Pesten är här, rädda sig den som kan!

Inte drabbas av panik nu. Jag menade inte exakt pesten. Däremot skabb. Som ni kanske har förstått är den mystiska hudåkomma jag drabbats av inget annat än skabb. Jag hade ingen lust att skriva det rätt ut. Dels för att det är äckligt, och dels för att det är...äckligt. Skabb får man när små parasiter kallade kvalster gräver gångar under huden. Det orsakar svår klåda, särskilt på nätterna. Man ser ofta karaktäristiska rivsår och infektioner för att den drabbade kliar sig konstant. Behandlingen är omständig och stinkande, som du säkert förstått om du läst mina tidigare inlägg. Den är också dyr.

Anledningen till att jag skriver det här är för att jag träffade en jobbarkompis på stan idag. Hon berättade att nästan alla äldre på avdelningen och flera i personalen drabbats av skabb. Det krävdes en heldag och extra personal för att få bukt med den. Skabb är alltså väldigt smittsamt, och det sätter sig i dina kläder och sängkläder, skor och ytterkläder, kuddar och täcken. Därför vill jag uppmana alla att passa sig extra noga, särskilt om du råkar jobba på sjukhus, daghem, äldreboende eller liknande. Om du inte gör det, tro inte att du går säker för det. Egentligen är det här ren skrämselpropaganda från min sida, eftersom det är väldigt svårt att förebygga skabb. Det kan räcka med att du provar en tröja i en butik som lilla skabbiga jag har provat före dig. Voilà!

Om du har en envis klåda som inte vill ge sig, särskilt på natten, och i vissa fall små bubblor/knottror under huden, så kan jag hälsa dig välkommen i klubben. Gå då raka vägen till vårdcentralen, för allas vår skull.

Och som en liten skojig "twist". Om några parasiter överlever, kanske i en kudde eller jacka du glömt tvätta, så kan du få det en omgång till, och då blir det samma visa igen. Vilket jävla elände.

Jag ska avrunda det här inlägget med att klargöra en sak: jag är botad! Jag har smörjt in mig till och med fler gånger än man behöver, jag har tvättat ALLT som jag haft på mig, sovit i eller varit i närheten av de senaste tre månaderna. Jag har vädrat allt som sitter löst i mitt hem i dagarna tre, och nu är jag fanimej frisk. Så tro inte att du har nån ursäkt för att inte ge mig en kram om vi skulle råka träffas, särskilt på min födelsedag. Då blir det smisk!

Nu ska jag återgå till att vänta, längta och städa. 5 och en halv timme kvar nu!

Busy bee. Busy, stinky bee.

Nu är det TVÅ dagar kvar tills min älskling landar, och det är grymt mycket att göra till dess. Exempelvis så har jag på min agenda idag: befria mig från min klåda. Tvätta en miljon saker. Städa, eller i alla fall börja. Fixa middag åt mig och mamma.

Det lät väl enkelt? INTE. För att befria mig från min klåda har jag fått tre salvor från käre herr doktorn. De kostade ca 500 spänn så om de inte hjälper så måste jag mörda någon. Och stjäla hans pengar. Hur som helst. Så här ska man göra:

Imorse duschade jag mycket noga och torkade mig mycket noga. Därefter smörjer man in den stinkande odryga Salva 1. Den ska täcka varje kvadratmillimeter av kroppen, utom ansiktet. Sen försöker man stå ut med den fruktansvärda svedan som håller på att göra en tokig. Det sivder verkligen utav helvete. Sen ska man försöka hitta några "smittfria" kläder man kan ta på sig. Bara det är en utmaning i sig, vilket har resulterat i att jag är helt iklädd ljusrosa och babyblått idag. Gulligt värre.

Därefter ska man smörja in sig med salva 2 och därefter salva 3 över hela kroppen, helst innan kläderna åker på såklart. Sen får man inte tvätta sig eller liknande, och när man tvättat händerna måste man direkt smörja in dem noga igen. Ikväll ska jag sen göra om hela denna procedur. Och jag får tvätta bort den stinkande smörjan först imorgon kväll. Och för att det ska ha nån effekt så måste jag ägna dagen åt att tvätta allt som kan tänkas vara besmittat. Sängkläder, täcke, kuddarna, prydnadskuddar, alla filtar, jackor, halsdukar, rubbet. Och alla skor samt madrass och mattor har jag ställt ut på balkongen för att vädra i tolv timmar.

Det här är ju i alla fall EN positiv sak med att ha ett distansförhållande: man slipper smitta sin älskade med en äcklig hudsjukdom. Ja, tänk att varje moln har en silverkant. Och vilket rent hem jag kommer att ha imorgon! Då får man stå ut med att vara tvungen att ha händerna över huvudet i en timmes tid för att armhålorna svider så överjävligt, och att varken mamma eller hundar kommer inom 1.5 meters avstånd från en för att man stinker som en hel kemikaliefabrik.