedagsbarnet ska få se den först. Hon får en "new and improved" flickvän i födelsedagspresent och det är ju inte så tokigt. Jag klippte mig hos Arijana på Trudes och jag tycker hon var jätteduktig. Jag blir sällan riktigt nöjd när jag klipper mig men just nu har jag faktiskt wow-känsla.
Med mina ögon går det ganska bra. Tyvärr ser jag fortfarande lite suddigt, särskilt på morgonen. Det blir bättre och bättre under dagen men jag längtar tills ögonen känns som vanligt igen. Förutom att det är småsuddigt är jag fruktansvärt torr i ögonen, särskilt på morgonen. Det känns som att nån har blåst i dem med hårfön, och att cykla är ett helsike med all fartvind. Men jag är sjukt glad att slippa mina glasögon! Jag kan ju läsa böcker och texten på tv:n och det är häftigt.
Jag är så sugen på att åka utomlands, helst till Berlin. Jag vet inte riktigt varför men jag vill så gärna åka dit och festa tills jag stupar. Nån som är sugen på att hänga med? Jag ska börja plugga in användbara tyska fraser redan nu. Jag har redan ett par stycken jag kan slänga fram:
Ist es hier warm, oder bist du nur heiß?
Was macht ein nettes Mädchen wie du in so schmutzigen Gedanken wie meinen?
Bra va? Så hör av dig om du vill hänga med på en galen Berlinresa. Nu ska jag fika med min älskling som jag älskar mest av allt!
Jag har i alla fall klippt mig idag och det var så grymt skönt. Mitt hår har blivit så trist och risigt och jag är så jävla glad över min nya frisyr. Jag ska visa upp den också, men födelsedagsbarnet ska få se den först. Hon får en "new and improved" flickvän i födelsedagspresent och det är ju inte så tokigt. Jag klippte mig hos Arijana på Trudes och jag tycker hon var jätteduktig. Jag blir sällan riktigt nöjd när jag klipper mig men just nu har jag faktiskt wow-känsla.
Med mina ögon går det ganska bra. Tyvärr ser jag fortfarande lite suddigt, särskilt på morgonen. Det blir bättre och bättre under dagen men jag längtar tills ögonen känns som vanligt igen. Förutom att det är småsuddigt är jag fruktansvärt torr i ögonen, särskilt på morgonen. Det känns som att nån har blåst i dem med hårfön, och att cykla är ett helsike med all fartvind. Men jag är sjukt glad att slippa mina glasögon! Jag kan ju läsa böcker och texten på tv:n och det är häftigt.
Jag är så sugen på att åka utomlands, helst till Berlin. Jag vet inte riktigt varför men jag vill så gärna åka dit och festa tills jag stupar. Nån som är sugen på att hänga med? Jag ska börja plugga in användbara tyska fraser redan nu. Jag har redan ett par stycken jag kan slänga fram:
Ist es hier warm, oder bist du nur heiß?
Was macht ein nettes Mädchen wie du in so schmutzigen Gedanken wie meinen?
Bra va? Så hör av dig om du vill hänga med på en galen Berlinresa. Nu ska jag fika med min älskling som jag älskar mest av allt!
Etiketter:
Berlin,
frisyr,
födelsedag,
hår,
klippning
måndag 18 juli 2011
ser du nån skillnad? Inte? Det gör jag!
I lördags gjorde jag nåt jag drömt om länge; jag fixade mitt synfel med ögonlaser! Inga mer glasögon, inga mer linser. Det känns jävligt coolt och overkligt. Inte för att jag ser perfekt än så länge, jag ser suddigt och dimmigt och har svårt att ställa om skärpan, så jag kan inte riktigt läsa böcker eller titta på tv en längre stund. Ögonen känns trötta, torra och grusiga. Men visst fan ser jag! Igår kollade jag och Hanna på fotbollen, och jag såg poängställningen!
Själva operationen var däremot det mest obehagliga jag någonsin gjort. Värre än att bli opererad i munnen och i magen, kan jag säga. Jag gjorde den på Koskelas ögonklinik. Jag fick ligga ner och krama en stressboll så inte händerna skulle fara upp mot ansiktet. I squeezed the living hell out of that ball, I tell you! Läkare tejpade igen det öga han inte behandlade. I det andra droppade han bedövande droppar som sved som helvete, i kanske fem omgångar. Sedan spärrade han upp mitt öga med en hemsk klämma, och sög fast ögat med nån sugkopp. Då blev jag tillfälligt blind, höll på att få panik och glömde bort att andas. Men sen lugnade jag ner mig när han tog bort sugkoppen. Då hade han alltså gjort ett lock på mitt öga som han fällde undan, och efter det satte han igång lasern. Det kändes inte alls men lät illa och luktade bränt. Hela tiden tänkte jag: andas in, andas ut, andas in, andas ut...
Och därefter la han locket på plats, satte dit en medicinsk kontaktlins och spolade rent. Jag såg en tops som kom emot mitt öga och pillrade men jag kände det inte. Därefter var det samma procedur med andra ögat. Det låter ganska snabbt och enkelt, och det var det väl egentligen. Men det kändes som en lång och obehaglig stund när man låg där och klämde på bollen och såg saker komma emot ögat utan att kunna blunda bort dem.
När jag var klar fick jag vila en liten stund och sen åka hem. Jag hade rejäl dimsyn men framåt kvällen såg jag faktiskt hyfsat, i alla fall bättre än innan! Och nu blir det lite lite bättre för varje dag. Idag har jag jobbat och det gick fint. förutom att jag inte kunde läsa av en blodsockermätare eftersom texten var för liten och smälte in i bakgrunden. Men jag hoppas att jag ser solklart inom nån vecka, så att jag slipper åka tillbaka till ögonkliniken för att korrigera. That would suck!
Att skriva det här inlägget har gjort mig rätt trött i ögonen så jag ska fortsätta se på Lost. TV går bättre än böcker för tillfället. Trots suddig dimsyn och torra ögon är jag otroligt glad att jag fått tillfälle att göra det här ingreppet. Att slippa glasögon och linser är guld värt för mig.
Själva operationen var däremot det mest obehagliga jag någonsin gjort. Värre än att bli opererad i munnen och i magen, kan jag säga. Jag gjorde den på Koskelas ögonklinik. Jag fick ligga ner och krama en stressboll så inte händerna skulle fara upp mot ansiktet. I squeezed the living hell out of that ball, I tell you! Läkare tejpade igen det öga han inte behandlade. I det andra droppade han bedövande droppar som sved som helvete, i kanske fem omgångar. Sedan spärrade han upp mitt öga med en hemsk klämma, och sög fast ögat med nån sugkopp. Då blev jag tillfälligt blind, höll på att få panik och glömde bort att andas. Men sen lugnade jag ner mig när han tog bort sugkoppen. Då hade han alltså gjort ett lock på mitt öga som han fällde undan, och efter det satte han igång lasern. Det kändes inte alls men lät illa och luktade bränt. Hela tiden tänkte jag: andas in, andas ut, andas in, andas ut...
Och därefter la han locket på plats, satte dit en medicinsk kontaktlins och spolade rent. Jag såg en tops som kom emot mitt öga och pillrade men jag kände det inte. Därefter var det samma procedur med andra ögat. Det låter ganska snabbt och enkelt, och det var det väl egentligen. Men det kändes som en lång och obehaglig stund när man låg där och klämde på bollen och såg saker komma emot ögat utan att kunna blunda bort dem.
När jag var klar fick jag vila en liten stund och sen åka hem. Jag hade rejäl dimsyn men framåt kvällen såg jag faktiskt hyfsat, i alla fall bättre än innan! Och nu blir det lite lite bättre för varje dag. Idag har jag jobbat och det gick fint. förutom att jag inte kunde läsa av en blodsockermätare eftersom texten var för liten och smälte in i bakgrunden. Men jag hoppas att jag ser solklart inom nån vecka, så att jag slipper åka tillbaka till ögonkliniken för att korrigera. That would suck!
