Att ge desperationen ett ansikte

Metro skriver idag om en 41-årig man som åtalas för sexuellt ofredande. Anledningen är att han har smygfilmat ett hundratal kvinnor som gått på offentliga toaletter i Stockholm, framför allt cafétoaletter. Ett par av de drabbade caféerna är Café 60 på Sveavägen och Vete-Katten. Nu har jag bara en liten fråga.

Hur desperat och pervers får man vara?

Den här snubben har alltså monterat upp kameror inne på toaletterna, satt sig på caféet och fikat hur länge som helst, monterat ner kameran och gjort om alltihop igen, såpass många gånger att han lyckats ofreda över 100 kvinnor. "Målsättningen har varit att filma kvinnornas kön" säger puckot. Har herr smygfilmare inte hört talas om...typ...Internet?! Tänk vilken otrolig möda han lagt ner på att montera upp och ner, för att inte tala om hur dyrt det måste vara att "fika ihop" ett hundratal kvinnofilmatiseringar! Och hur bra bilder kan det bli på musen egentligen, det är ju inte som att man särar för glatta livet när man sitter på toaletten? Fascinerande, och onödigt. Mannen riskerar nu upp till två års fängelse, och vi kommer alla att se oss omkring en extra gång innan vi sätter oss på toaletten.