Livet livet livet livet....

Jag är så dålig på att ta bilder, och ännu sämre på att föra över dem till datorn, och sämre än sämst på att lägga in dem i bloggen. Men jag får försöka skärpa mig på det området. Bilderna föreställer min och Hannas Alla Hjärtans Dags-efterrätt, en omelett som jag svängde ihop för några dagar sen, och lite bilder på våra söta djur. Snickan gillar vår nyinköpta fåtölj. 250 spänn betalade jag för den, jag är mycket nöjd faktiskt.

Kylskåpspoeten har varit framme...

Jag är rätt nöjd med min lilla dikt och dess budskap faktiskt. Jag har lånat Hannas queera version av kylskåpspoesi, min vanliga är så himla tråkig.

Nu ska jag ut och spöa några mimare.

I min bokblogg har jag skrivit om Peter Erikssons bok "På y-fronten intet nytt", som jag verkligen rekommenderar. Jag tycker den är skitbra. Ett av mina favoritstycken i boken handlar om den evigt viktiga frågan homofobi och hatbrott.

En sak är i alla fall säker: det finns de som inte gillar homosexualitet. Fast "inte gillar" är ett alldeles för klent uttryck i det här fallet. Anmälningarna av hatbrott mot homosexuella har ökat med 76 procent sen 2000. I vårt moderna demokratiska samhälle kan man fortfarande bli misshandlad till döds bara på grund av sin sexualitet.

Jag kan tycka att det är fullt tillåtet att inte gilla något så länge man respekterar dess existens. Det går inte att uppskatta allt här i världen. Jag gillar till exempel inte mimare, men jag startar inte hatsidor på internet eller går runt på stan och spöar mimartister medan jag skriker "Jävla onaturliga vitsminkade tysta äckel!" åt dem. När ogillandet går över i hat har rädslan slagit undan benen för logiken.

Jag låg och skrattade för mig själv när jag läste det här stycken, delvis för att jag också har ett starkt ogillande mot mimare. Ärligt, de är jävligt obehagliga. Men jag har inget behov av att spöa upp dem för det...tror jag.

Förresten, såvitt jag kan se kan man inte alls ändra sin civilstatus till att man ingått civilt partnerskap på fejjan, vilket jag och Metro påstod igår. Vilken rip off.

Facebook mer homovänligt

Metro - Facebook mer homovänligt

Facebook-användare kan numera fylla i att de har ingått civilt partnerskap, efter önskemål från användare i Kalifornien. Innan dess fanns bara de vanliga alternativen; singel, gift, frånskild, i ett förhållande och "det är komplicerat" (älskar den statusen). Det var väl på tiden tycker jag? Hoppas bara den tiden snart är kommen då amerikanska homosar slipper krångla med sånt och kan gifta sig som alla andra, i kyrkan och allt om de skulle vilja det. Yes, we can! Soon...

Storebror och zombies

Denna helg har varit en riktig tv- och läshelg. Igår hade jag ont i magen från och till större delen av dagen och kvällen, det är alltid läskigt att ha ett simpelt magknip numera, för det får mig att undra om nåt är fel på riktigt. Men nej, efter att ha tagit plats på porslinstronen ett antal gånger så gick det över. Så spännande liv kan man ha.

Igår kunde vi inte låta bli att kolla på Big Brother. Man kan konstatera att deltagarna verkar vara precis så skruvade i huvudet som man kan förvänta sig. Personligen hejar jag på norrlänningen, och inte bara för att han är norrlänning. Han verkar vara en stabil kille i koko-kåken. Sen gillar jag kvinnan i Pocahontas-klänningen som är 39 år och beter sig som om hon vore 5, jag tycker hon verkar vara en raring. Jag kan inte komma på ett vettigt skäl att följa Big Brother, men jag kommer nog fan att göra det ändå.

Direkt därefter lurade jag Hanna att kolla på The Walking Dead med mig. Hanna hatar skräckfilmer så det är rätt otroligt att hon gick med på det. Men det gick helt okej tills det fruktansvärda hände. Zombiesarna...åt...upp...hästen!! Så nu får jag nog nöja mig med katterna som sällskap i fortsättningen... Hanna vägrade kolla på Dead Set med mig som började direkt efteråt. Nån som sett den och vet om den är värd att tanka hem? Istället nötte hon McLeods Daughters (en serie med en massa levande hästar för er som undrar) för att kompensera den traumatiska upplevelsen, ända tills vi gick och la oss. Ändå har hon ju varit med när de har avlivat ulliga gulliga djur på riktigt, det skulle jag ha trott är tusen gånger värre. Men tydligen inte. Hardcore-Hanna pallar blood and guts i verkliga livet, men på tv måste det vara fullt av solsken och (levande) pånnisar. Hon är ju för gullig hon.

Lazy Sunday

Idag är det en typiskt lat söndag. Men eftersom det är så fint och varmt ute (bara 12 minusgrader!) så kanske jag pallrar mig till gymmet lite senare. Jag hade tänkt göra hemmagjorda köttbullar och gräddsås idag, jag hoppas att det blir succé. Än så länge har jag inte ens klätt på mig mer än lite halvt så jag får se hur det går med mina ambitiösa projekt.

Jag ska passa på att gnälla på Melodifestivalen också. Det var bättre förr och så vidare och så vidare. Det är visserligen ett år för sent men nu kan vi väl skicka Erik Saade till Eurovision? Jag tror absolut att manboyen skulle bli popular. Men om man får vara lite nostalgisk så saknar jag Nanne. Det var grejer det! Ser förresten inte Sebastian väldigt obehaglig ut utan hår? Lite som en ondskefull superskurk.

Gaygalan var däremot väldigt mysig och rolig, tummen upp för tv4 som sänder den. Den enda galan jag nånsin skulle få för mig att titta på.

Don't worry, be happy.

Jag har kommit på nåt som resten av världen kom på för några tusen år sedan: att oroa sig ger ingenting positivt, och saker och ting brukar lösa sig. Ärligt, jag är värsta oroaren. Jag är precis som Johan Glans: när jag stöter på problem lägger jag mig gärna i fosterställning under täcket och väntar på att de ska försvinna av sig själv. Märkligt nog så sker detta rätt ofta, till exempel med min praktikplats som jag oroat mig så mycket för. Det har löst sig och det känns finfint. Mitt datorproblem har tyvärr inte löst sig alls, däremot har det tillkommit problem med även Hannas dator....arrghh. Jag önskar att jag var en datanörd så jag kunde fixa sånt här själv. Jag skulle gärna vara en bilnörd också, det är grymt sexigt med tjejer som kan mycket om bilar. Och praktiskt! Finns det ingen bok som heter typ "Bilkunskap för dummies" som jag kan lära mig av?

Jag kanske får nöja mig med att vara en Stepford wife och utveckla mina kunskaper inom matlagning och bakning, det är väl också uppskattat?

Apropå något helt annat, varför finns det inget ögongodis på tv? Jag vet inte om det är jag som är vansinnigt kräsen, men jag tycker inte det finns nån att dregla över på tv, varken i svenska eller amerikanska serier. Men enligt ryktet kommer The Real L Word säsong två snart, och det kommer att fokuseras ännu mer på Whitney, och det kommer bli ännu mer sex! YES! Jag har blivit bönhörd! På ett forum kritiserades The Real L Word rätt hårt av flator som tyckte att man visade för mycket av sexscenerna. Det var det värsta jag hört, tur att producenterna är kloka nog att välja rätt spår. Bara att vänta på sommaren då...