Grymmaste appen nånsin!

Jag har gnällt rätt mycket på min iPhone, men man får inte glömma att den har grymma möjligheter också, inte bara irritationsmoment. Nu har jag till exempel hittat appen som kommer att förändra mitt liv! Eller, inte riktigt. Men det är en app som ger svaret på ett av mina vanligaste dilemman: jag har en garderob full med kläder och inget att ta på mig! Appen heter "Arrange Wardrobe", och det finns lite andra appar med ungefär samma funktion också. I Arrange Wardrobe kan man lägga in alla sina kläder i färdiga kategorier, eller i kategorier som man kan ändra själv efter behov. Man lägger in ett kort på plagget och kan i appen döpa plagget, skriva in när man köpte det, och även vilken färg det har så man kan färgkoordinera sin outfit lättare. Man kan också ordna in plaggen i smarta underkategorier typ Mössa --> stickad mössa/keps/basker/vad man nu vill.

Med den här appen slipper man gräva ut hela sin garderob för att komma ihåg vad man egentligen äger, man kan sitta lugnt i soffan och bläddra istället. Sen behöver man ju inte lägga in vartenda plagg man har, det kan ju räcka med att lägga in alla sina partykläder. Den här appen är för mig sjukt onödig och livsnördvändig på samma gång. Den tillfredsställer mitt djupa inre behov av att organisera och systematisera saker (om ni såg min musikmapp skulle ni förstå) och den sparar dessutom ett antal vändor i garderoben som alltid är ett stressmoment för mig eftersom jag måste försöka rafsa ut plaggen och samtidigt hindra att kattkräken hoppar in i garderoben och hårar ner och blir instängda. Fyndigt, tycker jag!

PS. LivsNÖRDvändigt är mitt nya favvo-hittepå-ord.

Ärligt talat iTunes...you suck!

Som jag tidigare skrivit är min dator död, och jag har gett upp hoppet om att den någonsin kommer att återuppstå. Alltså använder jag Hannas dator. Jag har fixat iTunes i den, för jag tänkte föra över lite nya låtar till min iPhone. Vad upptäcker jag då? Jo, tydligen så kan jag inte överföra låtar från Hannas dator, eller någon annan dator över huvud taget, utan att alla låtar som jag redan har på min iPhone försvinner. Försvinner. Nästan tusen låtar som jag lagt in en efter en, puts väck. Jag trodde fan inte att det var sant. Tydligen så kan man fixa detta genom att gå in på originaldatorn och ändra nån inställning...vilket är skitlätt när datorn är död, verkligen. För att komma runt detta måste jag fixa nåt extra program och dessutom göra nåt lattjo med min iPhone och jag skulle gärna beskriva det bättre om jag bara fattade någonting av det...men det gör jag inte.

Och jag orkar fan inte lägga in alla låtar igen, bara för att behöva göra det ytterligare än gång när jag väl köper en egen ny dator. Jävla skitfunktion iTunes! Vad i helvete är den funktionen till för egentligen? Jag tycker faktiskt att iPhone är en extremt överhypad telefon. Den har säkert enormt många superbra funktioner som jag aldrig använder, men kameran är skit, hörlurarna som följde med var verkligen skit, iTunes är skit, musikspelaren är inte heller särskilt bra (man kan inte ta bort låtar eller redigera spellistorna i själva telefonen utan måste alltid göra det genom bajs-iTunes, bland annat...)

Jag börjar tro att det stämmer som jag läste på något forum, iPhone är ett skrytbygge som man skaffar om man inte kan nåt om telefoner och mest bryr sig om märket och telefonens utseende... ja, det låter faktiskt lite som jag. Nu talar jag alltså om iPhone 3, 4:an vet jag ingenting om. Vill man ha en bra mobil ska man nog satsa på en HTC, som Hanna nu har investerat i. Men eftersom jag fortfarande betalar av min iPhone så ska jag lära mig att älska den. När jag fick den så hatade jag den verkligen och önskade jag aldrig hade köpt den, så vår relation har faktiskt förbättrats avsevärt sen dess. Nu ser jag att den har många fördelar och bra sidor, men på många sätt var min gamla Sony Ericsson W770 faktiskt bättre. Sådeså.

Min iPhone och jag

Jag försöker komma överens med min nya iPhone som jag har impulsköpt. Jag tror att mitt förhållande till min iPhone är ungefär som att bli kär i en ful person. Det är inte kärlek vid första ögonkastet och det pirrar inte i trosorna direkt, men jag känner en viss ömhet växa fram allt eftersom jag lär känna min kära iPhones fina inneboende egenskaper. Capisce?

Och för er som undrar över sambolivet så går det kanonbra. Det har ju bara gått fyra dagar så nåt annat vore ju ganska oroande. Jag har så många bättre saker så jag har jag inte orkat blogga. Egentligen orkar jag inte blogga nu heller, jag var bara tvungen att dela med mig av min fulPhone-liknelse. Dessutom sitter min älskling i soffan utan byxor så jag ska gå och joina henne. Puss på er!

iPhone eller inte iPhone?

Det är frågan. Jag känner mig jävligt sugen. Just nu tänker jag lite nostalgiskt på min kära gamla Nokia 3310. Om jag hade behållit den ända till nutid slår jag vad om att den fortfarande skulle funka felfritt! Tror inte ni det? Dessutom skulle jag kunna spela snake igen! Det enda spel jag nånsin varit bra på. Good times my friend, good times.