Glad alla hjärtans dag!
Alla Hjärtans Dag: Totalt onödig påhittad dag för att fira materialismen och köpkrafterna i vårt samhälle. Innebörden är: den som köper mest vinner. Syftet är att ha en bra ursäkt för att ha vilt sex på köksbordet, samt romantisk middag på överdrivet dyr restaurang. And I totally love it! Jag har faktiskt köpt lite saker till min älskling även om jag tyvärr, eftersom Sverige är ett avlångt sugland, inte kan tillbringa den här dagen med henne. Men jag älskar dig mer än jag kan beskriva snygging! Det här ska vi ta igen, det lovar jag!
Äntligen känns skolan lite rolig och motiverande, efter ca två år av meningslöshet och en smygande känsla av att rulla långsamt nerför ett stup. Jag önskar jag kunde vara student hela livet, med välbetalt extrajobb förstås. Pengar suger. Jag önskar jag hade så mycket pengar att jag inte behövde oroa mig för min ekonomi. Exakt så mycket pengar skulle jag vilja ha. Jag har läst att om man är optimistisk lever man länge och lyckligt, och om man är pessimist blir man olycklig, ingen vill umgås med en och man får cancer. Alltså ska jag försöka bli mer optimistisk, hur man nu gör det. I love my life! Yay!
Dagens musiktips: Anna Nalick. Skivan Wreck of the Day från 2005 är helt underbar, speciellt låtarna Breathe och Forever love(Digame) om man tycker om mjuk melodisk musik. Vill man lyssna på nåt annat bra som är lite tuffare tycker jag man ska lyssna på Takidas Bury The Lies. I synnerhet låtarna The Dread och Curly Sue. Och låten Piece of Me är verkligen en revansch för Brittan för övrigt. In your face till alla som hånar henne liksom. Jag tycker vi kan lämna henne ifred nu innan vi driver in hennes bil i en bergvägg och hon blir lika platt som Diana. Så jävla intressant är det inte att se hennes behind 'n' vajingo uppfläkt i skvallerpressen igen...och igen...och igen...
Jag håller på att jobba mig ikapp i Desperate Housewifes. Jag har faktiskt också laddat ner Svensson Svensson av alla serier, inte den nya ganska usla säsongen utan avsnitten man såg när man var liten. Och ja, jag tycker fortfarande om den. Särskilt Max, han är så bra på att spela irriterande lillebror att han antagligen ÄR en irriterande lillebror till någon stackars storasyster.
Måste man skaffa ett liv? Kan man inte få titta på serier och önska att man hade deras liv? Eller är det tragiskt? Förlåt, glöm att jag sa nåt. Men jag vill också jobba på Sacred Heart, eller Seattle Grace eller kanske bo på Wisteria Lane eller ta en fika på Central Perk eller The Planet... Eller vad fan. Världen skulle vara betydligt roligare om den var befolkad av häxor och alver och vildvittror och vampyrer och skogsrån och Harry Potter och hans vänner... Jag vill nog inte leva i en serie jag vill leva i en saga! Men som tur är så behöver man inte leva i en saga när man lever med en saga....klura på den du! ;D Och glad alla hjärtans dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar