söndag 6 juli 2008

Ahaa!


Well I do love to play with my girl-friend. That is totally true!

Mostly I think euuuww

Ohana varnade mig för att piercingar i öronkanten kan vara besvärliga, hennes läkte aldrig så hon fick ta ut den och nu har hon en pytteliten knöl där den satt som inte vill gå bort.

"Äsch", tänkte jag, "det fixar sig!" men nu har det gått skitlång tid sen jag gjorde min, och den läker fanimej aldrig. Den blir lite bättre, sen blir den sämre, sen blir den lite bättre, och sen sämre igen. Och nu när jag kom ut ur duschen upptäckte jag att det rann vitt äckelpäckel och lite blod från den, jag har väl dragit på mig en fucking infektion i den, det är ju jättefint. Vad ska man göra åt infektioner och besvärliga piercingar? Har baddat den med Perfect Antiseptic Solution (tror jag den heter i alla fall) och jag har också gjort en koksaltlösning och baddat med den.

Största problemet är ju att jag sover på den, den får liksom aldrig vara ifred tillräckligt länge för att läka. Men vad ska jag göra åt det, jag sover ju när det händer! Jag får knyta fast mig själv i en av sängstolparna så jag helt enkelt inte kan vrida mig åt min vänstra sida. Vill man vara fin får man lida pin.

Ellifiore har en genial idé inför Priden, och jag ska göra samma sak! Eller inte exakt samma sak. Hon ska nämligen låna ett par kalsingar av sin sambo. Jag ska inte låna ett par kalsingar av hennes sambo. Däremot ska jag kanske köpa ett par egna, om jag inte hittar ett par riktigt fina tjej-boxers. Kjolarna till våra Sailor-dräkter är nämligen såpass uppsydda att vi riskerar att flasha allehanda bögar och flator om vi vill böja oss fram, och det kanske är onödigt. Eller uppskattat, vem vet!

Apropå flasha tror jag att jag råkade göra det för nån stackars oskyldig man som gick förbi nedanför min lägenhet. Jag skulle ju bara titta ut och stänga dörren när jag hade duschat, men tänkte väl inte riktigt på att min högra tutte tittade ut samtidigt, satans olydiga otyg är dom båda två. Förlåt käre okända man om du mot förmodan läser detta. Jag ska hålla in behagen när jag stänger balkongdörren i framtiden.

Mardrömmarnas mardröm!

Inatt drömde jag en mardröm av värsta sort. Jag drömde att jag satt på tåget på väg ner till Hanna, men på vägen pratade hon in på mitt mobilsvar, och meddelandet var ju inte så roligt. Hon sa att hon hade gift sig, med en kille! Jag blev helt chockad och ringde upp och grinade och grälade och alla i vagnen glodde på mig. Sen var jag tydligen framme och fick hela historien klar för mig.

Hannas mamma hade arrangerat ett äktenskap mellan henne och nån lång blond brat-boy som hette Kristian, när de båda var små. Och även fast det var helt okej att vi två var tillsammans så var det bara menat för en period eller som en fas, förklarade Hanna för mig. "Mamma säger att jag är ju bisexuell så det är ju helt okej att jag gifter mig med en kille då!" sa min älskling! Hon förklarade också att hon älskade mig men att det här var planerat sen länge, och sen fick jag syn på en ask p-piller som låg mellan oss på köksbordet, som hennes mamma följt med och fått utskrivna till henne! Oh my gosh. Sen fick jag också en vision av Hanna i lång vit brudklänning med släp och röda rosor och långa korkskruvslockar och hela köret, som gick sin långa brat-boy till mötes på en solindränkt kulle. Det kändes som att jag höll på att gå sönder i tusen bitar. Har aldrig blivit så glad över att vakna!

Men Hanna skulle minsann aldrig sneaka iväg och gifta sig med nån okänd snubbe, det har hon faktiskt lovat mig. Love her, klarar mig inte utan henne. Otäck hemsk dröm.

Nu blir det träning! Känner mig allmänt mensig och dallrig men det är bara att ta sig i kragen. Vi ska ju bli fittast för fan!

Mobil-lek!

Som ni vet så gillar jag lekar av olika slag, den här har jag tjuvlånat härifrån! Bläddra fram nummerlistan i mobben och svara på frågorna om personerna! Sno gärna listan av mig, och lämna en kommentar så jag kan spana in vad du svarat!