Att skriva det här inlägget har gjort mig rätt trött i ögonen så jag ska fortsätta se på Lost. TV går bättre än böcker för tillfället. Trots suddig dimsyn och torra ögon är jag otroligt glad att jag fått tillfälle att göra det här ingreppet. Att slippa glasögon och linser är guld värt för mig.
torsdag 14 juli 2011
16 - En låt jag brukade älska men nu hatar.
Det är nog många som inte vet det, men jag är uppvuxen med reggaemusik. Nu lyssnar jag i princip aldrig på det, för jag tycker det är så...fjantigt.
Jag har sjungit den här låten en miljon gånger, när jag var liten och älskade den. Nu känns den bara jävligt nasty, och inte på ett bra sätt. Vem vill ligga och svettas under den där äckelgubben kan man undra?
Girl, I want to make you sweat.
Sweat 'til you can't sweat no more.
And if you cry out
I'm gonna push it some more...
Jag har sjungit den här låten en miljon gånger, när jag var liten och älskade den. Nu känns den bara jävligt nasty, och inte på ett bra sätt. Vem vill ligga och svettas under den där äckelgubben kan man undra?
Girl, I want to make you sweat.
Sweat 'til you can't sweat no more.
And if you cry out
I'm gonna push it some more...
måndag 11 juli 2011
Så...väldigt...trött.
Klockan är 6.15 och jag ska snart traska iväg tillmin sista jobbdag efter en tung fyradagars jobbhelg. Fredag 12-20, lördag 7-21, söndag 7-20. Det känns i kroppen. Idag slutar jag halv två och sen kommer jag troligtvis slockna så fort jag kommer hem. Men det har varig en jättemysig helg, lugn och skön. Vi har sett film med de boende, lagat god mat och ätit godis. Men av nån anledning kommer jag aldrig i säng i vettig tid och jag känner mig helt slö i huvudet. På fredag kommer Hanna hem, jippie! Det här med att bo själv är nåt jag vant mig av vid, märker jag, även om det är skönt att sova mitt i sängen! Nej, nu har jag inte tid med detta. Måste klä på mig och gå och göra rätt för mig. Ha en bra dag alla kära miljoner läsare!
onsdag 6 juli 2011
Filosoferar.

Ja, det pysslar jag med då och då. Särskilt när jag kollar på Lost. Jag tycker det är fascinerande att hur vilse de än är, hur mycket problem de än har och hur mycket de än jobbar och sliter och spelar golf och utforskar djungeln och bygger flottar, så har brudarna inte ens en centimeter stubb i armhålorna, typ, någonsin. Jag kan köpa argumentet att det fanns en hel bunt med Venus Embrace i de övergivna resväskorna, men ärligt talat...hur prioriterar tjejerna egentligen? "Buhuu min bror är dööööd, han plågades långsamt ihjäl och nu måste jag begrava honom i djungeln...ska bara shava lite först!" Jag hade i alla fall tyckt det var skitkul om Kate, Shannon, Ana Lucia och de andra chillade omkring med värsta lurvtussarna i hålorna. Lite mer autentiskt, liksom.
Och sen är det Jin. Han pratar ju bara koreanska vilket ingen av de andra förstår, utom Sun. Påstår de i alla fall. Okej, efter sisådär två månader har han lärt sig en handfull engelska ord. Men det verkar inte spela nån roll, för efter ett par säsonger förstår alla precis vad han säger ändå. '
Jin: Bla blu bla bla bla bla blä.
Jack: I know, Jin. We must find more food. Can you go fish?
Jin: Bli bla bla blu bla.
Jack: Good good, I also think we should make a yummy fruitsalad tonight.
Jin är liksom the wookie of the lost island. Praktiskt!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
