Nu har Linköping tydligen "snökaos", vad fan det nu kan innebära. Det snöar, liksom. Bussarna är sjukt försenade, människor har inte kunnat ta sig till jobbet och bilar har kört i dikena kors och tvärs. Det snöar, liksom. Sen när är det världens undergång? Det finns väl nåt som heter plogbilar? Bilar har väl nåt som heter bromsar? Jag har aldrig fattat den allmänna handlingsförlamningen som följer efter att det har snöat i två dagar. Men, som jag fått höra X antal gånger de senaste veckorna, jag är ju en norrlänning som borde vara van vid snö.
Jag är ledig imorgon och det ska bli grymt skönt med en lång helg. Idag har jag haft halvtidsbedömning, vilket är nåt utav det värsta jag vet. Men jag skröt över mig själv utav helvete kan jag säga, varken handledare eller lärare ska ha en chans att tycka nåt annat än att jag är awesome. Mina handledare på öppenvården är i alla fall helt awesome, och jag tror att många av deras patienter också tycker det. Jag har verkligen hamnat med rätt personer, och jag har fattat hur superviktigt det är eftersom jag nu också varit inom slutenvården ett par dagar. Där kände jag mig dum och i vägen mest hela tiden, jag fick inget bra intryck över huvud taget tyvärr. Men mina handledare ska som sagt ha guldstjärna, och det ska även patienterna som har låtit mig vara med och dela deras värdefulla samtalstider och som låter mig ställa mina ibland dumma frågor.
Nu ska jag krypa ner under täcket och värma mina fötter som hann förfrysa några gånger om när jag väntade 40 minuter på bussen hem.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar