fredag 14 maj 2010

Jag tycker om regn.

Regn är kanske det mest underskattade vädret, enligt mig. Regn är vanligtvis förknippat med förstörda stranddagar och genomblöta kläder, medan solen får all cred. När det är soligt ska man tycka att det är fint väder och då ska man vilja kasta sig ut och dyrka den himmelska pannkakan innan den försvinner. Men jag har alltid tyckt om regn. När jag var liten sprang jag alltid ut i sommarregnet och skuttade i vattenpölarna och samlade daggmaskar i GB Big Pack-kartonger. När jag blev lite äldre brukade jag sitta på altanen och läsa eller lyssna på musik när det regnade.

Just nu sitter jag och ser på Criminal Minds, Hanna sover eftersom hon ska upp till ännu en slitsam dag på praktiken imorgon. Jag har balkongdörren på glänt och regnet dripp-droppar på marken och det luktar sådär gott och fräscht och gatljusen speglar sig i asfalten. Jag tycker det är jättemysigt! Jag uppskattar regnet ännu mer sen jag flyttade till min lägenhet, som på sommaren blir lika mysig som en bakugn. Och med balkong ut mot en avgasstinkande bullrig väg är det inte så kul att ha dörren öppen heller, så man känner sig lite som en baconstrimla som håller på att bli knaprig. Så hur som helst, jag tycker om regn! Mer cred till regn! Och medan jag ska klaga lika mycket på värmen i sommar som jag gör varje sommar, ska jag försöka komma ihåg att uppskatta regnet lite extra.

Rain, feel it on my finger tips
Hear it on my window pane
Your love's coming down like
Rain, wash away my sorrow
Take away my pain
Your love's coming down like rain...

onsdag 12 maj 2010

tisdag 11 maj 2010

Hit längtar jag.

Jag googlade "Paradise" och då fick jag upp den här bilden. Det skulle vara jävligt skönt att bara kunna copy paste:a mig själv in i bilden just nu.


Jag känner precis som Mange Schmidt just nu:
Ge mig inge ansvar ställ inga krav,
jag vill bara dansa o ha det bra
ställ inga frågor du får inga svar,
det räcker med dom plågor som jag redan har
säg inte till mig vad jag ska göra,
för vad du än säger kommer du förstöra
från mig är nej det enda du kommer höra
så låt oss go bananas o bli helt störda

Jag vill vara ledig ledig ledig
bara sitta brevid brevid brevid
inte göra nånting' nånting' alls
bara göra nånting' nånting' nice...

måndag 10 maj 2010

80talistan!

Jag hittade en jätterolig nostalgisk lista. Känner du igen dig eller är du för ung och fräsch? Den tar mig tillbaka till enklare dagar när jag ägnade all min tid åt att bada i vattenspridare, samla daggmaskar och hoppa i vattenpölar iklädd stylish rosa galonbyxor. Those were the days my friend!


- Vi som "knackade på" hos våra kompisar utan förvarning när vi ville träffa dem

- Vi som slog in skolböckerna i diverse fina skyddspapper för att vi behandlade dem med respekt
Det var ju det bästa med hela skolan!

- Vi som kan skillnaden mellan discodans och tryckare

- Vi som på egen hand klippte i våra jeans innan de började säljas söndertrasade

- Vi som har sparat en blå/röd kudde fylld med märken såsom silverfisken och baddaren

- Vi som haft väggen tapetserad med OKEJ-posters

- Vi som samlade på allt - främst kapsyler

- Vi som var den första generationen som kunde zappa mellan Skurt och Björnes magasin

- Vi som i våra egna dagböcker inte kunde undvika att använda samma fraser som i "Berts Dagbok"
Hej och hå, stå på tå!

- Vi som försökte allt vad vi kunde att bygga lika fina trädkojor och hitta lika coola "gömställen" som det fanns på TV
Jag och Jessica hade värsta fina gömstället bakom fritids!

- Vi som förmodligen var den sista generationen att motta hemstickade tröjor och sockar från våra far/mor-mödrar

- Vi som på egen hand lärdes oss datorer/internet/fildelning och dessutom fick lära våra föräldrar hur de kollar sin mail

- Vi som visste skillnaden mellan att ringa billiga lokalsamtal och dyra riksamtal

- Vi som trodde att vi blev rika när guldtian ersatte papperstian

- Vi som upptäckte erotik genom ryska posten och snurra flaska

- Vi som hade kvar Sovjet i kartboken hela grundskolan (trots upplösningen)

- Vi som trodde att pins i stil med "Rör inte min kompis" skulle förändra världen

- Vi som förtjusades av att leka med slime ifrån Buttericks

- Vi som började "hänga med våra polare" när det blev för ocoolt att "leka med våra kompisar"
Jag blev skitförbannad när mamma sa att jag skulle ha "kalas", det är ju bara småungar som har kalas. "Det heter inte kalas det heter paaaarty!"