Har du pussat nummer 2?
Nix, pussar inte mina kusiner.
Vad har du för relation med nummer 20?
Jobbarkompis på mitt sommarjobb, trevlig brud!
När ska du träffa nummer 30?
Hehe, mitt före detta sommarjobb som jag hoppas att jag aldrig återser!
Är nummer 18 söt?
Ex-bossen är inte särskilt söt, nej. Snarare besk.
Vad var ditt första intryck av nummer 13?
Ganska tystlåten, blyg och pryd men snäll. Men det ändrade sig fort! Känner du igen dig själv?
Gillar du nummer 14?
Känner inte förra solflickan så värst bra men hon verkar ju trevlig och rolig.
Har du träffat nummer 3 den senaste månaden?
Tyvärr inte och nu är hon på Irland.
När ska du träffa nummer 26 nästa gång?
Vet inte, men hoppas det blir snart för hon är trevlig!
Är du nära vän med nummer 23?
Njaa, men det kan ändras om jag tar mig till Piteå nån jäkla gång.
Har du gått på bio med nummer 4?
Hela bemanningsenheten, nja, så poppis är jag inte!
Skulle du kunna gå ut med nummer 35?
Nej men gärna till, för det är en kinarestaurang.
Vad pratar du och nummer 5 oftast om?
Minna. Fast egentligen mest om väder och vind, träffar henne nästan aldrig numera.
Skulle du kunna ge nummer 9 en kram?
Visst men det var typ två år sen vi sågs så det skulle kännas lite konstigt.
Vad har du och nummer 54 för relation?
Det är ju mamsen!
Vad skulle du vilja göra med nummer 62?
Antyd inget nu, det är faktiskt min pappa.
Vad är det bästa med nummer 72?
Att hon är så trevlig och gullig, särskilt på fyllan!
Brukar du och nummer 61 träffas?
Inte annat än i skolan.
Vad tycker du om 130?
Jag har fan inte så många nummer!

I vanlig ordning utmanar jag Vagabond och Libellule!

Mammas nya pärla











Som ni kanske vet är mammas stora passion travhästar. Nu har hon alltså fem(!) stycken. Det här är hennes nya stjärna(hoppas jag i alla fall), ett sto som jag tyvärr glömt namnet på, ohyggligt pinsamt, tur att mamma inte läser min blogg. Jag kan inte mycket om hästar, men söt är hon i alla fall!

Flowers in the attic


Blomblad för vinden, eller Flowers in the Attic som originaltiteln lyder, är från början en roman skriven av Virginia Andrews som utkom 1979. Den blev senare även film.

Den är bannlyst i flera länder på grund av de omoraliska scenerna, dvs när brodern och systern nuppar uppe på vinden. Jag har själv läst ungefär halva men jag slutade eftersom jag tyckte den var en ganska omysig kombo av äcklig och rent dålig. Men det var inte det som var min poäng.

Bilden kallas Flowers in the Attic, den ska föreställa systern på vinden som skjuter sig i huvudet, och blodsplattret förvandlas till fjärilar. En vacker och hemsk bild på samma gång. Det jag är nyfiken på är 1. Vem har gjort den? och 2. Varför är den så otroligt populär som tautering? Jag har sett den hur många gånger som helst på olika tatueringssidor, den är grymt populär. Jag undrar varför man vill tatuera en flicka som skjuter sig i skallen, oavsett hur gulliga fjärilar är?

Men som jag nämnt i ett tidigare inlägg, det finns även folk som tatuerar in en fitta på halsen. Therefore I rest my case.

MÅNPRISMA, FÖRVANDLA OSS!


Först av allt: Tack, Chessy! Tack för all hjälp! Nu har vi varit en eftermiddag, kväll och halv natt hos Chessy medan hon har hjälpt oss med våra Pride-dräkter. Och de är i princip klara! Lite pyssel och trassel kvar som vi själva kan klara av. Kjolar har kortats, urringningar har fördjupats, toppar har tajtats. We are ready to rumble!

Om du inte redan fattat det så ska vi föreställa Sailor Moon och hennes sailorhjältinnor, med Ellifiore som huvudperson! Kanonbra idé om jag får säga det själv. Jojo är Mercury, Hannasöt är Mars och själv är jag Jupiter. Nu saknar vi bara schyssta tiaror och en liten Luna-kisse så är vi all set. 26 dagar kvar!

Är skitglad att Ellifiore och Jojo ens vill följa med på Priden. Det är ju inte riktigt deras forum om man säger så, vilket absolut inte kommer hindra mig från att hitta ett antal sexiga flator som kan hångla upp dem, hehe. Vi ska ha så jävla roligt. Och jag kommer äntnligen äntligen få träffa Hanna! Det har aldrig gått så här många dar emellan förut, och det är ren tortyr. Jag behöver mitt syre, min livslust, min drog, min älskling! Fatta att jag är avundssjuk på alla, precis alla, som bor närmare sin älskling än 85 mil. Å andra sidan har vi det fucking jävla bra ändå, mycket bättre än många andra som ser sin käresta varje dag. Vet inte om det är uppmuntrande eller tragiskt, men så är det i alla fall.

Och nu kära kottar ska jag, på mitt vanliga halvstörda vis, äta nattmacka i form av pommes frites med massa ketchup, och ett glas citronsaft till det.

And yes. I was a special child.