Creo que todo irá bien....

Imorgon är det dubbeltenta, eller rättare sagt idag, om några timmar. Just nu känns det inte så illa. Jag har skrivit ner ungefär 27 sidor, men nu har jag skrivit klart. Jag har inte direkt skrivit ner allt, men papprena i blocket tog helt enkelt slut. Jag ska läsa igenom alla glosor och verb och uttryck en gång till för inatt, sen måste jag nog sova. Tur att jag har Maya, vi ska åka in till skolan tidigt som fan så vi hinner prata spanska och göra en del sista minuten-plugg innan tentan. Det kommer gå finfint. Sin problema algún...

Jag och Ellifiore har tränat idag också, det känns som att man rensar huvudet när man får komma ut från lägenheten och lyfta lite skrot. Jag har legat i sängen och pluggat (utan att somna! Succé!) och försökt ha få lampor tända så inte pappa ska köra förbi och råka vilja komma och hälsa på. Jag har tillräckligt mycket på hjärnan och jag behöver ingen bitchy-ass whining om att jag inte ha städat. Just nu kan jag inte ens städa eftersom mina dammsugarpåsar är slut, och lustigt nog verkar jag ha en dammsugare från nån annan planet eftersom det inte finns nya påsar att köpa...nånstans. Inte ens universalpåsarna verkar funka, plus att de är jävligt dyra. Jag har till och med funderat på att köpa en dammsugare på avbetalning. Patetiskt. Så gammal är jag inte än, så att det är okej för mig att drömma om en tyst dammsugare som suger upp partiklar ur luften och är smidig men ändå rymlig, helst påslös och lila... ¡Dios mío! ¡Me faltan palabras!

Nog med trams, jag har ett ord: procrastination. Jag kommer inte ens ihåg det svenska ordet, bara det engelska. Fult. Jag har blivit språkskadad. Jag illustrerar detta inlägg med en bild från Barcelona, våra mysiga sängkläder. Extremt snyggt motiv, eller hur? Det börjar bli länge sen, det vore grymt att åka tillbaka dit. Särskilt nu när jag förstår ett och annat ord. Om jag klarar tentan i alla fall, annars får jag ställa mig i skamvrån. Men jag ska klara den! ¡Ojala!

Es para volverse loco. ¡Eso está claro!
¡Crucen los dedos mis amigas!

Frick on a stick

Det är lite mycket just nu. Knäppt uttryck för övrigt, är det lite eller mycket?!

Mycket.

På måndag är det först fyra timmar skriftlig tenta och sen en muntlig tenta direkt efter det, på spanska förstås. Jag har inte pluggat många timmar kan jag säga. Det känns som att det är en miljon glosor, så fort jag byter sida i blocket så är det "ja just fan, klockan också...möbler...kläder...utseende..." och så vidare. Men jag får fixa det, imorgon är det hårt, intensivt stressplugg som gäller. Igen.

Ellifiore kom förbi för att hjälpa mig idag men det slutade med att vi hade Top Model-marathon istället. Nice! Vi har i alla fall lyckats ta oss till gymmet idag och det ska vi göra imorgon också. Känns bra att man är duktig på nåt plan.

Igår var jag också hyfsat duktig, eftersom min middag bestod av:
Tikka Masala-wok med vegetariska grytbitar och bulgur.
Yay me! Var det gott? Typ inte. Jag är nog mer av en köttätare. Jag fattar ju att det finns hur mycket god vegetarisk mat som helst. Jag har bara inte ätit nån än. Men jag vill gärna ha receptet på Angels kikärtsröra, för den är jag nyfiken på.

Jag känner mig helt trött bara efter att ha suttit vid datorn den här mesiga stunden. Visserligen är klockan ett på natten, men jag har sovit till ett, och när jag kom hem från gymmet sov jag också i över en timme. Det känns som att jag kanske håller på att bli sjuk. Jag har kallsvettats, varit frusen och mått grymt illa och haft sprängande huvudvärk, plus att jag är trött trött trött. Tyvärr har jag inte tid att bli sjuk så jag tar och biter ihop istället så jag kan klara den jävla tentan nån gång. Så därför är det dags för mig att krypa i säng...igen. Håll tummarna för mig på måndag, det lär jag behöva!

¡Un beso y hasta pronto mis amigas buenas!

¡Mi novia es muy bonita!

Idag var sista lektionen i spanska för den här gången. Det känns ganska trist. Läraren är jättebra och skrattar bara när vi säger pinsamma felsägningar (händer bara på ungefär vartannat ord eller så) och klassen är ganska liten och mysig. Det är liksom helst okej när två för varandra helt okända killar refererar till varandra som "min älskling" eller när jag artigt frågar om någon har lite kokain att erbjuda (kokain, coca-cola, same shit different name tycker jag!).

För att ha haft ungefär en lektion varannan vecka under mindre än en termin så kan jag ändå ganska mycket: presentera mig, shoppa kläder, berätta vad jag jobbar med, hur mitt hus ser ut, vad jag gör om dagarna, hur jag ser ut, vad jag har för kläder på mig, och att jag har både tuggummi och en kåt flickvän (obs, överkurs). Nu gäller det bara att klara tentan också.

Det är verkligen skönt att jag fått skjuts hem så gott som varje gång vi haft spanska, av en jätteschysst och trevlig tjej som råkar bo åt samma håll som jag. Förrförra gången sa hon till mig: "idag har jag jättebråttom när vi har slutat, jag ska direkt till en kompis och vara barnvakt." "Okej, det är lugnt", svarade jag och förberedde mig på en kylig promenad till busshållplatsen. "Så jag bad läraren att vi skulle få gå tidigare från lektionen så jag hinner skjutsa dig!" Snacka om att vara snäll. Det blir man ytterst tacksam för när man slutar klockan 18.

Jag har just nu ohyggligt mycket att göra i skolan så jag tacklar uppgifterna med min vanliga taktik: förnekelse och tv-serier. Det funkar ju bra hittils men jag måste nog komma på nåt bättre snart. Kanske imorgon? Jag har i alla fall börjat med julklapparna så smått, det upptar tankar och händer en del. Procrastination, säger jag bara. Helst skulle jag vilja få allt skolarbete klart nu i december OCH få klart/komma på fyndiga och fina julklappar till alla OCH få lite julefrid nån gång.

¡Ojalá!