- Vi som jublade när gröna/svarta tavlan byttes ut till whiteboards i skolan

- Vi som fick hjälpa läraren att trycka på play på videoapparaten
Jajjamen, vi fick titta på "En cell-sam historia" i nästan alla ämnen.

- Vi som fyllde våra cykelhjul med kulor eller spelkort för att det skulle låta så mycket som möjligt när vi flög fram

- Vi som trodde att vi skulle bli rika när vi efter många år skulle sälja våra bokmärken, kulor, ishockeykort och pogs

- Vi som spelade in musik på kassettband genom radion
Jag spelade in "My heart will go on" säkert tio gånger efter varandra!

- Vi som gick från altavista till eniro och från eniro till google

- Vi som hittade på ett eget språk för att kunna sjunga med i engelska texter

- Vi som drack Cuba Cola och Jaffa

- Vi som läste OÄ i skolan(Onödiga Ämnen enligt vissa)

- Vi som var närvarande medan myrornas krig fortfarande gick på TV

- Vi som var för coola för vanliga sällskapsdjur och skaffade vandrande pinnar och tesvamp

- Vi som smaskade omkring med Jenka, Shake eller Hubba Bubba i munnen

- Vi som läste Lyckoslanten

- Vi som inte fick slänga maten eftersom det fanns barn i Afrika som uppenbarligen var hungriga

- Vi som hade Filmnet långt innan Canal+

- Vi som drömde om att ha en egen rökmaskin hemma

- Vi som tyckte det var värt tiden det tog att surfa med 56k-modem

- Vi som lämnade Bingolotto samtidigt som Leif Loket Olsson

- Vi som lät mamma fläta hela håret i små flätor när håret var blött, och sen sov på dessa under natten för att få vågigt hår till kommande skoldag

- Vi som hade en väldigt härdad men ändå öm nintendotumme

- Vi som införde pizza, kebab och tacos i svensk husmanskost

- Vi som fortfarande kan dansa Macarena till punkt och pricka

- Vi som är de sista att komma ihåg movieboxen

- Vi som använde telefonkort och beeper innan mobilernas tid

- Vi som fick förbud att använda tamagochi på lektionerna

- Vi som använde sockiplast för att förhindra det groteska vårtspridandet

- Vi som spelade snake på datorn som små innan det dök upp på mobiltelefonen i tonåren

- Vi som fortfarande säger Domus, Obs eller Servus i stället för Coop

- Vi som älskade bockstyren och max antal växlar på cyklar

- Vi som var de som började med lunarstorm och vi som tog jävligt lång tid på oss innan vi hade hjärtat att sluta med det

- Vi som vara jäkligt skeptiska till MSN när det kom då ICQ faktiskt fungerade alldeles utmärkt

- Vi som har försökt att säga krankelibrankelfnatt eller tjillivippen för att se om det gav någon effekt

- Vi som lärde känna Robert Gustavsson genom Björnes Magasin och inte Parlamentet

- Vi som går igång på "När du hör den här signalen... *pling* ...när du hör den signalen, då vet du att det är dags att vända blad. Då börjar vi..."


- Vi som var tvungna att blåsa i våra nintendospel för att de överhuvudtaget skulle fungera, teknik: kraftigt men utan salivstänk

- Vi som i våra busringningar aldrig lyckades lika bra som Hassan gjorde på radio

- Vi som käkade Raider och inte Twix

- Vi som hade en hel hylla med filmer som vi spelat in från TV på kassettband

- Vi som tyckte att vi var extremt välberesta genom timmar framför BackPacker (1 och 2)

- Vi som hade bänkar med lock på

- Vi som fick onödigt mycket information om att vi skulle ringa 112 i stället för 90 000

- Vi som gick omkring med väldigt korta magtröjor med oanständiga texter på de ännu ej utvuxna brösten och kunde göra så för att våra föräldrar inte förstod texten som stod på engelska
Två handavtryck på tuttarna och texten "Don't touch if you can't afford it!" hade jag vid den mogna åldern av elva år. Det är såna gånger man frågar sig, var fanns föräldrarna?

- Vi som gjorde fingerlekar med garn såsom vaggan, eiffeltornet,fisknätet...
Jag kan fortfarande göra cigarren och kaffekoppen!


- Vi som kunde ringa in och få chansen att spela Hugo i direktsändning (och tycka alla andra var så dåliga) för att vinna sega råttor av Sofi Propp

- Vi som glömde skrivstilen snabbare än vad vi lärt oss den
Jag är fortfarande kung på skrivstil!

Känner du igen dig lika mycket som jag?


söndag 9 maj 2010

Tre år med min älskling.

I onsdags, den femte maj, firade jag och min älskling tre år tillsammans. Jag har varit lite stressad och samtidigt energilös så jag har inte orkat blogga så mycket, men vi hade i alla fall en mysig dag. Vi åt smarrig kinamat och Hanna fyndade en massa böcker för en krona styck och så köpte vi en tårta som var jättefin men som smakade absolut ingenting. Så köp inte bakverk från Olofssons bageri, det var den sämsta tårta jag ätit. Men som sagt, väldigt fin att titta på. Tänk att vi har varit tillsammans i tre år, det tycker jag är ganska duktigt och inte alla gånger enkelt, men det funkar eftersom min tjej är underbar, och vi står ut med varandra. Jag älskar dig mest av allt Hanna!

Jag har fått bekräftat att jag får jobb hela sommaren, det känns skönt att slippa tänka på det mer. Bara en kurs kvar så är ännu ett skolår avklarat.

Just nu läser vi kursen "Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar". Det är en extremt intressant kurs men en smula tung att läsa och den väcker många tankar. Det är också frustrerande att plöja en massa kurslitteratur och känna att den är rätt så verklighetsfrånvänd. Om man tror på böckerna så låter allt så jävla enkelt. Ung människa mår dåligt, söker hjälp, får flera ton stöd och förståelse från psykiatrin, rätt behandling på direkten och blir superfrisk. Ibland undrar jag om jag utbildar mig till en kompetent behandlare eller till världens mest naiva person? Jag längtar till nästa praktik, jag behöver få vistas lite mer i verkligheten och träffa några riktiga människor som vet vad de pratar om. Det känns också lite svårt att läsa en kurs om "unga människor" som att de är en grupp som jag inte längre tillhör. Jag känner mig fortfarande ung men samtidigt gammal som fan. Det är svårt att få perspektivet rätt ibland.

Ett tips till mina klasskamrater och alla andra som är intresserade av unga människor och psykisk ohälsa: Radioprogrammet Karlavagnen från den 6e mars hade som tema "Ung och deppig", det var jättebra och jag kunde inte sluta lyssna fast programmet var riktigt långt. Man kan lyssna på programmet igen HÄR.

tisdag 4 maj 2010

Tillbaka på banan

Nu känns läget under kontroll igen och det är jävligt skönt. På torsdag ska jag jobba (pengar in, hurra!) och på onsdag firar jag och älsklingen tre år tillsammans! Då ska vi hitta på nåt mysigt, om det så bara blir soppa på en spik med tanke på vår budget. Vi har städat lägenheten och på fredag ska vi tvätta efter att ha missat två tvättider på raken (jag har missat allt på sista tiden men nu är det slut med det!), och det bästa av allt: Hanna ska stanna här i tre månader till! Det kommer att bli trångt, varmt och fattigt men vi är tjuriga som fan så det ska vi klara. Värmen är nog det värsta i en så liten lägenhet med en så liten säng! Jag hoppas på en gråkall sommar med andra ord.

Bara en kurs kvar innan sommarlovet i alla fall. Jag fick en riktig kick av att jag fick vg på min projektplan i förra kursen, det var oväntat men välkommet! Men nu längtar jag mest efter lite klirr i kassan, jag tänker mer på pengar än Joakim von Anka just nu.

fredag 30 april 2010

Stress

Stress press och jävligt less. Vill bara ingenting. Ikväll ska jag supa i alla fall, det finns alltid nåt ljus i tunneln. Känns som jag är nästan komplett hjärndöd, allt går så jävla dåligt just nu. Så jävla kasst, önskar jag hade en enorm mental papperskorg som jag kunde slänga allt i. Just nu vill jag bara lägga mig och dra täcket över huvudet men jag måste skriva en vårdplanering och luncha på stan och handla sprit (viktigt!) och duscha och fixa mig och bla bla bla.

So no one told you
life was gonna be this way
Your job's a joke, you're broke,
your love life's DOA

It's like you're always stuck
in second gear
When it hasn't been your day, your week, your month,
or even your year.